Det är inte AI allt som glimmar
Utöver AI finns det funktioner och tillägg i CAT-verktyg som också är oerhört effektiva redskap i öve...
19 aug, 2026Språk- och termbildningsprocesser bör styras av författarens vägval i källspråket.
Ofta tillskriver vi målspråket en självklar övervikt vid översättning, vilket må vara befogat när det gäller fackspråk som vilar på strikta terminologiska traditioner. I nutida teorier om terminologi hävdas det dock att 1:1-förhållande mellan term och begrepp inte längre existerar som ett axiom. Multi-dimensionalitet (multidimensionality) används numera som ledande begrepp i terminologi, och jag kan gärna återvända till frågan senare (min avhandling med källhänvisning finns att tillgå i UU-databasen med länk från min LinkedIn-sida), om intresse finns.
Men traditionalister bjuder på motstånd. Jag minns alltför väl hur professor Juan Sager menade, i samband med testpublicering av en del av min avhandling i tidskriften Terminology, att eftersom poesi är ett privatspråk (som inte följer standardiserade språkregler?!) kan poetiskt språk inte analyseras med terminologiska verktyg.
Därför har jag gjort mitt bästa att leda i bevis, att systematiska termbildningsprocesser och resultatet av sådana processer i form av termposter sorterade enligt ISO-standard, inte skiljer sig nämnvärt från standardiserade språkbildningsprocesser. I synnerhet då systematisk hänvisning till tidigare språkskikt utgör en integrerad del av processen.
(Fotnot: När det gäller hebreiska språktraditioner har såväl ordböcker med ord som är bortglömda, som ordböcker med neologismer av åtminstone en känd poet publicerats i Israel. Det förekommer dock ytterst sällan att svenska universitet använder sig av nutida israelisk forskning angående nutida hebreiska.)
Som medlem i SFF och översättare av litteratur har jag fått tampas med liknande problem avseende icke standardiserade språkelement i litterära texter, exempelvis när det gäller litterära stilar såsom Stream of consciousness, ett begrepp som på svenska reducerats ner till inre monolog men innehåller mer än så:
”stream-of-consciousness narration includes a lot of free association, looping repetitions, sensory observations, and strange (or even nonexistent) punctuation and syntax—all of which helps us to better understand a character’s psychological state and worldview. It’s meant to feel like you have dipped into the stream of the character’s consciousness—or like you’re a fly on the wall of their mind.”
I min översättning till svenska av David Grossmans Berätta för mig har jag med hänvisning till Grossmans krävande stil och den stora utmaningen i översättningen till svenska nödgats lägga till ett översättarens efterord:
”Författaren skriver långa, vindlande meningar. Han blandar direkt och indirekt tal för att illustrera hur tankar och handling samverkar i hans värld. Grossmann har därför systematiskt valt bort citattecken samt ibland punkt och frågetecken. Jag har försökt följa hans språkliga vägval – också när redaktören påpekar att meningarna ropar efter frågetecken. Varför kväva ett rop för ett frågeteckens skull?”
Att författaren medvetet väljer bort frågetecken i linje med en känd litterär stil har i mina ögon högsta prioritet när det gäller att överföra känslor och huvudkaraktärens inre tankevärld till svenska. I översättning av facktexter är inga känslor tillåtna. Men en uppdragsgivare till en produktbeskrivning vill trots allt övertyga presumtiva kunder om sina produkters förträfflighet och mervärde som förädlar köparens liv. Att en redaktör saknar förmodade, icke existerande frågetecken som kan ha underlättat läsningen för en del läsare är i min värld och i reklamens ädla värld blott ett önsketänkande. Vad tycker Du?
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024
Uppdragsgivare för tolkar inom offentlig sektor har ställt in betalningarna
11 jul, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Sök praktik som översättare hos EU:s ministerråd!
11 sep, 2025
För andra gången fick SFÖ, i år med förstärkning av våra kollegor på tolksidan.
11 sep, 2023
En facköversättare i samtal med en bibelöversättare
22 maj, 2024
En översatt text är alltid något annat än originalet
10 maj, 2022
Besök hos våra kollegor: Hur ser livet ut på den skönlitterära sidan?
8 jun, 2025
Översättare gör en massa arbete gratis, i det dolda, för att det här ska funka
27 okt, 2024
” Översättning och AI – Vad är problemet?”
22 dec, 2025
Gidon Avraham (fil dr i afro-asiatiska språk med fokus på hebreiska) är medlem av SFÖ-SAT, Författarförbundets översättarsektion samt föreningen Svenska Tecknare.
Översättare sedan ca 40 år, har översatt israelisk skönlitteratur (Amos Oz, David Grossman) till svenska. Även översatt och utformat broschyrer, tidskrifter, årsredovisningar och heloriginal för böcker. Dessutom erfarenhet av rättstolkning.
Legitimerad lärare och specialpedagog/konsult; har ansvarat for skolans hela elevdokumentation.
Kan mejlas här.
SFÖ-SAT:s årsmöte i samband med konferensen i Mölndal i april 2026
12 aug, 2026
Vi översättare ska inte svartmåla vår framtid, menar Diego Cresceri
5 jun, 2026
Förslag: efter 6 år i Sverige måste du betala för att få tolk hos Försäkringskassan
2 jun, 2026
”En duktig tolk är en tolk som inte märks” – men är det verkligen så?
8 maj, 2026
Vad behöver nya (och gamla) översättare för utbildning mot bakgrund av GenAI?
28 apr, 2026
Matnyttiga tips för oss som använder öron och stämband hela dagen lång
21 apr, 2026
Språket i läkarjournaler – både hårt tuktat och vildvuxet
19 apr, 2026
Varje vår händer det. Simsalabim, nu blir det konferens för SFÖ-SAT igen! Men hur går det till? Hur gör man så att evenem...
17 mar, 2026
Högtidsdag för språkintresserade
10 mar, 2026
Kan verkligen översättning standardiseras? Nej, översättning kan förstås inte standardiseras. Ändå finns det standarder f...
6 mar, 2026
När den frilansande översättaren (eller granskaren) i sin yrkesvardag har kontakt med byråer sker det normalt via en pro...
13 feb, 2026
Dags att söka översättarpraktik på EU:s ministerråd!
1 feb, 2026
Vad som i förstone kan verka vara ett enkelt svar på rubrikens fråga visar sig vid närmare betraktande vara ytterst kom...
26 jan, 2026
Lektörer sökes
17 jan, 2026
Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
15 jan, 2026