Att packa in eller packa upp information i populärvetenskaplig översättning

Linnéuniversitetet i Växjö har sin filial i Kalmar, där SFÖ-SAT:s konferens hölls i april. Jenny Ström Herold och Magnus Levin från detta lärosäte gästade konferensen genom att berätta om sin forskning om nominalfrasen vid facköversättningar, vilket finansieras av Vetenskapsrådet.

Titeln på Jennys och Magnus föredrag var ”Att paketera in eller upp information i populärvetenskaplig översättning”. De gjorde en jämförelse mellan svenska, engelska och tyska och respektive grammatiska konstruktioner via korpuslingvistik och den egna tillskapade fackspråksöversättningskorpusen LEGS. Den korpus som forskarna tog fram i sin undersökning bestod av texter med engelska som källspråk. Samma texter var dels översatta till svenska, dels till tyska.

Den korpus man använde innehöll 5 miljoner ord som valdes ut och kategoriserades vad det gällde förbestämningar och sekvenslängd. Man tittade även på egennamn och termer.

Forskarna fann att de engelska nominalfraserna (noun phrases) så gott som alltid är tvåledade. I tyskan blir dessa tvåledade fraser till ett sammansatt substantiv, ibland till en prepositionsfras, och nästan exakt detsamma gäller för svenskan. Tyskan är vänstertung på så sätt att alla attributen kommer före huvudordet och verben sist, medan svenskan är högertung då vi har huvudord+verb först, med förklaringarna ofta i form av genitiv- och prepositionsattributen sist i satsen. Mycket vid översättning från engelska är ett tolkningsarbete om vilka relationer som föreligger då engelskan alltid är mer ”löst sammansatt” och därmed lite otydligare.

Det visade sig att 90 % av substantiven var tvåledade i den engelska texten, medan dessa i översättningarna till svenska respektive tyska behandlades olika. Både svenska och tyska föredrar sammansättningar i högre grad än engelska men man använder sammansättningar i tyska ofta på ett lite annat sätt än i svenska.

Språket tenderar att bli mer och mer ekonomiskt (reduktion) då mindre plats finns för texten på skärmar och textremsor än i tidningar och böcker. Prepositionsfraserna är därför på nedgående men ibland blir det mycket svårt klara sig utan dem, i alla fall i svenskan. Flera exempel på detta gavs. Att då i stället göra en sammansättning är att ”packa in”, och är klart platsbesparande.

Med detta avtackades talarna och en fråga ställdes om huruvida LEGS är en öppen databas, vilket den tyvärr inte är. Som slutkläm under frågestunden påpekades även att verbalfraserna är mycket viktiga i svenskt klarspråk för läsbarhetens skull. Just detta har beaktats i svenskans Klarspråksdirektiv om myndighetsspråk. Myndigheterna behöver använda sig av prepositionsfraser – dessa kan förtydliga och öka läsbarheten för allmänhetens skull.
Engelskan är svårhanterlig pga. att man ibland inte vet vad som är huvudord och vad som är bestämning egentligen. Detta kan vara av stor vikt, eller hur?