Hur går det för våra franska kollegor?

SFT:s undersökning genomfördes under maj och juni 2025. Den omfattar 777 respondenter. Alla var bosatta i Frankrike. Frågor ställdes om pris för tre tjänster: översättning, kontrolläsning (révision) och efterredigering (post-édition).

I förordet till rapporten skriver Agnès Bousteau, ordförande för SFT (Société française des traducteurs):

Trots att vårt yrke är så viktigt för samhället och omsätter stora belopp har vi, enligt rapporten, en osäker genomsnittsinkomst: hälften av kollegorna som svarade på enkäten uppgav att de tjänade mindre än 1 600 euro efter skatt per månad. […] Jag hoppas att denna rapport kommer att hjälpa dig i din yrkesutövning, och att den kommer att belysa det akuta behovet av att agera för att vårt yrke ska uppvärderas.

(Översatt från franska av artikelförfattaren)

Respondenterna

De flesta som svarade på enkäten var 30–49 år gamla, och 84 % var kvinnor. Engelska till franska var den vanligaste språkriktningen. 86 % av respondenterna var specialiserade inom ett eller flera fackområden – de flesta inom marknadsföring, juridik och medicin. Man hade i genomsnitt arbetat som översättare i 15 år.

De allra flesta (89 %) hade översättning som sin huvudsyssla, och av dem var 64 % översättare på heltid.

Vilka tjänster sysslar översättarna med?

Ren översättning från grunden erbjuds av 96 % av respondenterna.

59 % av respondenterna erbjuder efterredigering. De flesta som inte tillhandahåller denna tjänst anger följande skäl: för dåligt betalt, för tidskrävande, för tråkigt, och att man principiellt är mot denna typ av översättning. En del menar att den är mindre lämpad för litterära eller kreativa texter. Man uttrycker till och med att man avskyr efterredigering och anser att den skadar översättarens egen kreativitet. Ett mindre antal anger att efterredigering är skadlig för miljön eller oetisk att syssla med som översättare.

22 % av de svarande anger att de aldrig uttryckligen erbjuder efterredigering, men säljer tjänsten som översättning. Det vill säga att de använder automatisk översättning utan att informera kunden om det, och fakturerar som översättning i stället för efterredigering. 8 % gör det sällan, 10 % ibland, 3 % ofta och 1 % gör så med alla uppdrag.

Varför använder man automatisk översättning även när kunden efterfrågat översättning från grunden? Vissa svarar att leveransfristen är för tajt och/eller att arvodena är för dåliga. En del använder automatisk översättning till vissa ord eller segment, som inspiration eller som ett av flera översättningsverktyg.

De 77 % som aldrig säljer efterredigering som översättning anser att det är oärligt mot kunden eller inte står i samklang med översättarnas yrkesetik. En del av dessa anger uttryckligen att de använder automatisk översättning, men anser inte att det är samma sak som efterredigering.

För dem som erbjuder efterredigering så utgör de uppdragen 36 % av arbetsvolymen.

Hur mycket tjänade de franska översättarna år 2024?

Hälften av respondenterna tjänade mindre än 20 000 euro per år netto på att översätta, kontrolläsa och/eller efterredigera. Det är enligt författarna en relativt låg lön i Frankrike, särskilt om man jämför med den lagstadgade nettominimilönen SMIC (16 839 euro) och mediannettolönen inom den privata sektorn (26 280 euro) samma år.

Inkomstförändringar 2023–2024

En fjärdedel av respondenterna anger att inkomsterna ökade under 2024. En dryg fjärdedel (27 %) rapporterar stabila inkomster. Nära 43 % anger dock att deras inkomster sjönk under 2024 jämfört med 2023. 14 % av dem som fått sänkta inkomster funderar på att sluta arbeta som översättare av denna anledning.

Kundtyper

De flesta respondenter säljer sina översättningstjänster till direktkunder (75 %) och byråer (81 %). Mer än hälften (57 %) arbetar med båda typerna av kunder, medan 24 % enbart arbetar med byråer och 18 % endast med direktkunder.

De allra flesta direktkunderna är företag. Andra direktkunder är offentliga organ och myndigheter samt organisationer.

De flesta direktkunderna för översättning finns inom Frankrikes gränser, men de flesta byråkunderna (60 %) finns utomlands.

Prissättningsmodeller

De flesta översättarna vill helst fakturera per ord för ren översättning. Det upplevs som förutsägbart, i och med att man då vet hur stor arbetsbelastningen blir och hur mycket man kommer att tjäna på varje uppdrag. (Jag personligen ställer mig något frågande till förutsägbarheten: texternas svårighetsgrad kan ju variera stort.) I andra hand föredrar man att fakturera per timme.

De flesta byråer betalar per ord (i källtexten), medan direktkundernas modeller varierar: per ord, per timme, per rad eller per sida.

En sida motsvarar oftast 1 500 tecken inklusive mellanslag. En rad motsvarar oftast 55 tecken inklusive mellanslag.

Andra prismodeller är projektpris och minutpris (för undertextning).

När CAT-verktyg används tillämpar 79 % av byråerna och 28 % av direktkunderna rabatter. CAT-rabatter innebär traditionellt att antalet ord i översättningen överskrider antalet ord som översättaren får betalt för, på grund av upprepningar och träffar i kundens översättningsminne (TM).

De flesta översättarna i enkäten tycker som sagt att pris per ord är bäst för översättning, men när det gäller efterredigering vill de flesta helst ha betalt per timme. Dock får man oftast betalt per ord även för efterredigering.

Arvodesnivåer

Om man räknar ut ett genomsnitt för alla språkkombinationer så landar man på ett medianarvode för översättning på 0,14 € per ord i källtexten för direktkunder. Motsvarande arvode ligger på 0,09 € för byråkunder. När det gäller kontrolläsning är medianvärdet 45 € i timmen och 0,05 € per ord i källtexten för direktkunder respektive 30 € i timmen samt 0,04 € per ord i källtexten för byråkunder.

För efterredigering är medianarvodet för byråkunder 0,05 € per ord i källtexten. Det fanns inte tillräckligt många svar beträffande efterredigering för direktkunder, varför en jämförelse inte är meningsfull.

Arvodesutveckling över tid 2022–2025

Jämfört med SFT:s senaste enkät som gjordes 2022 ser författarna att medianarvodena nästan har stagnerat, trots en sammanlagd inflation på 13,8 % i Frankrike mellan januari 2022 och december 2025. Den genomsnittliga nivån på arvodena har till och med sjunkit något.

Översättarnas nöjdhet, och missnöje, beträffande arvodesnivåer

De flesta är nöjda eller neutrala (varken nöjda eller missnöjda) beträffande arvodena för direktkunder. Nöjdhetsgraden är 87 % för översättning, 88 % för kontrolläsning och 79 % för efterredigering.

Respondenterna är mindre nöjda med arvodena för byråer. De flesta uppger sig vara missnöjda med de arvoden som erbjuds. Här är skillnaderna mellan arbetsuppgifter större: 51 % är missnöjda med ersättningen för efterredigering medan 37 % är missnöjda beträffande ersättningen för översättning.

Översättarnas nöjdhet, och missnöje, beträffande själva översättaryrket

55 % är nöjda med att jobba som översättare, främst eftersom det är intellektuellt stimulerande och självständigt. Dock är man missnöjd med att arbetet alltmer består av efterredigering, att leveransfristerna blivit allt kortare, arvodena blivit sämre och antalet uppdrag mindre. Vidare oroar man sig för att man ska hamna (eller redan hamnat) i en lågkostnadsbransch, liksom för AI som det talas allt mer om.

Att översättning upplevs som en tillfredsställande sysselsättning av respondenterna beror främst på att man värdesätter självständigheten. Man har ingen chef, man kan själv styra över sin arbetsdag och man kan få balans mellan yrke och fritid. Dessutom nämner många att det är ett un métier-passion, ett yrke som samtidigt är en passion, då det är intellektuellt stimulerande. Jag tror att många av oss kan skriva under på det.

Det missnöje som vissa respondenter visar har främst att göra med den försämring som man upplever i själva yrkesutövandet. Man nämner bland annat att en allt fler uppdrag handlar om efterredigering, vilket många tycker är ointressant. Arbetsvillkoren upplevs också av flera som försämrade eftersom leveransfristerna blir kortare och kortare, samt att arvodena sjunker. Till detta kommer att skatterna och de sociala avgifterna har höjts i Frankrike.

Sammanfattningsvis konstaterar författarna att det föreligger en kontrast mellan att översättarna är nöjda med att yrket är självständigt och intellektuellt stimulerande, och att de är oroliga för inkomst- och arbetsvillkorsutvecklingen samt den förändrade marknaden – inte minst med tanke på den snabba utvecklingen för AI.

Hur ser det då ut här hemma, och i vårt stora södra grannland?

E-versättaren ser framemot SFÖ-SAT:s sedan länge utlovade prisenkät. Föreningen grunnar som bäst på vilka frågor man ska ställa med tanke på att uppdragens natur och prismodellerna ändras snabbt. Föreningens senaste prisenkät gjordes 2011. Du som är medlem i SFÖ-SAT kan läsa prisenkätens resultat i inloggat läge på föreningens webbplats, under Dokument.

Den tyska motsvarigheten till SFÖ-SAT, BDÜ, gjorde sommaren 2025 en medlemsenkät som e-versättaren har skrivit om. Björn Olofssons artikel kan du läsa här: https://e-versattaren.sfoe.se/hur-gar-det-for-vara-tyska-kollegor/

Den tyska undersökningen ställde endast delvis samma frågor som den franska. Vi kan dock jämföra situationen avseende lönsamhet och nöjdhet. BDÜ kallar det för ”marknadssituationen”, men jag antar att det omfattar arvodena. Mer än hälften av respondenterna i den tyska enkäten (både tolkar och översättare) svarade att marknadssituationen hade försämrats. 37 % av de svarande tror att försämringen beror på en ökad användning av kundernas egna automatiserade lösningar för att översätta, och nästan lika många svarade att orsaken är ökat pristryck på grund av MT och AI.

Hälften av de svarande i den tyska enkäten svarade att de kan leva på sin tolk- och/eller översättarverksamhet. 29 % svarade att de inte kan det, och drygt en femtedel (21 %) svarade nej, men det är heller inte min avsikt. Den sista gruppen får man anta är de som tolkar/översätter på deltid och även har en annan inkomst.

Dock är det endast 13 % i den tyska enkäten som ser det som ganska eller mycket sannolikt att de måste sluta frilansa som tolk och/eller översättare inom en snar framtid. Övriga förutser att de kommer att stanna i branschen.

Jaha, hur går det för oss egentligen…?

Jag vet inte vilken bild du som läsare har av hur väl det går att försörja sig på översättning, kontrolläsning och efterredigering i Sverige. Om jag dristar mig till att använda anekdotisk bevisföring på grundval av min egen bekantskapskrets så känner jag ett antal översättare som har sadlat om eller håller på att göra det. Man utbildar sig inom andra yrken eller går tillbaka till tidigare sysselsättningar, eftersom översättning inte längre lönar sig. En del behåller översättningen som deltidssyssla, eftersom det är så intressant och stimulerande, precis som våra franska kollegor verkar tycka.

Några av oss jobbar dock alltjämt med ren översättning. Inte så många av oss (om ens någon?) täljer guld med kniv, men vi har mat på bordet och kan betala hyran varje månad. E-versättarens redaktion vill gärna veta mer om vilka framgångsfaktorer som finns för att fortsätta försörja sig som översättare. Det kan till exempel vara att alla ämnesområden inte lämpar sig för AI-översättning, att en del kunder fortfarande är kvalitetsmedvetna och att de stora språkmodellerna inte fungerar så bra för mindre språk.

Har du egna tankar och erfarenheter, hör gärna av dig till redaktionen!