Allt fler litterära översättare utan uppdrag

Översättarcentrum, som samlar litterära översättare, har nyligen genomfört en medlemsenkät. Den visar att andelen medlemmar som fått färre uppdrag under det senaste året har ökat från 31 till drygt 46 procent sedan den senaste enkäten från 2023. Andelen som haft ungefär samma antal uppdrag har minskat från 55 till 44 procent.

– Detta speglar tyvärr branschens utveckling. Nedgången i antal uppdrag beror delvis på att vissa uppdrag går till AI, men också på att den översatta litteraturen minskar överlag. Förlagen är ekonomiskt pressade, satsningarna på svenska författare ökar och engelskan blir mer dominerande i en redan försvagad läskultur, säger Nika Abiri, ordförande för Översättarcentrum och litterär översättare från engelska till svenska.

Tendensen återspeglas även i statistiken för Översättarcentrums egen uppdragsförmedling, där andelen medlemmar som svarar att de aldrig har fått ett uppdrag via förmedlingen har ökat från 47 procent till 62 procent sedan 2023.

– Den översatta litteraturen är hotad på flera olika fronter, och det är en utveckling som borde oroa alla som värnar om bredd i den svenska utgivningen – särskilt i tider som dessa, säger Nika Abiri.

Översättarcentrum har flera olika satsningar för att öka och bredda inflödet av uppdrag, bland annat tjänsten Snabba uppdrag, som innebär att uppdragsgivaren kontaktas direkt av tillgängliga översättare. Uppdragsgivare återkommer fortfarande i hög grad till översättare som förmedlats via Översättarcentrum.

I en intervju med tre översättare som håller på att sadla om konstaterar Elin Svahn att skönlitterär översättning kanske mer och mer är på väg att bli en sidosyssla, och något som framför allt författare ägnar sig åt. I samtalet menar man att det vore synd om de renodlade översättarna försvinner, att det skulle vara en yrkeskompetens som gick i graven, en avprofessionalisering.

Som frilansande facköversättare, och tolkar, känner vi i SFÖ-SAT igen den förmenta friheten man har som frilans, att inte ha någon chef, att kunna ta vilken tandläkartid som helst … men den frihetskänslan går lätt om intet om man aldrig vågar tacka nej till något uppdrag. I Elin Svahns intervju berättar Klara Lindell: ”[…] jag har den här friheten, fast jag får aldrig ta del av den. Det kanske är någon eftermiddag när man kan gå iväg och göra något eget, annars jobbar jag både dag och kväll. Jag vet att jag är min egen, där finns friheten. Jag ser den i horisonten, men den är väldigt sällan tillgänglig.”

Som facköversättare har vi numera ofta väldigt tajta leveranstider, och samma tendens verkar finnas för de litterära översättarna, särskilt de som jobbar från engelska. Klara Lindell igen: ”Med de engelska titlarna är det ofta att de måste ut exakt ett visst datum – ni ska vara 500 översättare och jobba samtidigt. Panik, panik, samtidigt som boken inte ens är färdig.”

Vi facköversättare som (liksom jag själv) jobbar med andra språk än engelska hoppas att ”våra” språk kommer att stå pall längre mot uppfattningen att ”det räcker med AI eller Google Translate”. Även de skönlitterära översättarna som Svahn talar med menar att de som inte översätter från engelska nog kan hålla sig kvar i yrket längre.

Jag har själv blivit plågsamt medveten om att en del ungdomar inte vill läsa böcker på svenska längre, och jag funderar på varför. Beror det bara på att engelska är ett ”coolt” språk med hög status, så som franskan var på 1700-talet?

Häromsistens begav jag mig ner på stan i jakt på fantasyböcker att ge bort i julklapp. Här i Sverige har vi inte direkt ett överflöd av boklådor, och de som finns lagerhåller påfallande få titlar jämfört med hur det är nere på kontinenten. Less på Akademibokhandeln och Pocket Shops likriktade butiker, som i stort sett bara säljer nyutgivet, styrde jag stegen till den välbesökta SF-Bokhandeln som säljer fantasy och science fiction… bara för att upptäcka att nästan alla böcker i butiken var på engelska.

Trevligt med en bokhandel full med unga lässugna människor, och givetvis bättre att ungarna får goda läsupplevelser på engelska än inte alls. Jag kunde emellertid inte låta bli att fundera på vad detta utbud betyder. Hur ser framtiden ut för skönlitteratur översatt till svenska?