Undertextares arbetsglädje speglas i ny studie
Tajta deadlines, sjunkande arvoden... men undertextare trivs med sitt roliga jobb
9 nov, 2026Vem som helst inser nog att tolkning och översättning är ansträngande för en människas arbetsminne. Men hur kan man egentligen mäta det, och vad har forskningen kommit fram till? Två forskare från TÖI gav några grundläggande insikter på SFÖ-SAT:s konferens i april.
Elisabeth Tiselius och Raphael Sannholm från Tolk- och översättarinstitutet TÖI berättade, på SFÖ-SAT:s konferens i Kalmar i april, om sin forskning beträffande kognitiva perspektiv på tolkning och översättning.
Kognition innebär att hjärnans tankefunktioner formar vår informationsbehandling. Dessa aktiveringsmönster sker i neurala nätverk som är sociokulturellt situerade, vilket kan studeras med magnetröntgenkamera (MR).
Forskarna har mätt arbetsminnets kapacitet och andra parametrar som svettning vid stress, och eye-tracking för ögonrörelser vid stark koncentration för beslutsfattande och problemlösning. Detta har de gjort på både översättare och tolkar som suttit och arbetat.
Man mätte översättarnas arbetsminne när det var fråga om långa komplexa meningar med flera bisatser i. Det handlar här om interaktion där man vid översättning förhör sig med andra översättare om termval och om dessa termer ska sparas i översättningsminnen eller ej för framtiden. Termerna utgör i så fall kollektiva minnen och är en resurs som dock måste underhållas och bedömas, vad det gäller risker att termerna används i annat sammanhang för att förmedla kunskap.
Tolken Elisabeth talade om dialogtolkning som är den vanligaste formen av tolkning i offentlig sektor, till skillnad från simultantolkning som fungerar lite annorlunda. I dialogtolkning sitter några få personer runt ett bord (en handläggare, en klient, en tolk närvarande). Dialogtolkning kan också ske per telefon men blir då svårare, eftersom man inte kan avläsa kroppsspråket på samma sätt.
Tolken är hela tiden navet i interaktionen och är aktiv i turtagningen. Vid behov måste tolken sakta ner konversationen, och fråga om tolken inte förstår vad som sägs.

Enligt Birgitta Englund Dimitrova är turtagningen helt avgörande för tolkens arbete. Tolken samordnar i det tysta och ser till att turerna kopplas till varandra. (Fråga ställs som tolken tolkar, svar ges som tolken tolkar, därpå kommer nästa fråga). Tolken ska hela tiden monitorera, dvs. följa, granska, observera, värdera och agera.
Tolken måste vara medveten om sin egen förmåga till förståelse och om sin kapacitet. TÖI:s forskning har visat att erfarna tolkar hanterar detta bra. De kan hantera längre turer, som går snabbare fram, och är mer säkra på sig själva. Ibland är det nödvändigt att avbryta eller anteckna stödord, eftersom allas arbetsminne har en begränsning. Tolken torde dock innan tolkning vara högst behjälpt av att erhålla en snabb bakgrundsinformation av tolkanvändaren (handläggaren), vilket tydligen inte är så vanligt förekommande. Det skulle dock ge en bättre struktur åt tolkningen.
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024
Uppdragsgivare för tolkar inom offentlig sektor har ställt in betalningarna
11 jul, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
► Översättare har blivit språkhandläggare
27 okt, 2025
Är framtidens tolk en talande avatar?
28 okt, 2023
Har du läst din patientjournal någon gång? Förstod du någonting eller var det rena grekiskan?
20 maj, 2025
Knepigt att lära ut, knepigt att lära in
9 okt, 2024
Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska...
14 feb, 2024
En översatt text är alltid något annat än originalet
10 maj, 2022
För andra gången fick SFÖ, i år med förstärkning av våra kollegor på tolksidan.
11 sep, 2023
Tre erfarna translatorer ger sin bild
26 mar, 2025
Birgitta Johansson har arbetat som medicinsk sekreterare i 30 års tid. Sedan 2006 är Birgitta medicinsk översättare i enskild firma, samt översättare av affärstexter, finans, juridik, turism, hemelektronik, husdjur, matlagning och oenologi med mera från engelska och tyska till svenska. Tidigare i livet har Birgitta varit affärssekreterare. Älskar att resa, läsa böcker och lära sig nya språk. Arbetar ideellt för hörselskadade och andra som behöver hjälp.
Vilka är det egentligen som råddar med vår förening?
12 nov, 2026
Om AI-träning sker med hjälp av alla böcker som trycks på svenska - vad får det för följder för översättarna?
4 nov, 2026
Myndighetstolkning i framtiden. E-versättaren intervjuar Kammarkollegiet
6 okt, 2026
Behöver du utvecklas som översättare? Läs en distanskurs!
2 okt, 2026
Franskt missnöje med utvecklingen för översättaryrket
14 sep, 2026
Morena Azbel Schmidt recenserar nyutgåva av omtyckt grammatikbok
26 aug, 2026
Utöver AI finns det funktioner och tillägg i CAT-verktyg som också är oerhört effektiva redskap i översättarens verkty...
19 aug, 2026
SFÖ-SAT:s årsmöte i samband med konferensen i Mölndal i april 2026
12 aug, 2026
Framtidens automatöversättning är redan här. Claudio Fantinuoli reflekterar kring den.
28 jul, 2026
E-versättaren vill ha in förslag på intervjufrågor
23 jul, 2026
Vi översättare ska inte svartmåla vår framtid, menar Diego Cresceri
5 jun, 2026
Förslag: efter 6 år i Sverige måste du betala för att få tolk hos Försäkringskassan
2 jun, 2026
”En duktig tolk är en tolk som inte märks” – men är det verkligen så?
8 maj, 2026
Du vet väl om att du som medlem i Sveriges Facköversättare och Auktoriserade Tolkar (SFÖ-SAT) har tillgång till en rad fö...
6 maj, 2026
Vad behöver nya (och gamla) översättare för utbildning mot bakgrund av GenAI?
28 apr, 2026