Tolk- och översättardagen 2024
Traditionellt firande av tolkarnas och översättarnas dag
1 dec, 2024En före detta medicinsk sekreterare får nya insikter i tolkarnas arbete
På SFÖ-SAT:s konferens 20 april 2024 lyssnade jag på Nereida Betancor Sánchez som berättade om sin forskning, vilken ska mynna ut i en avhandling. Föredragshållaren, som är född på Gran Canaria, utbildad i Alicante på fastlandet, numera bosatt i Sverige och gift med en svensk man, har snabbt lärt sig en nästan felfri svenska.
I Spanien finns det betydligt färre offentliga sjukhus än i Sverige, och inga alls på Gran Canaria. Utbildningen som Nereida genomgick varade i 4 år och hon fick då en masterexamen som både sjukvårds- och rättstolk och som konferenstolk (simultantolkning).
På Gran Canaria finns det många tyskar bosatta, varför inriktningen för Nereidas del i första hand var mellan spanska och tyska. Sedan ankomsten till Sverige har hon varvat sin vidareutbildning med arbete.
Vid privatsjukvård som på Gran Canaria har patienten tillgång till tolk (vilket inte är fallet på offentliga sjukhus i Spanien). För detta krävs en auktorisering samt ett extra skriftligt auktorisationsprov med tanke på alla sekretessregler etc. Men sjukhusen på ön använder sig ändå i första hand av personal av olika nationaliteter i stället för att ta in tolkar eftersom kostnaden oftast är för hög, menar man. Att även anhöriga tolkar är tyvärr mycket vanligt förekommande, men alltid felaktigt, särskilt om patienternas barn får tolka svåra diagnoser m.m.
Eftersom arbetsmarknaden på Gran Canaria för tolkar därmed är mycket svag, arbetar de flesta av dem även som turistguider åt tyska, danska och svenska gäster på ön. Man är då en egenföretagare, vilket är relativt kostsamt. Många har därför flera bisysslor för att försörja sig eftersom arvodena är låga och yrket har låg status.
Med anledning av dessa skillnader, där tolkarnas kunskaper och kapacitet inte utnyttjas i tillräckligt hög grad och för att höja yrkets status, vill Nereida Betancor Sánchez fokusera på forskning för framtidens tolkverksamhet. Tolkar måste nämligen vara kunniga på så många olika områden, vara helt opartiska och kunna stå väl emot och reglera sina emotioner. Dialogtolkning innebär både en kognitiv och en emotionell belastning, och det handlar om turtagningsteknik och självförtroende dessutom.
Jag som inte arbetar som tolk förstår att det är mentalt krävande att tolka i alla svåra situationer som kan uppkomma. Man måste helt kunna fokusera och genast hitta till rätt termer, för ingen tid finns till att slå upp ord eller tänka efter före.
Distanstolkning över telefon med eller utan video är en helt annan tolkningstyp. Denna används gärna av polisen i förhör med misstänkta, gärna för personer med skyddat boende och är en fråga om att spara på knappa resurser, eftersom kostnaden också blir lägre. För tolken innebär det att denna kan ta fler uppdrag med mindre tidsspillan emellan för transporter mellan olika platser etc.
I sin avhandling på TÖI ska Nereida studera sina centrala begrepp (se faktaruta), baserat på intervjuer som genomförts med 22 sjukvårdstolkar och 25 rättstolkar samt i form av en webbenkät med 79 frågor. Frågan hon ville ha svar på var hur tolkarnas attityder var till sin egen arbetsbelastning med kognitiv belastning i förhållande till arbetsvillkor och lön som de får ut.
Arbetstermen är yrkessjälvuppfattning (professional self-concept), ett begrepp som används av American Psychology Association.
Centrala punkter i Nereidas avhandling vid TÖI (Tolk- och Översättarinstitutet)
Tolken måste ha:
■ Språk- och tolkutbildning, förmåga att fokusera, kännedom om situationen, kännedom om ämnet (sjukvård, juridik, föredragen)
■ Förmåga att reglera sitt kroppsspråk, reglera sina känslor
■ Förmåga att osynliggöra sig själv samtidigt som man lyfter upp frågor och svar på ett för mottagaren fullt begripligt sätt
■ Förmåga att bemästra även svåra situationer som akutmottagning, sjuksal, rättssal
■ Förmåga att hantera kognitivt och emotionellt ytterst krävande situationer, där inga misstag helst ska göras – vanligtvis ingen chans att rätta till felaktigheter i efterhand
Jag som skrivit detta referat har arbetat som medicinsk sekreterare i över 30 år på ett svenskt sjukhus, där man måste ta tolkar till hjälp. Det har hänt att barn fått tolka för utländska föräldrar som inte kan göra sig förstådda på svenska. För minderåriga utgör det ett trauma. Oftast får man då snabbt tillkalla en telefontolk, vilket inte är optimalt, men något bättre. Det är ofta tolkkostnaderna som styr!
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023Direktkunder inom offentlig sektor – en möjlighet även för dig som egenföretagande övers...
9 jun, 2024Planeringsverktyg kan hjälpa frilansare att inte tappa någon av sina bollar
23 apr, 2024För andra gången fick SFÖ, i år med förstärkning av våra kollegor på tolksidan.
11 sep, 2023Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Mot en kvalitetssäkrad auktorisationsprocess
15 feb, 2024Mitt råd till arrangörerna är att snarast makulera den svenska upplagan av utställningskatalogen, skr...
8 sep, 2023En facköversättare i samtal med en bibelöversättare
22 maj, 2024MTPE – så mycket mer än bara språktvätt
2 feb, 2024Birgitta Johansson har arbetat som medicinsk sekreterare i 30 års tid. Sedan 2006 är Birgitta medicinsk översättare i enskild firma, samt översättare av affärstexter, finans, juridik, turism, hemelektronik, husdjur, matlagning och oenologi med mera från engelska och tyska till svenska. Tidigare i livet har Birgitta varit affärssekreterare. Älskar att resa, läsa böcker och lära sig nya språk. Arbetar ideellt för hörselskadade och andra som behöver hjälp.
Vackra språkdopp på en resa genom tid och rum
11 dec, 2024NTIF 2024 i Malmö – med fokus på AI
28 nov, 2024Lätt att hamna i limbo som kombinatör
21 nov, 2024Det talas mycket om AI och översättning. Men hur gör man, mer konkret?
10 nov, 2024Översättare gör en massa arbete gratis, i det dolda, för att det här ska funka
27 okt, 2024AI kan vara så mycket, inte minst för översättare.
25 okt, 2024memoQ i Budapest står för språkindustrins roligaste och mest dansanta event – passa på att jaga europeiska kunder!
10 okt, 2024Knepigt att lära ut, knepigt att lära in
9 okt, 2024Många äro de översättartyper som möter oss i språkets lustgård och djungel
30 sep, 2024Dödsskuggans dal blev hos Gärdestad en blomsteräng
27 sep, 2024Hantera hivspel, vakare, draggar och långrevar med organisk intelligens
23 sep, 2024Praktikplats i Bryssel
10 sep, 2024Kan AI-verktyg användas för upphovsrättstvätt?
6 sep, 2024MemoQ gör nedslag i Stockholm
4 sep, 2024SFI för alla
30 aug, 2024