Grammatikdagen 20 mars
Högtidsdag för språkintresserade
10 mar, 2026Reviderad utgåva av grammatika ger nya perspektiv på svenska språket
Swedish – A Comprehensive Grammar, Fourth Edition 2026
Routledge Comprehensive Grammars
Ian Hinchliffe, Philipp Holmes† and Sofia Malmgård
620 pages
Denna fjärde upplaga är tillägnad Philipp Holmes och det ovärderliga arbete som han bidrog med för att skapa en stabil grund till en omfattande svensk grammatik – på engelska.
” alla dessa saker som kan verka udda eller t o m svårbegripliga för en andraspråkstalare”
Att få till en professionell och vetenskapligt sett hållbar analys och recension av en svensk grammatik kräver inte att man är förstaspråkstalare av svenska. Det kräver dock en djup kännedom av alla de regler som styr svenskan samt väldigt goda kunskaper om språkets alla vrår och vinklar, nycker och konstigheter ur ett andraspråksperspektiv.
Comprehensive betyder Omfattande och den bjuder engelskspråkiga studenter, lärare och forskare på en utförlig, djupgående och systematisk beskrivning av det svenska språket. Omfattande är den också, visserligen inte fullt så omfattande som Svenska Akademins Grammatik med sina över 2700 sidor, men den bjuder på hela 620 sidor med en rikedom av beskrivningar, exempel och förklaringar för nästan alla de regler och undantag som styr svensk grammatik, morfologi och syntax och så har den just det där tydliga andraspråks-perspektivet. Det innebär att grammatiken tar upp saker och ting som är så självklara för en förstaspråkstalare att man inte ens uppmärksammar alla dessa saker som kan verka udda eller t o m svårbegripliga för en andraspråkstalare. Bra!
”talspråkets många finurligheter har fått ta stor plats i exemplen”
Jag saknar egentligen bara en sak och det är en systematisk genomgång av svenskans prosodi. Svenska är förvisso inget tonspråk, men har distinkta drag där det liknar dessa ”exotiska” språk, varför det kan vara lämpligt att ägna saken ett eget avsnitt. Troligtvis hamnar prosodin i skymundan för att författarna underskattade dess betydelse inte bara för talspråket, utan även för skriftspråket. Inlärare av svenska som andraspråk med en systematisk kunskap om detta särdrag kan nämligen lättare navigera i en djungel av föreskrifter, som t ex positionsschemat för meningsbyggnad efter dansken Paul Diderichsen bjuder på. Prosodins styrande funktion dyker visserligen upp här och var, ofta som förklaring till varför betoningar, ordaccenter och satsmelodi måste överensstämma med intentionen och betydelsen i det människan vill uttrycka. En övergripande beskrivning av fenomenet fattas dock.
Men jag måste säga att det är ett ytterst kompetent team som har åstadkommit detta stora verk. Ian Hinchliffe, som borde vara bekant för SFÖ-SAT:s medlemmar som välrenommerad översättare och den framlidne Phillip Holmes, PhD. in Scandinavian studies och universitetslektor på universitetet i Hull, Storbritannien påbörjade arbetet någon gång på tidigt 1990-tal. Den första upplagan kom ut 1994, sedan dess har det kommit två till. Tredje upplagan kom ut 2013. Alla har de fått beröm av de berörda, universitetslärare och forskare i svenska eller nordiska språk samt av Språkrådet (The Swedish Language Council) för att vara översiktliga, klara och tydliga och lättbegripliga. Jag kan bara instämma i detta beröm och tillägga att det också gäller för den nu föreliggande fjärde, reviderade upplagan, där Ian Hinchliffe, som förutom översättare också är filosofie doktor i nordiska språk och en gång i tiden var universitetslektor i svenska i Storbritannien, har fått sällskap av Sofia Malmgård, språkkonsult och översättare främst från engelska.
Sofia Malmgårds perspektiv på svenska är praktikerns, översättarens och förstaspråkstalarens och det har hittills fattats, enligt Ian Hinchliffes förord. Det märks konkret i och med att talspråkets många finurligheter har fått ta stor plats i exemplen och att fler förklaringar inbegriper de förändringar som det svenska språket de senaste 30 åren har genomgått. Det är ett väldigt nyttigt perspektiv också för andraspråkstalare och inlärare, som annars lätt kan drunkna i de mera teoretiska beskrivningssätten som grammatikor gärna har.
Sammanfattningsvis är denna grammatika ett välbehövligt komplement till alla de utmärkta svenska grammatikor som vi har att tillgå här i landet, för att den även kan ge alla förstaspråktalare nya perspektiv på det egna modersmålet.
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024
Uppdragsgivare för tolkar inom offentlig sektor har ställt in betalningarna
11 jul, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
22 dec, 2023
Lyssna på nästan 50 språk på ny webbsida
6 mar, 2024
Besök hos våra kollegor: Hur ser livet ut på den skönlitterära sidan?
8 jun, 2025
Dödsskuggans dal blev hos Gärdestad en blomsteräng
27 sep, 2024
Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024
Forskaren som ville öppna svarta lådan
5 maj, 2025
Har du koll på språkindustrins feberkurva? Mät med Nimdzi!
21 apr, 2025
Engelskan har mer ”lösa relationer” mellan sina substantiv än svenskan
2 jun, 2025
Morena Azbel Schmidt är översättare och översättningslärare, men också lingvist (fil dr i slaviska språk). Född och uppvuxen i Tyskland före återföreningen av öst och väst och utbildad i Sverige. Morenas huvudintressen som forskare har varit översättningens och tolkningens didaktik, flerspråkighet och språkpolitik. Tillsammans med Sofia Malmgård har Morena skrivit ”Sveriges språkflora – Handbok för ett flerspråkigt samhälle” som numera också har en levande webbplats. Titta och lyssna gärna på den! Kontakta Morena här.
SFÖ-SAT:s årsmöte i samband med konferensen i Mölndal i april 2026
12 aug, 2026
Framtidens automatöversättning är redan här. Claudio Fantinuoli reflekterar kring den.
28 jul, 2026
E-versättaren vill ha in förslag på intervjufrågor
23 jul, 2026
Vi översättare ska inte svartmåla vår framtid, menar Diego Cresceri
5 jun, 2026
Förslag: efter 6 år i Sverige måste du betala för att få tolk hos Försäkringskassan
2 jun, 2026
”En duktig tolk är en tolk som inte märks” – men är det verkligen så?
8 maj, 2026
Du vet väl om att du som medlem i Sveriges Facköversättare och Auktoriserade Tolkar (SFÖ-SAT) har tillgång till en rad fö...
6 maj, 2026
Vad behöver nya (och gamla) översättare för utbildning mot bakgrund av GenAI?
28 apr, 2026
Matnyttiga tips för oss som använder öron och stämband hela dagen lång
21 apr, 2026
Språket i läkarjournaler – både hårt tuktat och vildvuxet
19 apr, 2026
Klimatet i den tyska språkindustrin enligt en enkät av BDÜ
11 apr, 2026
Varje vår händer det. Simsalabim, nu blir det konferens för SFÖ-SAT igen! Men hur går det till? Hur gör man så att evenem...
17 mar, 2026
Kan verkligen översättning standardiseras? Nej, översättning kan förstås inte standardiseras. Ändå finns det standarder f...
6 mar, 2026
När den frilansande översättaren (eller granskaren) i sin yrkesvardag har kontakt med byråer sker det normalt via en pro...
13 feb, 2026
Dags att söka översättarpraktik på EU:s ministerråd!
1 feb, 2026