Studie

Undertexter: Efterfrågan är hög, men hur påverkar det yrkets status och arbetsvillkor?

23 aug, 2022

Undertextningsfrågor har avhandlats i alla möjliga former i såväl vetenskapliga artiklar som blogginlägg av yrkesverksamma undertextare. Även SFÖ har publicerat en mängd artiklar om mellanspråklig undertextning, och det förvånar väl knappast någon. Precis som andra typer av medieöversättning har undertextningen medvind, åtminstone om man ser till mängden uppdrag.

/ Illustration: iStock.

Marknaden har gynnats av expanderande streamingplattformer, som i sin tur stärktes ytterligare av pandemin. Just nu pågår en studie om hur det står till med arbetsvillkoren och yrkets status i ljuset av globaliseringen och de ökade volymerna.

Det finns gott om studier av undertexter som behandlar ämnet ur ett produkt- eller receptionsperspektiv. I produktstudierna beskrivs och utvärderas de lösningar som använts i undertexten. Värd att nämna i svenska sammanhang är Jan Pedersens FAR-modell, som tidigare har tagits upp i SFÖ:s tidning. I receptionsstudierna undersöks i stället olika målgruppers förväntningar på undertexternas utformning. Dessa studier görs inte minst på undertexter för hörselskadade. Till exempel har man gjort experimentella studier för att ta reda på om hörselskadade barn förstår undertexterna bättre om delar av originaldialogen utelämnas eller förenklas.

Alexander Künzli

■ Kontakt: Alexander Künzli, Université de Genève, Faculté de traduction et d’interprétation, 1211 Genève 4, Schweiz.
■ E-post: alexander.kuenzli@unige.ch.

Ett område som dock fortfarande är relativt outforskat är hur ett undertextningsprojekt går till. Hur ser projektgången ut? Vilka andra aktörer samverkar undertextarna med? Vilka verktyg använder de? Får de någon återkoppling? Överensstämmer undertextarnas (höga) kvalitetskrav med kundernas? Hur påverkas undertextarnas roll och status av de globala streamingplattformernas expansion? Det var i detta jag tog avstamp i min studie med tyskspråkiga undertextare som genomfördes 2019–2021. I den uppföljande studien som nu pågår vidgar jag de geografiska vyerna till den svenska och franska undertextningsmarknaden.

Sedan januari 2022 har jag genomfört en rad e-postintervjuer med svenska frilansande undertextare. Intervjuerna visar att vissa tendenser på undertextningsmarknaden inte (längre) är begränsade till de nationella marknaderna.

Exempel på detta är de färdigkodade engelska mallarnas tilltagande betydelse och maskinöversättningens frammarsch inom undertextningen. Men det finns också avgörande händelser på det nationella planet som har satt sig i yrkesgruppens kollektiva minne. För erfarna svenska undertextare är en sån händelse år 2006, då SVT i hög grad valde att lägga ut översättningen på entreprenad. Även sammanhållningen inom yrket skiljer sig från land till land. I Sverige spelar fackklubben Medietextarna en aktiv roll, vilket bland annat märks genom framtagandet av en kvalitetsstandard för undertexter. I andra länder ligger sådana undertextningsspecifika initiativ ännu i sin linda.

Min målsättning är att göra djupintervjuer med minst 20 frilansande undertextare med svenska som målspråk om deras syn på yrkets status och arbetsvillkor. Om du är intresserad av att delta i studien är du varmt välkommen att höra av dig till mig, så att jag kan berätta mer om projektet. På så sätt hjälper du till att skapa en representativ bild av hur den svenska undertextningsmarknaden fungerar, vad det finns för positiva trender och i synnerhet var undertextarna anser att det finns behov av förbättringar och hur de kan uppnås i samarbete med andra aktörer.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +