Trendspaning hos BDÜ

BDÜ är en förening för både tolkar och översättare, så det fanns oftast åtminstone en parallell programpunkt som behandlade tolkfrågor. Temat var Översättning och tolkning 4.0.

Konferensen hade fokus på MT och framtiden. Med så många parallella föredrag kunde jag naturligtvis bara ta del av en bråkdel, men här följer de trendspaningar som jag fick med mig hem:

Ett par mycket intressanta föreläsningar handlade om Legal Tech. Legal Tech är datorprogram som utför vissa delar av juristernas arbete, t.ex. författar avtal och andra juridiska dokument utifrån färdiga komponenter som sammanställs baserat på klientens svar på frågor. Det känns väl som något ett datorprogram borde kunna klara. Men numera finns det även program som kan analysera avtal. De ligger nu på en nivå där de kan göra ett lika gott arbete som en jurist, men på en bråkdel av tiden. Detta innebär naturligtvis en stor förändring av juristbranschen.

Och hur påverkar denna utveckling då översättaren? Förutom det uppenbara, att volymerna minskar när färdiga avtalsmallar bara behöver översättas en gång och därefter kan återanvändas, förutspådde föreläsaren att ordpris på det här området kommer att ersättas med projektpris. Maskinöversättning antogs komma mer till användning. Större företag kommer troligtvis att minska personalstyrkan på den juridiska avdelningen och istället låta icke-jurister på övriga avdelningar sköta en del av juristernas arbete med hjälp av datorprogrammen. Översättare som har byggt upp en kontakt med juristerna på företaget kommer att förlora dessa upparbetade kanaler när översättningarna i stället beställs från andra avdelningar. Översättare bör positionera sig, t.ex. genom att specialisera sig på juridikområden som berörs mindre av den nya tekniken, eller erbjuda kunderna maskinöversättning inklusive föregående anonymisering.

En annan trend på marknaden är att översättningsbehovet ökar, men att priserna sjunker. För att möta detta behöver översättaren bli språkexpert och inte bara översättare. Det talades en hel del om att gå över från ordpris till tim- eller projektpris. Här föreslogs att översättaren funderar på vilka andra tjänster utöver översättning som hen kan erbjuda, t.ex. rättning av fel i källtexten som översättaren, som troligen är den som läser texten noggrannast av alla, upptäcker under arbetet. Detta ansåg talaren vara en tjänst att ta betalt för. Även den termlista som översättaren sammanställer under arbetet kan vara något som kunden är beredd att betala för. En av talarna erbjöd även språkträning till medarbetarna på kundföretaget.

En talare förutspådde att ren facköversättning inte kommer att finnas kvar i framtiden utan att facköversättaren måste ha bredare kunskaper, t.ex. i datahantering (översättningsminnen, termlistor) eller post editing. Även pre-editing, d.v.s. att förbereda en text så att den lämpar sig för maskinöversättning, är en uppgift som översättare kan komma att utföra i framtiden. För att kunna göra rätt ändringar i texten (eller informera kunden om att texten inte lämpar sig för maskinöversättning) krävs kunskap om vad som gör en text lämplig eller olämplig för den hanteringen.

Andra trender som togs upp var:
– Snabba översättningar (leverans inom 1 timme). Priset för detta bör inte sättas per ord utan översättaren tillhandahåller en tjänst genom att vara tillgänglig och det är detta som kunderna borde vara beredda att betala för.

– NMT (Neural Machine Translation) kommer att ersätta CAT-verktyg. NMT-verktyget kan t.ex. analysera maskinöversättningen och peka ut de ställen som behöver bearbetas av en människa. Post editing kommer inte längre att innebära att översättaren går igenom allt utan enbart de ställen som verktyget pekar ut.

– API First Mindset + Continuous Translation: Här hamnar jag verkligen på tunn is, det är inte på minsta sätt ett av mina kompetensområden, men som jag har förstått det innebär API First Mindset ungefär att det faktum att ett datorprogram ska kunna kommunicera med andra program står i centrum vid utvecklingen av programmet. API betyder application programming interface eller applikationsprogrammeringsgränssnitt, d.v.s. gränssnittet mellan det aktuella programmet och andra program. När program utvecklas med gränssnittet i fokus, d.v.s. möjligheten att kommunicera med andra program som kanske inte ens är framtagna när det första programmet lanseras, ökar även möjligheten att utveckla program som kan kopplas till det först utvecklade programmet. Continuous Translation är när översättning av material som publiceras på webben görs mer eller mindre omgående, antingen med MT eller av översättare som automatiskt får en avisering så fort en uppdatering har gjorts på källspråket. API ger stora möjligheter att utveckla program för denna automatiska avisering eller att koppla MT-verktyg till publiceringsverktyget. Mängden arbete som görs som Continuous Translation förutspås öka i framtiden.

För tekniska översättningar förutspåddes att dokument alltmer kommer att ersättas av digitala texter som användaren av en teknisk produkt kan avropa när hen behöver. Framtidens intelligenta produkter pratar med användaren på dennes eget språk och översättaren kommer, ännu mer än idag, att översätta snuttar på ett fåtal ord som dyker upp på en display när användaren klickar.

Jag lyssnade även på ett föredrag om simultantolkning 4.0. Simultantolkar har problem med siffror, egennamn och terminologi. Det finns olika stödprogram (Google, Watson, Sonix, Speechmatics) som automatisk transkriberar det som sägs och tester visar att programmen ger god hjälp med visning av siffror och terminologi, men med egennamn lyckades de ännu inte så väl utan där finns en utvecklingspotential.