Att översätta från och till hebreiska

Utmaningarna jag ställs inför som översättare till svenska, eller till och från hebreiska, hänger inte nödvändigtvis samman med att tillgång till bra lexikon eller referenslitteratur saknas. Snarare är det så att under mitt relativt långa arbetsliv som översättare har jag hunnit samla ett helt bibliotek med ordböcker och referenslitteratur på olika språk. Uppdragen har varit av skiftande karaktär och svårighetsgrad, allt från juridiska tvister om tandborstar, till trädgårdsutrustning och t.o.m. en maskin för att flå fiskar med.

Internet underlättar: vill jag t.ex. kontrollera ingredienserna i någon produkt, kan jag ju göra det ganska direkt med hjälp av produktens etikett och konstatera att översättaren av ett annat lands konkurrerande produkter kanske valt att presentera en ”naturligare” produkt i jämförelse med den svenska motsvarigheten, som i sin tur utgår från svenska krav på specifikation av potentiellt mindre gynnsamma ingredienser. Hur hanterar vi lokalisering i en sådan kontext?

Och visst händer det ofta att man måste använda engelskan som övergångsspråk! Av den anledningen riktas de flesta ordböckerna från hebreiska mot engelskan. Det kan bli mödosamt ibland, men reflektionstid är ju inte bortkastad tid. Det har också hänt att jag måste vända mig till någon sakkunnig, eller kund. Var det frågan om en länk, eller en pinne i en given ritning? Ibland kan komiska situationer uppstå, som när jag översatte ”ormen” från den hebreiska originaltexten till ”huggorm”, varför förlagsredaktören upplyste mig oroligt om att den franska versionen av samma text hade en ”snok” som favorit istället. Tursamt nog hade jag möjlighet att via hebreiskan ta fram den latinska benämningen, vilket i det fallet löste knuten till huggormens fördel.

Generellt kan man säga att fler källor och spegelvänt innehåll kräver längre bearbetningstid, varför jag helst debiterar per timme. På det sättet kan prissättningen anpassas till textens svårighetsgrad och projektets längd. Översättarens nöjdhet resulterar ofta i högre kundnöjdhet.

Teknisk terminologi kan vara tyngd av tradition. Hur ska man översätta bakåt från Bibelns svenska versioner till hebreiska utan större avvikelse från Bibelns äldre textversioner? Vilken bibelöversättning på svenska ska man helst hämta citat ifrån med tanke på dagens svenska läsekrets? Och tänk om översättningar av bibeltexterna som beskriver paradiset inte blir samstämmiga i samtliga målspråk? Det kan ju påminna om Babels torn, där alla kan få välja sitt eget paradis. Vi måste helt enkelt lita på bibelöversättarens förankring i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (eller åtminstone kännedom om och respekt för tidigare arbeten).

Slutligen vill jag tacka alla svenska uppdragsgivare jag arbetat med under mina år som översättare. Wagner Internationals erbjudanden på nätet ignorerar jag så länge och granskning av maskinöversättningar och robottolkningar är inte riktigt min grej. Översättning är ett grundläggande mänskligt hantverk, ord för ord.

Några svårigheter? Det är bara att tuta och köra! Etiska regler? Tacka nej till det du inte har utbildning för. Träna tålamod.