Verktygstipset
Planeringsverktyg kan hjälpa frilansare att inte tappa någon av sina bollar
23 apr, 2024Annelie Tinworth gjorde något extra fint på SFÖ-konferensen i Karlstad för alla översättare som har suttit där med en lista av till synes slumpmässiga ord och fraser i en Excel-lista som aldrig tar slut, med teckenbegränsning till råga på allt och bristfälliga instruktioner från kunden…
Hon talade nämligen om UX och att många översättare, utan att veta det, antagligen har varit hemliga UX-skribenter! Hon gav även tips om hur man kan bli oumbärlig som leverantör.
Välkommen till UX-skribentens hemliga värld
UX är akronym för användarupplevelse, User Experience. Det finns många olika yrken inom detta område men alla arbetar för att användaren, exempelvis webbplatsbesökaren, ska få den information hen behöver, när hen behöver den (och inte efter att ha fastnat i en klickloop där relevant information aldrig dyker upp) och helst utan att behöva. Det ska finnas en logisk tråd att följa från start till slut. Ett av yrkena som hanterar användarupplevelsen kallas UX Writer, eller UX-skribent om man vill använda en svensk titel. Annelie har en bakgrund inom översättning men arbetar i dag som Senior Lead UX Writer på Klarna.
Som namnet antyder handlar det inte om att översätta i första läget utan om att skriva, med tillägget skriva för att folk ska agera. För att få folk att klicka på en knapp krävs välskriven mikrocopy, eller som UX Planet uttrycker det ”tiny words with a huge impact”. Det är sådant orden på knapparna du möts av på webben exempelvis.
När 90 procent återstår av jobbet
Konvertering, det vill säga att få folk att omvandla tanke till handling, mäts förstås inom branschen och är tecknet på lyckad mikrocopy. För att komma dit krävs det att man förstår användaren och därför görs research för att lyckas identifiera användaren och vad användaren vill ha och vill se. Enligt Annelie är skrivandet cirka tio procent av jobbet medan tonvikten ligger på ett bra förarbete.
Det finns ett klassiskt exempel från när Google bytte text från ”Book now” till ”Check availability” på en knapp. Antalet som valde att klicka på knappen ökade med 17 procent, vilket motsvarar 42 miljoner! Som alla vet så ökar även antalet som fullföljer en beställning om antalet klick ökar. En liten ändring kan med andra ord få stora resultat.
Förslaget på text testas av olika testgrupper med användare (så kallad UX testing). Resultatet utvärderas och texterna justeras. Sedan blir det en ny runda med testgrupper och så vidare till lansering. Därför är en egenskap extra viktig för den som vill arbeta som UX-skribent:
– Du måste älska feedback!
Annelie trycker hårt på detta. Precis som med all dramaturgi får man inte vara för fäst vid sina lösningar. ”Kill your darlings” gäller lika mycket här som vid klippning av film, när referensgrupperna inte reagerar som tänkt. Det som fungerar är det som sparas och rullas ut. UX-skribenterna tvingas experimentera med olika lösningar för att se vad som fungerar bäst på riktiga användare.
Inkludering är A och O
I detta sammanhang talar Annelie om ”väl valda ord som förtjänar sin plats i användarens sinne” och som gör det OK att ta upp användarens tid, men även att sänka den kognitiva bördan eftersom alla ska kunna använda tjänsten. Texterna måste vara inkluderande. En käpphäst till är att skriva som folk talar. Skriv inte ”Inkorrekt lösenord”. Skriv: fel lösenord.
Och nu kommer vi in på översättaren för nästa steg handlar om översättning till samtliga språk där produkten används. Översättarens uppgift är att översätta konceptet till en ny marknad.
– Det krävs samarbete för att detta ska fungera, poängterar Annelie.
Här kan hon se hur insatta översättare kan bistå genom att exempelvis ge flera förslag på översättningar och förklara skillnaden mellan dem. Översättare som vill byta bransch har en fördel av att vi förstår hur språk fungerar.
Hemliga UX-skribenter har en nackdel
När ett sådant jobb som nämndes inledningsvis dyker upp med rad efter rad med korta texter eller enstaka ord, kort deadline, obefintliga instruktioner och ofta dåligt betalt är det klokt att kräva någon form av kontext för att ha någon chans att lyckas och börja klättar på statusstegen. Kunskap om kontexten, och friare händer, ger bättre, mer precisa översättningar och om man dessutom har möjlighet att återkomma med flera förslag kan man förklara vad skillnaden är mellan förslagen, och därmed bidra med värdefull information. En hemlig UX-skribent blir helt enkelt mer relevant om hen vet att det handlar om UX, och vem som är målgruppen och i vilket sammanhang texten kommer att visas.
Ännu bättre är förstås om man är med redan på researchstadiet. Eller kan bidra med fler förslag på idéstadiet men för att det ska hända måste man ha identifierats som en viktig resurs i sammanhanget. Nu handlar det inte längre om kontextlös översättning till lägsta möjliga pris, utan om lokalisering som Annelie förklarar som att förstå vem texten riktar sig till och dess kontext och ta hänsyn till den nya marknaden vid översättningen.
Jag följer upp efter föredraget med en fråga till Annelie om hur översättare kan nischa in sig som UX-skribenter:
– Översättarkompetens är inte något som aktivt efterfrågas, men att lyfta fram att man har detta med sig i bagaget, förutom kompetens inom UX, är en stor fördel. Globala företag önskar alltid folk som förstår multikulturella perspektiv, säger Annelie Tinworth.
Fler exempel på karriärbyte
Något som talar för Annelies tes om översättarnas lämplighet för branschen är andra exempel på översättare som har tagit steget över till UX, som Anna Söderbom som gjorde sin master i översättningsvetenskap samtidigt som jag. Anna har en längre tid varit ansvarig för att bygga upp avdelningar för lokalisering och UX Writing/Content Design på olika svenska techbolag. Jag frågar även henne hur hon ser på översättarnas chanser i denna bransch:
– För mig är lokalisering och UX Writing olika discipliner, men de går ofta hand i hand. När jag senast byggde upp en avdelning för UX Writing var det självklart för mig att den skulle bestå av personer som både skrev UX-texter och personer som översatte. En del gjorde både och. När man arbetar med UX och lokalisering är det extremt viktigt att man som översättare är nära produkten och förstår sammanhanget. Därför anser jag att det bästa receptet för att få bra kvalitet är att göra allt internt. Eller, om man samarbetar med en byrå, att ha ett otroligt nära samarbete där översättarna får vara med och känna ägarskap och bjuds in att verkligen förstå produkten, säger Anna Söderbom.
– Om man som översättare vill börja jobba som UX-skribent har man såklart redan en bakgrund där man kan skriva för rätt publik. Vad man ska ta med sig är att UX Writing inte bara handlar om att skriva. Det handlar om att skapa en användarupplevelse där man inte enbart fokuserar på orden utan även arkitekturen som omsluter orden. Att vara UX-skribent är att vara en designer, avslutar Anna Söderbom.
Länkar:
Annelies LinkedIn-sida med en nedladdningsbar presentation om mikrocopy:
linkedin.com/annelie-ux-copy-localization
Annelie rekommenderar också att följa Nataly Kelly på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/natalykelly/
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022För andra gången fick SFÖ, i år med förstärkning av våra kollegor på tolksidan.
11 sep, 2023SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023Nybildat nätverk i Norden och Baltikum upptäcker gemensamma stötestenar
19 jul, 2023En översatt text är alltid något annat än originalet
10 maj, 2022Konferens i Baltikum – satsa på att bli en LangOps, men undertexta inte med AI
23 nov, 2023En glad nyhet är att vi kunde fatta beslut om att genomföra en SFÖ-SAT-konferens 2024!
11 sep, 2023Snoken och huggormen
28 feb, 2023Språkquiz, pingis, minnen från SFÖ:s grundande, föredrag om högaktuellt ämne och mycket annat
19 okt, 2023Katarina är en erfaren projektledare och översättare med journalistisk bakgrund. Hon har varit anställd för att leda den svenska översättningen för två bolag: The Bugli Company 2010–2016 och Cerner AB 2017–2021, samt projektledare på Fluid Translation 2021–2022. Startade sin översättarkarriär inom lokalisering i Irland 2001–2005. Frilansöversättare mellan varven. Katarina är av Kammarkollegiet auktoriserad translator från engelska till svenska. Utbildning: Master i översättningsvetenskap; Kandidat- samt Magisterexamen i språk och humaniora med engelska som huvudämne. Kontakta Katarina här
Med Engelbrekt och Jesus som revolutionära ideal
8 mar, 2024Lyssna på nästan 50 språk på ny webbsida
6 mar, 2024eV tar pulsen på de medverkande vid SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala den 19–20 april.
6 mar, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
28 feb, 2024En blixtbild från i höstas av AI-översättning jämfört med välrenommerad MT-översättning.
26 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
22 feb, 2024Årets konferensstad Uppsala är ju bäst – eller?
16 feb, 2024Mot en kvalitetssäkrad auktorisationsprocess
15 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
14 feb, 2024Nu lanseras Terminologifrämjandets konsultlista
8 feb, 2024MTPE – så mycket mer än bara språktvätt
2 feb, 2024Bok om översättaryrket på 2020-talet fyller lucka
1 feb, 2024Funderingar kring inre dialog och källspråkets specifika vikt.
1 feb, 2024Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024”Författarens röst i texten försvann”
21 dec, 2023