Undertexter: Efterfrågan är hög, men hur påverkar det yrkets status och arbetsvillkor?

Ett område som dock fortfarande är relativt outforskat är hur ett undertextningsprojekt går till. Hur ser projektgången ut? Vilka andra aktörer samverkar undertextarna med? Vilka verktyg använder de? Får de någon återkoppling? Överensstämmer undertextarnas (höga) kvalitetskrav med kundernas? Hur påverkas undertextarnas roll och status av de globala streamingplattformernas expansion? Det var i detta jag tog avstamp i min studie med tyskspråkiga undertextare som genomfördes 2019–2021. I den uppföljande studien som nu pågår vidgar jag de geografiska vyerna till den svenska och franska undertextningsmarknaden.

Sedan januari 2022 har jag genomfört en rad e-postintervjuer med svenska frilansande undertextare. Intervjuerna visar att vissa tendenser på undertextningsmarknaden inte (längre) är begränsade till de nationella marknaderna.

Exempel på detta är de färdigkodade engelska mallarnas tilltagande betydelse och maskinöversättningens frammarsch inom undertextningen. Men det finns också avgörande händelser på det nationella planet som har satt sig i yrkesgruppens kollektiva minne. För erfarna svenska undertextare är en sån händelse år 2006, då SVT i hög grad valde att lägga ut översättningen på entreprenad. Även sammanhållningen inom yrket skiljer sig från land till land. I Sverige spelar fackklubben Medietextarna en aktiv roll, vilket bland annat märks genom framtagandet av en kvalitetsstandard för undertexter. I andra länder ligger sådana undertextningsspecifika initiativ ännu i sin linda.