Hur påverkar bristen på bra lexikon våra måltexter?
I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Om hantverket med att överföra hebreiska till svenska och vice versa
I denna artikel vill jag berätta hur jag ser på översättarens uppdrag och utmaningar, delvis utifrån hebreiskans strukturkrav.
Utmaningarna jag ställs inför som översättare till svenska, eller till och från hebreiska, hänger inte nödvändigtvis samman med att tillgång till bra lexikon eller referenslitteratur saknas. Snarare är det så att under mitt relativt långa arbetsliv som översättare har jag hunnit samla ett helt bibliotek med ordböcker och referenslitteratur på olika språk. Uppdragen har varit av skiftande karaktär och svårighetsgrad, allt från juridiska tvister om tandborstar, till trädgårdsutrustning och t.o.m. en maskin för att flå fiskar med.
Att olika företag har olika marknadsföringsstrategier för liknande produkter kan utgöra en svårighet, t.ex. när byråer själva vill formge sidor utifrån semitiska språksystem, där budskapet med bilden riskerar hamna på fel sida i förhållande till texten, som läses från höger till vänster. Problemet är faktiskt, som alltid, att man måste välja rätt sida, ofta till en högre kostnad. Det kostar nämligen att spegelvända information och kontrollera att allt hamnat rätt!
För att kunna arbeta med marknadens och företagens terminologi som utgångspunkt har vi tillgång till olika företags egna exempel på språkbruk och produktbeskrivningar.
Internet underlättar: vill jag t.ex. kontrollera ingredienserna i någon produkt, kan jag ju göra det ganska direkt med hjälp av produktens etikett och konstatera att översättaren av ett annat lands konkurrerande produkter kanske valt att presentera en ”naturligare” produkt i jämförelse med den svenska motsvarigheten, som i sin tur utgår från svenska krav på specifikation av potentiellt mindre gynnsamma ingredienser. Hur hanterar vi lokalisering i en sådan kontext?
Och visst händer det ofta att man måste använda engelskan som övergångsspråk! Av den anledningen riktas de flesta ordböckerna från hebreiska mot engelskan. Det kan bli mödosamt ibland, men reflektionstid är ju inte bortkastad tid. Det har också hänt att jag måste vända mig till någon sakkunnig, eller kund. Var det frågan om en länk, eller en pinne i en given ritning? Ibland kan komiska situationer uppstå, som när jag översatte ”ormen” från den hebreiska originaltexten till ”huggorm”, varför förlagsredaktören upplyste mig oroligt om att den franska versionen av samma text hade en ”snok” som favorit istället. Tursamt nog hade jag möjlighet att via hebreiskan ta fram den latinska benämningen, vilket i det fallet löste knuten till huggormens fördel.
Generellt kan man säga att fler källor och spegelvänt innehåll kräver längre bearbetningstid, varför jag helst debiterar per timme. På det sättet kan prissättningen anpassas till textens svårighetsgrad och projektets längd. Översättarens nöjdhet resulterar ofta i högre kundnöjdhet.
Teknisk terminologi kan vara tyngd av tradition. Hur ska man översätta bakåt från Bibelns svenska versioner till hebreiska utan större avvikelse från Bibelns äldre textversioner? Vilken bibelöversättning på svenska ska man helst hämta citat ifrån med tanke på dagens svenska läsekrets? Och tänk om översättningar av bibeltexterna som beskriver paradiset inte blir samstämmiga i samtliga målspråk? Det kan ju påminna om Babels torn, där alla kan få välja sitt eget paradis. Vi måste helt enkelt lita på bibelöversättarens förankring i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (eller åtminstone kännedom om och respekt för tidigare arbeten).
Slutligen vill jag tacka alla svenska uppdragsgivare jag arbetat med under mina år som översättare. Wagner Internationals erbjudanden på nätet ignorerar jag så länge och granskning av maskinöversättningar och robottolkningar är inte riktigt min grej. Översättning är ett grundläggande mänskligt hantverk, ord för ord.
Några svårigheter? Det är bara att tuta och köra! Etiska regler? Tacka nej till det du inte har utbildning för. Träna tålamod.
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Är framtidens tolk en talande avatar?
28 okt, 2023Språkquiz, pingis, minnen från SFÖ:s grundande, föredrag om högaktuellt ämne och mycket annat
19 okt, 2023Mitt råd till arrangörerna är att snarast makulera den svenska upplagan av utställningskatalogen, skr...
8 sep, 2023Värdefulla tankar för våra uppdragsgivare – men även för oss tolkar och översättare – i 2:a upplagan!...
12 okt, 2023Tips om skrivarkurs
30 dec, 2022En facköversättare ger sig på dramatiköversättning
15 nov, 2022SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023Välkommen till UX-skribentens hemliga värld
19 sep, 2023Fil. dr. Gidon Avraham (Uppsala universitet, afro-asiatiska språk med fokus på hebreiska) är medlem av SFÖ och Författarförbundets översättarsektion, föreningen Svenska Tecknare (och formgivare) samt f.d. medlem av SFÖ:s redaktion av Facköversättaren med ansvar för formgivning, redigering och layout.
Gidon har varit verksam som översättare i ca 40 år. Förutom översättning till svenska av israelisk skönlitteratur av Amos Oz och David Grossman har Gidon genom egna Linguistrator AB översatt och utformat broschyrer, tidskrifter, årsredovisningar och heloriginal för böcker. Gidon har även erfarenhet av rättstolkning. Intresset för översättning kan ha vuxit ur hans tekniska utbildning och tjänsteår som lokförare vid SJ.
På senare år har Gidon, som också är legitimerad lärare i engelska, svenska och matematik i olika skolformer ansvarat för upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram i två skolor med elever i behov av särskilt stöd.
Kan mejlas här.
Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
28 feb, 2024En blixtbild från i höstas av AI-översättning jämfört med välrenommerad MT-översättning.
26 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
22 feb, 2024Årets konferensstad Uppsala är ju bäst – eller?
16 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
14 feb, 2024Nu lanseras Terminologifrämjandets konsultlista
8 feb, 2024MTPE – så mycket mer än bara språktvätt
2 feb, 2024Bok om översättaryrket på 2020-talet fyller lucka
1 feb, 2024Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
22 dec, 2023”Författarens röst i texten försvann”
21 dec, 2023Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023Välbesökt översättar- och tolkkonferens med bredd
6 dec, 2023Kvalité, arvoden och utbildning fokusområden för nordiskt-baltiskt nätverk
6 dec, 2023Konferens i Baltikum – satsa på att bli en LangOps, men undertexta inte med AI
23 nov, 2023