Statlig utredning föreslår tolkavgifter och förbud mot barntolkning

Tolkutredning – varför då?

Sveriges regering brukar låta experter sammanställa en utredning av förslag som regeringen vill stifta lagar om. Regeringen under Stefan Löfven tillsatte 2017 den så kallade Tolkutredningen, som kom med sitt betänkande ”Att förstå och bli förstådd” år 2018 (som för övrigt både Rättstolkarna och dåvarande Sveriges auktoriserade tolkar SAT gav remissvar på). Denna lunta på drygt 700 sidor verkar ha hamnat i en byrålåda där den ligger och samlar damm. Nu har en ny tolkutredning kommit.

Det kan inte ha undgått någon att regeringen Ulf Kristersson har integration som en av sina viktigaste frågor. I Tidöavtalet sägs det att regeringen ska verka för införandet av en tolkavgift. I direktivet till utredningen ”En översyn av vissa tolkfrågor” står: ” […] det integrationspolitiska målet, av vilket det framgår att kunskaper i svenska språket är prioriterade för möjligheterna att integreras i samhället, ska återspeglas i användandet av tolk. För att öka drivkrafterna att lära sig svenska ska rätten till offentligt finansierad tolk begränsas, med utgångspunkten att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster”.

Hela utredningen finns att läsa här.

Var ska tolkavgift tas ut enligt utredningens förslag?

Försäkringskassans ärenden om aktivitetsersättning, arbetsskadeersättningar och livränta, assistansersättning, bilstöd, förebyggande sjukpenning, merkostnadsersättning, närståendepenning, samordning av rehabiliteringsinsatser, sjukersättning och sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken.

Arbetsförmedlingens ärenden om arbetssökandes registrering i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten enligt förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Kriminalvårdens ärenden om särskilda utslussningsåtgärder enligt fängelselagen.

Polismyndighetens ärenden om avvisning av utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd enligt utlänningslagen.

Migrationsverkets ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.

Ärenden som handläggs av Statens servicecenter.

Hur har det gått efter att man införde tolkavgifter i Danmark?

Utredningen gör en internationell utblick och beskriver hur det fungerar med tolkning inom offentlig sektor i bland annat Danmark, där man har infört tolkavgifter inom sjukvården.

Avgiften uppgår till 334 DKK vid konsultation hos vårdpersonal, och 1 675 DKK vid inläggning på vårdavdelning. När du har bott tre år i Danmark måste du betala tolkavgift. Du får inte välja bort tolk. I Danmark är syftet att täcka kostnaderna för tolkningen. Detta ska inte vara syftet i Sverige. Följande grupper slipper avgiften i Danmark: funktionsnedsatta, den tyska minoriteten och föräldrar som går till vården med sina barn.

Danska läkare rapporterar att patienterna uteblir från inbokade tider. Anhöriga tolkar, och det är problematiskt bland annat eftersom de inte kan danska tillräckligt bra.

Tolkavgiften kan ha givit större incitament till att lära sig danska, men man vet inte om språkinlärningen de facto har förbättrats.

Den svenska regeringens förslag – några grundläggande förutsättningar

Det måste vara gratis med tolk under den första perioden som man är bosatt i Sverige.

Den nyanlände måste få info i förväg om att det kommer att kosta att ha tolk efter sex år.

Lagen måste vara rättsligt genomförbar.

Konsekvensutredning

En statlig utredning måste alltid se vilka konsekvenser som ett tänkt lagförslag kan komma att få. Se nedanstående bild för en lista över dessa tänkbara följder.

Rättsliga begränsningar

Grundregeln ska enligt utredningen vara att alla myndigheter i Sverige ska ta ut tolkavgift.

Dock finns det rättsliga hinder, och man kan anse att det varken är ändamålsenligt, möjligt eller lämpligt. En tolkavgift krockar nämligen med EU-reglerna om asylprocedur: då har man nämligen rätt till tolk. Enligt EU:s regelverk har också brottsoffer, parter i straffrättsliga mål och patienter i akutvård rätt till tolk. En tolkavgift krockar också med Barnkonventionen, likställighetsprincipen samt ett antal svenska lagar.

När ska tolkavgift inte tas ut, enligt utredningen?

Några av de fall där tolkavgift inte ska tas ut är:

Om ärendet handlagts med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen eller 10 kap. utlänningslagen

Om tolk använts av den som har rätt till kostnadsfri tolk enligt asylprocedurförordningen

Om den som ärendet rör visat att hen vid tolktillfället beviljats undantag från skyldigheten att betala tolkavgift

Om ärendet direkt rör minderåriga (som ej fyllt 18 år)

Vid besök inom hälso– och sjukvård samt tandvård

Om ärendet rör socialtjänst

Om ärendet rör en avgiftsfri utbildning.

Den kompletta listan över alla dessa fall finns i utredningens betänkande, s. 313–314.

Utredningens förslag i korthet

Efter sina sex första år i Sverige måste man betala tolkavgift på 400 kr i de fall som anges ovan.

Ny lag ska stiftas om förbud mot barn som tolkar.

Reflektioner

Det har länge varit kutym i Sverige att höra av sig till experter och verksamma inom ämnesområdet när man gör en utredning. På så vis blev t.ex. Rättstolkarna och dåvarande SAT (Sveriges auktoriserade tolkar) tillfrågade om vad vi ansåg om den förra tolkutredningens förslag.

Rättstolkarna konstaterar att utredarna denna gång inte har kontaktat befintliga organisationer med sakkunnigkompetens i samband med utredningen. TÖI hörde på eget bevåg av sig till utredningen för att framföra sina perspektiv på situationen och försäkra sig om att de nådde fram till utredarna.

Utredningens betänkande överlämnades till regeringen den 30 mars 2026. Den 22 maj publicerades en lista över remissinstanser på regeringen.se. Varken Rättstolkarna eller SFÖ-SAT är med på listan. Däremot är flera yrkesorganisationer för berörda tolkanvändare, såsom Advokatsamfundet, Saco och TCO, tillfrågade om att lämna synpunkter på utredningens förslag.

Åhöraren Helena Bani Shoraka från TÖI påpekade efter Rättstolkarnas presentation att det inte finns någon forskning som visar något samband mellan tolkavgifter och incitament för att lära sig landets språk. Regeringen menar att tolkning kostar för mycket. TÖI undrar: I relation till vad? Slutligen menar Bani Shoraka att det inte heller finns några belägg för att en tolkavgift ökar integrationen, detta tema som regeringen Kristersson fäster stor vikt vid.

E-versättaren konstaterar att tolkavgifterna i sig troligen bara blir en detaljfråga i den kommande valrörelsen. Eller så seglar det upp som en symbolfråga, vem vet? Säkert är att integrationen som bredare, mer övergripande fråga är något som engagerar, men lösningarna som presenteras skiljer sig kraftigt åt mellan olika politiska läger.