”Det är viktigt att synliggöra PE-arbetet!”
Översättare gör en massa arbete gratis, i det dolda, för att det här ska funka
27 okt, 2024Språkföretagen – som organiserar de översättningsbyråer som i större eller mindre utsträckning är våra uppdragsgivare – bjöd den 14 september 2023 in till en temaeftermiddag om språk och AI, en kittlande men i viss mån oroväckande kombo som berör oss alla i branschen – oberoende av vår roll i näringskedjan. Vilka är hoten? Vilka är möjligheterna?
Anne-Marie Colliander Lind, ordförande i Språkföretagen, gav en kort presentation och introducerade dagens första talare, Florian Faes från Slator, som deltog på länk från Zürich.
Han berättade om Slators arbete med att ta fram statistik för språkindustrin och kartlägga dess utveckling. Marknaden för språktjänster beräknas vara värd närmare 30 miljarder USD, varav offentlig sektor, teknik och tjänstesektor står för omkring hälften. Det förefaller inte råda någon direkt avmattning i branschen även om det kan verka så för enskilda översättare och tolkar, men det finns en viss försiktighet bland köparna, mot bakgrund av den internationella ekonomiska och politiska situationen.
Ny teknik med AI och LLM (Large Language Models) håller på att förändra marknaden på ett minst lika omvälvande sätt som NMT (Neural Machine Translation) gjorde när den tekniken lanserades 2017. Florian gick inte in på att försöka förklara begreppet LLM, utan rekommenderade en fritt tillgänglig artikel i Financial Times som ger en enastående pedagogisk förklaring. För att göra en extremt kort sammanfattning handlar LLM i första hand om att producera ny text (tänk ChatGPT), medan NMT uteslutande används för att översätta befintlig text. I båda fallen lagras enorma mängder exempel (träningsdata), varpå språkmodellen tillämpar mönsterigenkänning och sannolikhetskalkylering för att bygga upp meningar i översättningen eller den nyproducerade texten.
Florian gick vidare till produktifiering av den nya tekniken, och demonstrerade lösningar som lyssnar på mänskligt tal, översätter innehållet, genererar nytt tal och låter en avatar presentera det för tittaren i realtid, med målspråkets intonation och förvånansvärt läppsynkroniserat. Att detta öppnar nya perspektiv på tolksidan är uppenbart.
När det gäller LSP-företag (Linguistic Service Provider), eller i dagligt tal tolkförmedlingar och översättningsbyråer, konstaterade Florian att de redan använder LLM i den administrativa fasen, för att välja rätt tolk/översättare till ett visst uppdrag, för att generera instruktioner till tolken/översättaren m.m. Vidare förutsåg Florian att LLM i närtid kommer att tillämpas i specifika MT-motorer, upplärda på en viss kund eller ett visst ämnesområde, snarare än i universalverktyg som Google Translate. För översättare kan LLM-baserade verktyg komma in i efterredigeringsflödet och på ett systematiskt sätt föreslå varierat ordval och varierat uttryckssätt, baserat på indata som slutanvändarmiljö, önskad stilnivå, förväntningar på tilltal osv. – men knappast som rena MT-motorer som vi redan har rik tillgång på. Faktum är att LLM skulle kunna tillåta ett visst mått av maskinell efterredigering. Mycket ligger i röret, men det är långt till kommersialisering.
Icke desto mindre kan vi som översättare förvänta oss att få allt mera text att översätta som i sig är maskinellt genererad med LLM-teknik. Det kan bli knepigt att överföra skribentens andemening om en sådan rent tekniskt saknas (den kan i och för sig saknas även i mänskliga alster).
Florian knöt ihop säcken genom att bygga upp ett SWOT-schema (analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för olika aktörer som tillämpar LLM-verktyg. Det illustreras i bilden intill, men det kan vara värt att understryka vad LLM kan föra med sig för enskilda tolkar och översättare:
■ En styrka är att vi mänskliga tolkar och översättare kan bidra med expertis i fråga om erfarenhet, analytisk förmåga, intuition, blick för situationen och känsla för ”hur det ska vara”, något som tekniska system ännu är långt från att erbjuda, även om de förvisso kan ge intryck av att vara inkännande och intuitiva.
■ En svaghet är de enkla men ibland lukrativa jobben, typ datablad och instruktioner för icke-kritiska tillämpningar (tänk dammsugare), ohjälpligt kommer att flyttas från människor till maskiner.
■ En möjlighet är att leverantörer i framkant kan erbjuda en kombination av ämneskunskap, språklig kompetens och teknisk kompetens att hantera MT och LLM-baserade verktyg på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt, ett paket som kan säljas till gott pris.
■ Och baksidan av den möjligheten är samtidigt en risk – risken att vi som småaktörer inte orkar hänga med i teknikens utveckling utan blir utlämnade till större aktörer som kan hantera tekniken bättre.
Sista talare på scenen var Sibbe Silvén från Bright Mind Agency som gav oss en mindre faktaspäckad men mycket underhållande reflektion över den nya tekniken – läs om den på Språkföretagens blogg!
Eftermiddagen avslutades med mingel och bubbel enligt bästa tradition hos Språkföretagen – AI, MT, PE, LLM och allt vad det är i all ära, vi kan omfamna tekniken eller rädas den, men det bästa receptet för att få nya kunder och kontakter och underhålla de gamla är ändå det personliga samtalet!
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konfe...
19 jan, 2023Gärna internationalisering – men bara med engelska
22 mar, 2024Nybildat nätverk i Norden och Baltikum upptäcker gemensamma stötestenar
19 jul, 2023eV tar pulsen på de medverkande vid SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala den 19–20 april.
6 mar, 2024Välbesökt översättar- och tolkkonferens med bredd
6 dec, 2023Hieronymus anses som bekant vara översättarnas skyddshelgon. Om han faktiskt blev helgonförklarad är...
21 sep, 2023Kvalité, arvoden och utbildning fokusområden för nordiskt-baltiskt nätverk
6 dec, 2023Översätter mest om vetenskap, miljöfrågor och maskinteknik från tyska, engelska, italienska, danska och norska till svenska. Styrelseledamot i SFÖ-SAT. Driver företaget Tecnita AB. Björn kan nås här
Knepigt att lära ut, knepigt att lära in
9 okt, 2024Offentlig sektor ska kräva professionella tolkar
30 sep, 2024Dödsskuggans dal blev hos Gärdestad en blomsteräng
27 sep, 2024Hantera hivspel, vakare, draggar och långrevar med organisk intelligens
23 sep, 2024Praktikplats i Bryssel
10 sep, 2024Kan AI-verktyg användas för upphovsrättstvätt?
6 sep, 2024SFI för alla
30 aug, 2024E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024Om man är duktig på två språk – kan man då vara både tolk och översättare?
4 aug, 2024AI och svenskan – temadag på Hanaholmen om språkvård i finlandssvenska
10 jun, 2024Direktkunder inom offentlig sektor – en möjlighet även för dig som egenföretagande översättare
9 jun, 2024Gunnar Carlsson är död. Men han lämnar ett bestående arv i översättarvärlden!
7 jun, 2024En av översättarens och tolkens hjälpredor i samhälls- och EU-terminologi
4 jun, 2024En facköversättare i samtal med en bibelöversättare
22 maj, 2024Ett kompletterande språkstöd för bättre kommunikation i vården
19 maj, 2024