
Kurser i kreativt skrivande
Tips om skrivarkurs
30 dec, 2022Undertextningsfrågor har avhandlats i alla möjliga former i såväl vetenskapliga artiklar som blogginlägg av yrkesverksamma undertextare. Även SFÖ har publicerat en mängd artiklar om mellanspråklig undertextning, och det förvånar väl knappast någon. Precis som andra typer av medieöversättning har undertextningen medvind, åtminstone om man ser till mängden uppdrag.
Marknaden har gynnats av expanderande streamingplattformer, som i sin tur stärktes ytterligare av pandemin. Just nu pågår en studie om hur det står till med arbetsvillkoren och yrkets status i ljuset av globaliseringen och de ökade volymerna.
Det finns gott om studier av undertexter som behandlar ämnet ur ett produkt- eller receptionsperspektiv. I produktstudierna beskrivs och utvärderas de lösningar som använts i undertexten. Värd att nämna i svenska sammanhang är Jan Pedersens FAR-modell, som tidigare har tagits upp i SFÖ:s tidning. I receptionsstudierna undersöks i stället olika målgruppers förväntningar på undertexternas utformning. Dessa studier görs inte minst på undertexter för hörselskadade. Till exempel har man gjort experimentella studier för att ta reda på om hörselskadade barn förstår undertexterna bättre om delar av originaldialogen utelämnas eller förenklas.
■ Kontakt: Alexander Künzli, Université de Genève, Faculté de traduction et d’interprétation, 1211 Genève 4, Schweiz.
■ E-post: alexander.kuenzli@unige.ch.
Ett område som dock fortfarande är relativt outforskat är hur ett undertextningsprojekt går till. Hur ser projektgången ut? Vilka andra aktörer samverkar undertextarna med? Vilka verktyg använder de? Får de någon återkoppling? Överensstämmer undertextarnas (höga) kvalitetskrav med kundernas? Hur påverkas undertextarnas roll och status av de globala streamingplattformernas expansion? Det var i detta jag tog avstamp i min studie med tyskspråkiga undertextare som genomfördes 2019–2021. I den uppföljande studien som nu pågår vidgar jag de geografiska vyerna till den svenska och franska undertextningsmarknaden.
Sedan januari 2022 har jag genomfört en rad e-postintervjuer med svenska frilansande undertextare. Intervjuerna visar att vissa tendenser på undertextningsmarknaden inte (längre) är begränsade till de nationella marknaderna.
Exempel på detta är de färdigkodade engelska mallarnas tilltagande betydelse och maskinöversättningens frammarsch inom undertextningen. Men det finns också avgörande händelser på det nationella planet som har satt sig i yrkesgruppens kollektiva minne. För erfarna svenska undertextare är en sån händelse år 2006, då SVT i hög grad valde att lägga ut översättningen på entreprenad. Även sammanhållningen inom yrket skiljer sig från land till land. I Sverige spelar fackklubben Medietextarna en aktiv roll, vilket bland annat märks genom framtagandet av en kvalitetsstandard för undertexter. I andra länder ligger sådana undertextningsspecifika initiativ ännu i sin linda.
Min målsättning är att göra djupintervjuer med minst 20 frilansande undertextare med svenska som målspråk om deras syn på yrkets status och arbetsvillkor. Om du är intresserad av att delta i studien är du varmt välkommen att höra av dig till mig, så att jag kan berätta mer om projektet. På så sätt hjälper du till att skapa en representativ bild av hur den svenska undertextningsmarknaden fungerar, vad det finns för positiva trender och i synnerhet var undertextarna anser att det finns behov av förbättringar och hur de kan uppnås i samarbete med andra aktörer.
Traduttore Traditore.
22 sep, 2021Traduttore Traditore.
22 jun, 2021Här presenterar vi programmet för SFÖ:s konferens 2022 med temat 'Extra allt'.
4 mar, 2022Traduttore Traditore.
22 mar, 2021Nils Håkansons bok om översättning vinner Augustpriset i kategorin årets svenska fackbok.
10 jan, 2022Vi intervjuar Ian Giles.
14 dec, 2021Malin Färdig och Amjad Kutieleh berättar om utmaningarna i att översätta mellan arabiska och sve...
14 dec, 2021Återupplev det exakta ögonblicket när vår ordförande förklarade vår nya nättidning som officiellt öpp...
22 nov, 2021Björns hörna.
14 jun, 2022På vilket sätt ska du gå till väga när du förstått vikten av att specialisera dig.
27 jan, 2021Spelar det någon roll om det finns språkfel med i en informationstext på engelska?
15 jul, 2021SFÖ-medlemmar från norr till söder samlades för att fetera vår dag.
11 okt, 2022SFÖ:s styrelse träffades för årets första styrelsemöte bara dagarna efter att Sverige öppnat upp igen...
15 feb, 2022Styrelsen informerar.
11 apr, 2021SFÖ tar med e-versättaren ett viktigt steg i sin digitala omvandling.
19 nov, 2021En ny översättarutbildning vid Lunds universitet.
18 feb, 2021Alexander Künzli är professor i översättningsvetenskap vid fakulteten för översättning och tolkning på Genèves universitet. Han undervisar i översättningsteori, forskningsmetodologi och medieöversättning. Alexander Künzli har en masterexamen i översättning och psykologi från Genèves universitet och en doktorsexamen i fransk lingvistik från Stockholms universitet. Hans främsta forskningsområden är mellanspråklig undertextning och kvalitetssäkring av översättningar. Alexander nås här.
Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konferens.
19 jan, 2023Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Extra föreningsmöte i januari
14 dec, 2022Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Styrelsen informerar
5 dec, 2022Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade eventet).
30 nov, 2022I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och måltexten?
25 nov, 2022Ibland är det tryggast att gräva ner sig, även om man inte står vid västfronten.
14 nov, 2022Följ Karin Erikssons liv som dramatiköversättare.
14 nov, 2022Myndigheten har lanserat en ny termbank för informationssäkerhet.
10 nov, 2022Tidöavtalet ämnar begränsa rätten till tolk och den enskilde ska bekosta själv sina tolktjänster.
8 nov, 2022