Med denna artikel avser artikelförfattaren samla in frågor till en planerad intervju med Kammarkollegiet.
Den 29 maj 2026 deltog undertecknad i Kammarkollegiets bedömningskonferens. Ett lärorikt arrangemang med givande innehåll. I bakgrunden ligger regeringsuppdraget, att arbeta mot rättssäker och effektiv samhällsservice, bland annat avseende bedömning av tolkinsatser. Eftersom e-versättaren är en viktig kommunikationskanal för tolkar och översättare har jag berättat för Sara Raneke, enhetschef på Kammarkollegiet, om min nyväckta avsikt att skriva en artikel om den pågående utvecklingsprocessen.
Eftersom jag inte har kallats att delta som ”journalist” och eftersom det inte är tillåtet att rakt upp och ner dela med sig till våra läsare av innehållet i en konferens som behandlar sekretesskyddat material och som arrangören betraktar som internutbildning, undrade jag om det inte finns ett acceptabelt sätt att trots sekretess berätta om det väsentliga i det pågående utvecklingsarbetet.
Enhetschefen svarade utan dröjsmål:
”Kammarkollegiet förstår absolut behovet av att få delge vissa delar av Kammarkollegiets uppdrag i e-översättaren och SFÖ-SAT är en viktig intressent för oss.
Dock vill vi helst att det görs på ett tydligt sätt där vi får frågor som vi kan besvara. En sådan metod borgar för att saker återges riktigt och korrekt vilket är extra viktigt då många av de potentiella läsarna kan uppfatta detta som sanningar när de ska förbereda sig för auktorisationsprov för tolkar. […]
Vi vill gärna erbjuda möjligheten till en intervju i början av hösten då vi just nu har mycket att omhänderta innan sommarsemestern. Vad tror du om det?”
Ett erbjudande man inte vågar säga nej till, tänkte jag och svarade skyndsamt:
”Generöst och bra erbjudande, Sara! Tack!”
I samma ögonblick kände jag att det vore rätt att engagera e-versättarens tolk- och översättarkollegor med att vaska fram relevanta och högaktuella frågor som Kammarkollegiet kanske bör ha med sig i sitt arbete, främst som underlag baserat på beprövad erfarenhet.
Vilka frågor vill vi bringa klarhet i?
Ett spår kunde bestå av att följa upp hur förväntningar på Kommerskollegiet kan knytas an till olika förväntningar som läggs på tolken, t.ex. vid en rättegång. I e-versättaren skriver Maria Gustafsson den 8 maj i år artikeln Vad håller vi på med egentligen? Om tolkens roll i svenska rättssalar med referens till Lotta Hellstrands forskning och mångåriga erfarenhet. Bland frågorna som berörs i artikeln kan man nämna några:
Bör tolken i första hand vara en översättningsmaskin?
Vilka förutsättningar, eller regler påverkar tolkens uppgifter att översätta och att under arbetet också explicit samordna samtalet? Vad förväntas av tolken i olika situationer?
Är den bästa tolken den som inte syns? Kan AI i så fall ersätta tolken? Har språklig redundans ett värde som del av klar och tydlig tolkning?
I skolan har två lärarsystem visat sig fördelaktigt för elever. Kan samverkan mellan två tolkar t.ex. i rätten, göra tolkningen effektivare och mer rättssäker? Se även fråga 2 ovan om arbetsuppgifterna översättning vs samordning. Hur ska samverkan mellan tolkar bedömas?
Andra möjliga intervjufrågor utifrån Kammarkollegiets tillgängliga info och allmänt:
–Vad anser Ni är en effektiv tolkinsats?
–är effektiv tolkinsats beroende av systematisk och konsekvent användning av adekvat terminologi?
–främjar Regeringsuppdraget effektivare tolkinsatser? Hur?
–Är anhörigtolk /medarbetartolk (kan förekomma i skolsammanhang) en acceptabel utväg med tanke på kravet på god tolksed?
Vad beträffar bedömning: vilka meriter bör de som sitter i bedömningskommittén ha? (”Sakkunniga” är enligt mig inte meriterande i sig, utan står för mindre specifika hierarkibaserade kriterier). Vad sägs om forskarbehörighet som krav? Vem beslutar hur bedömningskommittén ska vara sammansatt? Vem bestämmer?
Ytterligare frågor som kan ha relevans är:
Vilka vetenskapliga teorier skulle kunna tillämpas för att kvalitetssäkra bedömningsprocessen hos Kammarkollegiet?
Vilka metoder kan tillämpas under tolkprovet för att säkra rättvis bedömning av tolkens förmågor och färdigheter?
Vilken optimal sammansättning borde ett bedömningsteam ha för att kunna bygga sina bedömningar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Kommer tolkregistret att omarbetas med fokus på säkerhet? kvalitet? Specialkunskaper? Annat sökbart? AI-sökbarhet?
Det är med spänd förväntan och stor tacksamhet jag ser fram emot e-versättarens läsarbidrag till en kommande intervju med Kammarkollegiet!
Tack på förhand,
Gidon
Svar till: linguistrator@gmail.com
