Utrikes namnbok i ny upplaga
En av översättarens och tolkens hjälpredor i samhälls- och EU-terminologi
4 jun, 2024I många språkkombinationer saknas bra lexikon och referenslitteratur.
Vilka konsekvenser får detta för översättaren och måltexten? Och vad
beror bristen på?
När man översätter mellan svenska och arabiska brottas man i princip dagligen med bristen på bra lexikon och referenslitteratur. Tappra försök har gjorts att skapa lexikon, men dessa utgår från en svensk kontext. Det är inga problem att hitta den arabiska översättningen av svenskans fritidshem men lexikonets arabisk-svenska-del bygger på den svensk-arabiska-delen. Med andra ord; om jag vill översätta en arabisk term som motsvarar vår definition av fritidshem kommer jag inte att hitta den i lexikonet, för lexikonets arabisk-svenska-del visar bara lexikonets arabiska översättning av svenskans fritidshem.
Arabisk referenslitteratur finns naturligtvis i överflöd, men sällan i fysisk form i Sverige och sällan i digital form på internet. Många översättare passar därför på att köpa på sig litteratur när de befinner sig utomlands. Det finns institut i arabvärlden som arbetar med att ta fram nya och vidareutveckla befintliga termer och termbanker, men det hjälper sällan en översättare i Sverige eftersom de oftast utgår utifrån en arabisk kontext och sällan finns att tillgå på internet.
Vi har frågat fyra SFÖ-medlemmar om hur de tacklar denna problematik och vad de tror att den beror på. Allihop uppger att de tvingas gå via lexikon på ett tredje språk och att bristen på bra lexikon och referenslitteratur innebär att de tjänar mindre på sina uppdrag eftersom de måste lägga längre tid på texten.
SFÖ:s enda översättare av tigrinja, Alem Fisshatzion, uppger att han även tar hjälp av sakkunniga för att hitta rätt term på målspråket. Vidare resonerar Alem att bristen kan bero på att man inte satsar på språk som inte har så många talare.
Alem Fisshatzion översätter tigrinja.
Öykü Elçi-Andersson, turkisk översättare, känner igen sig i detta resonemang. Hon säger att det förstås är en stor process att ta fram ett lexikon, men anledningen till att man inte satsar mer resurser på hennes språkkombination beror, enligt henne, på att den inte är tillräckligt vanlig.
Öykü Elçi-Andersson översätter turkiska.
Farshid Fadaee översätter persiska och dari.
Farshid Fadaee översätter persiska och dari och berättar för oss att han, vid översättning av dari, tar hjälp av en kollega som har dari som modersmål. Det har också hänt att han ringt runt till afghanska ambassader för att säkerställa att han översatt rätt. Bristen på bra lexikon och referenslitteratur innebär också, enligt Farshid, att man som översättare blir sårbar för om den term man valt ifrågasätts har man inget stöd i källor och litteratur när man ska försvara sin översättning. Han tror att skälet till denna brist beror på att gemene man inte känner något behov av denna typ av litteratur och att många språkarbetare är nöjda med situationen som den är eller rentav ser det som en stimulerande del av arbetet att söka termer på andra sätt. Vissa ser det kanske som en självklar del av arbetet. För att förlag och sakkunniga ska motiveras att tillgodose detta behov krävs, enligt Farshid, att efterfrågan först ökar.
Den arabiska översättaren Selma Leinenweber säger att det publicerats fler svensk-arabiska lexikon den senaste tiden men att utbudet är långt ifrån tillräckligt. Selma arbetar även i språkkombinationerna engelska-arabiska och franska-arabiska och går ofta via dessa språk om hon inte hittar rätt i svensk-arabiska källor. Hon berättar att hon avstår från att åta sig uppdrag om hon inser att sökandet efter termer kommer att bli för tidskrävande i förhållande till arvodet eller om hon, på grund av bristen på bra referenslitteratur, inte kan garantera god kvalitet på sin måltext. Selma konstaterar att referenslitteraturen på engelska och franska är betydligt mer omfattande och betonar att arabisk-svenska översättare i Sverige inte kan förvänta sig att någon annan ska ta fram denna litteratur. Översättning i denna språkkombination är bara aktuell i Sverige, för i arabisktalande länder översätts nästan ingenting till eller från svenska. Om vi vill ha sådan litteratur måste vi själva vara med och ta fram den!
Selma Leinenweber översätter arabiska.
Alla översättare vi har pratat med under arbetet med den här artikeln upplever att de saknar tillgång till bra lexikon och referenslitteratur och att deras inkomst påverkas av det. Förväntas Farshid ringa runt till afghanska ambassader för att hitta rätt term? Alem och Öykü spekulerar i att bristen på referenslitteratur på deras språk beror på att språken inte är så stora, men Selma som översätter arabiska, ett av världens största språk och Sveriges andra största språk, upplever samma problem.
Vi konstaterar att det är ett stort problem att vi har kollegor som väljer att avstå uppdrag av rädsla för att man inte kan garantera god kvalitet på sin översättning på grund av bristen på bra referenslitteratur. Hos vem ligger ansvaret för att förbättra den här situationen? Bör vi ställa högre krav på byråerna och kräva att de förser oss med den litteratur vi behöver för att utföra de uppdrag de tilldelar oss? Eller är det, som Selma säger, vi själva som ska ta fram ny litteratur?
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Träff för översättare och tolkar i Umeå gav mersmak
2 apr, 2024Välkomna till den här terminens seminarier på Språkrådet
15 sep, 2023Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konfe...
19 jan, 2023Hieronymus anses som bekant vara översättarnas skyddshelgon. Om han faktiskt blev helgonförklarad är...
21 sep, 2023SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023Nereida vill framhålla tolkars kunskaper och kapacitet
1 maj, 2024Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
22 dec, 2023Tolk och översättare svenska-arabiska. Kandidatexamen i media och kommunikation från Damaskus universitet. Studerar just nu översättning vid TÖI. Kan nås här.
Offentlig sektor ska kräva professionella tolkar
30 sep, 2024Hantera hivspel, vakare, draggar och långrevar med organisk intelligens
23 sep, 2024Praktikplats i Bryssel
10 sep, 2024Kan AI-verktyg användas för upphovsrättstvätt?
6 sep, 2024MemoQ gör nedslag i Stockholm
4 sep, 2024SFI för alla
30 aug, 2024E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024Om man är duktig på två språk – kan man då vara både tolk och översättare?
4 aug, 2024Dags att bygga stora svenska språkmodeller att ”mata” AI med – men hur?
12 jun, 2024AI och svenskan – temadag på Hanaholmen om språkvård i finlandssvenska
10 jun, 2024Direktkunder inom offentlig sektor – en möjlighet även för dig som egenföretagande översättare
9 jun, 2024Gunnar Carlsson är död. Men han lämnar ett bestående arv i översättarvärlden!
7 jun, 2024En facköversättare i samtal med en bibelöversättare
22 maj, 2024Ett kompletterande språkstöd för bättre kommunikation i vården
19 maj, 2024Nya vägar framåt i kraftigt förändrad översättningsbransch
17 maj, 2024