Terminologifrämjandet startar sökbar förteckning över ter...
Nu lanseras Terminologifrämjandets konsultlista
8 feb, 2024I många språkkombinationer saknas bra lexikon och referenslitteratur.
Vilka konsekvenser får detta för översättaren och måltexten? Och vad
beror bristen på?
När man översätter mellan svenska och arabiska brottas man i princip dagligen med bristen på bra lexikon och referenslitteratur. Tappra försök har gjorts att skapa lexikon, men dessa utgår från en svensk kontext. Det är inga problem att hitta den arabiska översättningen av svenskans fritidshem men lexikonets arabisk-svenska-del bygger på den svensk-arabiska-delen. Med andra ord; om jag vill översätta en arabisk term som motsvarar vår definition av fritidshem kommer jag inte att hitta den i lexikonet, för lexikonets arabisk-svenska-del visar bara lexikonets arabiska översättning av svenskans fritidshem.
Arabisk referenslitteratur finns naturligtvis i överflöd, men sällan i fysisk form i Sverige och sällan i digital form på internet. Många översättare passar därför på att köpa på sig litteratur när de befinner sig utomlands. Det finns institut i arabvärlden som arbetar med att ta fram nya och vidareutveckla befintliga termer och termbanker, men det hjälper sällan en översättare i Sverige eftersom de oftast utgår utifrån en arabisk kontext och sällan finns att tillgå på internet.
Vi har frågat fyra SFÖ-medlemmar om hur de tacklar denna problematik och vad de tror att den beror på. Allihop uppger att de tvingas gå via lexikon på ett tredje språk och att bristen på bra lexikon och referenslitteratur innebär att de tjänar mindre på sina uppdrag eftersom de måste lägga längre tid på texten.
SFÖ:s enda översättare av tigrinja, Alem Fisshatzion, uppger att han även tar hjälp av sakkunniga för att hitta rätt term på målspråket. Vidare resonerar Alem att bristen kan bero på att man inte satsar på språk som inte har så många talare.
Alem Fisshatzion översätter tigrinja.
Öykü Elçi-Andersson, turkisk översättare, känner igen sig i detta resonemang. Hon säger att det förstås är en stor process att ta fram ett lexikon, men anledningen till att man inte satsar mer resurser på hennes språkkombination beror, enligt henne, på att den inte är tillräckligt vanlig.
Öykü Elçi-Andersson översätter turkiska.
Farshid Fadaee översätter persiska och dari.
Farshid Fadaee översätter persiska och dari och berättar för oss att han, vid översättning av dari, tar hjälp av en kollega som har dari som modersmål. Det har också hänt att han ringt runt till afghanska ambassader för att säkerställa att han översatt rätt. Bristen på bra lexikon och referenslitteratur innebär också, enligt Farshid, att man som översättare blir sårbar för om den term man valt ifrågasätts har man inget stöd i källor och litteratur när man ska försvara sin översättning. Han tror att skälet till denna brist beror på att gemene man inte känner något behov av denna typ av litteratur och att många språkarbetare är nöjda med situationen som den är eller rentav ser det som en stimulerande del av arbetet att söka termer på andra sätt. Vissa ser det kanske som en självklar del av arbetet. För att förlag och sakkunniga ska motiveras att tillgodose detta behov krävs, enligt Farshid, att efterfrågan först ökar.
Den arabiska översättaren Selma Leinenweber säger att det publicerats fler svensk-arabiska lexikon den senaste tiden men att utbudet är långt ifrån tillräckligt. Selma arbetar även i språkkombinationerna engelska-arabiska och franska-arabiska och går ofta via dessa språk om hon inte hittar rätt i svensk-arabiska källor. Hon berättar att hon avstår från att åta sig uppdrag om hon inser att sökandet efter termer kommer att bli för tidskrävande i förhållande till arvodet eller om hon, på grund av bristen på bra referenslitteratur, inte kan garantera god kvalitet på sin måltext. Selma konstaterar att referenslitteraturen på engelska och franska är betydligt mer omfattande och betonar att arabisk-svenska översättare i Sverige inte kan förvänta sig att någon annan ska ta fram denna litteratur. Översättning i denna språkkombination är bara aktuell i Sverige, för i arabisktalande länder översätts nästan ingenting till eller från svenska. Om vi vill ha sådan litteratur måste vi själva vara med och ta fram den!
Selma Leinenweber översätter arabiska.
Alla översättare vi har pratat med under arbetet med den här artikeln upplever att de saknar tillgång till bra lexikon och referenslitteratur och att deras inkomst påverkas av det. Förväntas Farshid ringa runt till afghanska ambassader för att hitta rätt term? Alem och Öykü spekulerar i att bristen på referenslitteratur på deras språk beror på att språken inte är så stora, men Selma som översätter arabiska, ett av världens största språk och Sveriges andra största språk, upplever samma problem.
Vi konstaterar att det är ett stort problem att vi har kollegor som väljer att avstå uppdrag av rädsla för att man inte kan garantera god kvalitet på sin översättning på grund av bristen på bra referenslitteratur. Hos vem ligger ansvaret för att förbättra den här situationen? Bör vi ställa högre krav på byråerna och kräva att de förser oss med den litteratur vi behöver för att utföra de uppdrag de tilldelar oss? Eller är det, som Selma säger, vi själva som ska ta fram ny litteratur?
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022En översatt text är alltid något annat än originalet
10 maj, 2022Mitt råd till arrangörerna är att snarast makulera den svenska upplagan av utställningskatalogen, skr...
8 sep, 2023”Författarens röst i texten försvann”
21 dec, 2023Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konfe...
19 jan, 2023Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023Tips om skrivarkurs
30 dec, 2022Hieronymus anses som bekant vara översättarnas skyddshelgon. Om han faktiskt blev helgonförklarad är...
21 sep, 2023Tolk och översättare svenska-arabiska. Kandidatexamen i media och kommunikation från Damaskus universitet. Studerar just nu översättning vid TÖI. Kan nås här.
Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024Gärna internationalisering – men bara med engelska
22 mar, 2024Med Engelbrekt och Jesus som revolutionära ideal
8 mar, 2024Lyssna på nästan 50 språk på ny webbsida
6 mar, 2024eV tar pulsen på de medverkande vid SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala den 19–20 april.
6 mar, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
28 feb, 2024En blixtbild från i höstas av AI-översättning jämfört med välrenommerad MT-översättning.
26 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
22 feb, 2024Årets konferensstad Uppsala är ju bäst – eller?
16 feb, 2024Mot en kvalitetssäkrad auktorisationsprocess
15 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
14 feb, 2024MTPE – så mycket mer än bara språktvätt
2 feb, 2024Bok om översättaryrket på 2020-talet fyller lucka
1 feb, 2024Funderingar kring inre dialog och källspråkets specifika vikt.
1 feb, 2024Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024