Terminologi – viktigt i översättarens verktygslåda

Företrädare för samtliga fyra svenska universitet som undervisar i översättning (Linnéuniversitetet/Växjö, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet/Tolk- och översättarinstitutet) fanns på plats och gav lägesrapporter om hur man utbildar i ett ämne som påverkas mycket av aktuell teknologisk utveckling. Därutöver deltog ett antal myndighetsrepresentanter från Sverige och andra nordiska länder med utblickar i hur även de arbetar med terminologiundervisning.

Mari Mossberg (Lunds universitet) berättade om delkursen ”Fackspråk och terminologi” (6 hp) som utgör en del av den distanskurs i översättning som numera ligger på kandidatnivå. Mossberg berättade om en kurs där arbetssättet är studentlett och laborativt (förutom vid de föreläsningar där terminologilärans centrala delar behandlas), och där man utgår från ett fackområde i taget. Genom att arbeta gruppvis med en facktext via en digital plattform får studenterna träna sig på definitionsskrivning, skapande av begreppssystem, källkritik, informationssökning och kontrastiva analyser av partiella ekvivalenter. Mossberg påpekade att studenter måste lära sig differentiera mellan fackområden; i t.ex. samhällsvetenskapliga texter kan det vara särskilt svårt att veta vad som är en fackterm.

Hans Landqvist (Göteborgs universitet) jämförde två kurser i terminologi vid sitt universitet, en på grundnivå inom ramen för språkkonsultutbildningen och en på s.k. avancerad nivå (=masternivå), nämligen en distanskurs vid namn ”Terminologi i teori och praktik” (7,5 hp). Här fanns naturligtvis skillnader gällande bl.a. litteratur och examinationssätt, och Landqvist diskuterade hur de olika undervisningssammanhangen utformas.

Claes Ohlsson och Henrik Nilsson berättade om en nyutvecklad distanskurs i terminologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, ”Terminologi i teori och praktik” (15 hp, på avancerad nivå), som uppenbarligen ger studenterna en ordentlig dos praktiskt terminologiskt arbete; kursen syftar till att förbereda för yrkesarbete som terminolog. I utbildningen kombineras ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv, och både översättning och tolkning är såsom ”kontexter” för terminologiarbetet representerade.

Eva Taxén och Ulf Norberg (Stockholms universitet/TÖI) gav en redogörelse för hur terminologi behandlas på olika kurser inom sitt instituts tolk- och översättarutbildningar, vissa på grundnivå och andra på avancerad nivå. Taxén och Norberg berättade om hur studenter får öva på egen kundorienterad, flerspråkig hantering av termbaser, där uppbyggnad, underhåll och effektiv användning är viktiga komponenter. Vidare beskrev man att träning i ansvarstagande i förhållande till de termlösningar man kommit fram till är en viktig punkt; studenter får öva på att kunna belägga och motivera sina val, justera terminologin efter kunders önskemål och att konsekvenssäkra sina översättningar.

Avslutningsvis diskuterades hur aktuell AI-teknologi kan användas i terminologiundervisningen.

Sammanfattningsvis bjöd konferensen på ett utmärkt tillfälle till utbyte om hur översättarutbildningar kan utveckla sin terminologididaktik för att utbilda översättare och tolkar som är redo att agera terminologiskt medvetet och effektivt på dagens facköversättnings- och tolkmarknad. Terminologifrämjandet med sin drivande styrelsesekreterare Henrik Nilsson i spetsen stod som arrangör. Stöd hade man fått från Svenska Akademien.