
En rapport från ATA-konferensen 2022
Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konfe...
19 jan, 2023Språkföretagen, representerade av Cecilia Enbäck, Björn Touqan och föreningens ordförande Anne-Marie Colliander Lind, redogjorde inför ett stort antal morgontidiga översättare vilka trender som märks inom språkindustrin, och vad såväl språkföretag som frilansande underleverantörer har att förhålla sig till.
En trend, inledde Björn Touqan från Språkservice, är att jobben allt oftare ligger på digitala plattformar. De blir mer komplicerade, mer fragmenterade och mer brådskande. Språkföretagsledet har ett stort ansvar, i och med att de både behöver utbilda slutkunderna i att bli bättre översättningsköpare och själva vara bra köpare till sina leverantörer i frilansarledet. ”Ju mera data man hanterar, ju fler system vi kopplar upp oss mot, desto viktigare blir informationssäkerheten. Dessutom hanterar vi väldigt mycket personuppgifter, vilket gör GDPR till en central aspekt.”
Ja, vi hanterar mycket data i vår värld noterade Cecilia Enbäck. Vad är information – vad är en informationstillgång? Det finns luckor. Vi måste ställa våra leverantörer frågor som ”hur ofta byter du lösenord på dina konton?”, ”Har du lösenord på din telefon?” ”Skiljer du på jobbmejl och privatmejl?” ”Har du separata datorer för jobb och privata angelägenheter?” ”Är din dator låst när du inte sitter vid den?” ”Ansluter du till offentlig wifi?”
Cecilia berättade att hennes företag, Translator Scandinavia, arbetar på att uppfylla standarden ISO 27001 – Informationssäkerhet, men konstaterar att det inte ens för ett relativt stort företag, med anställda som uteslutande ägnar sig åt datorteknik och säkerhetsfrågor, är så enkelt att uppfylla standardens krav. Enskilda översättare har inte det kravet på sig, men behöver ändå införa vissa strategier för hur de arbetar, specifikt med tanke på hur de ska skydda sina kunders känsliga material, och kunna redogöra för de strategierna när frågan ställs.
Publiken frågade i vilken mån språkföretagen är beredda att hjälpa sina frilansare med säkerhetsfrågor. Cecilia svarade att hennes företag står berett att ge sådant stöd, och att de har tagit fram en policy för informationssäkerhet som skickas ut till alla leverantörer. ”Vi jobbar med det här tillsammans för våra kunders bästa”.
Även upphandling präglas av krav på informationssäkerhet. GDPR visar sig i flera fall kollidera med USA:s Cloud Act från 2018 (Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act) som ger USA:s regering breda möjligheter att inhämta skyddad information från tredje part. Många upphandlare kräver därför att deras data lagras på servrar i Sverige, vilket påverkar både språkföretag och frilansare som utnyttjar molnlagring (t.ex. Dropbox).
I övrigt, när det gäller upphandling, har Björn på senare tid noterat en trend mot fasta priser för översättning, med kvalitet i stället för pris som den avgörande faktorn och med marginal för rimlig ersättning till både språkföretag och deras leverantörer. Beklagligtvis har Försäkringskassan och Kammarkollegiet nyligen kommit med nya upphandlingar som helt baseras på pris – ett standardiserat timpris för alla språk (här såg publiken ut som en samling fågelholkar). ”Vi är tillbaka på ruta ett igen … men Språkföretagen driver lobbyarbete där”, säger Björn.
Cecilia gick in på den heta frågan om traditionell översättning kontra MTPE, och konstaterade att utvecklingen redan har gått så långt att lejonparten av all översättning utförs i form av MTPE. Men, framhöll Cecilia – de som arbetar med MTPE behöver på många sätt vara bättre, mer kompetenta, översättare än de som uteslutande jobbar traditionellt. Det krävs ett annat mindset av hela branschen – en förmåga att se bortom den MT-genererade texten och jämföra med den hypotetiskt konventionellt producerade översättningen. ”Det är en annan typ av kreativt arbete som man kan göra något positivt av. Och det är ett budskap att skicka tillbaka till universitetsvärlden – översättarstudenterna måste också få utbildning i MTPE.”
En fråga från publiken gällde hur panelen ser på möjligheterna för mindre språkföretag och deras roll i en miljö av konsolidering, effektivisering och sammanslagningar. Hur är utsikterna för en enskild person som vill starta byråverksamhet idag?
”Strålande” svarade Cecilia. Visst, ibland krävs det att man är en stor aktör. Men samtidigt är tekniken så billig – det finns inga materiella hinder för en person som är påhittig och driftig och som har en god idé om vad hen vill göra. Ta Care to Translate som exempel. De började med att skriva ihop en ordlista för läkarstudenter, som stöd för vårdpersonal i deras kontakter med patienter med andra språk. Ordlistan blev så småningom en app, och nu har företaget vuxit till ett teknikbolag med en väletablerad position på en viktig nischmarknad.
”Vi ska heller inte underskatta” fortsatte Björn ”att många kunder faktiskt hellre vill kommunicera med en levande person än med en stor portal där man inte vet vem som hanterar informationen”. Det gäller översättare också, inflikade en publikröst – man blir så trött på att inte ha med riktiga människor att göra, och många översättare väljer bort språkföretag som är för stora av den anledningen. Panelen var helt enig om att det finns en god framtid för mindre byråverksamheter, som inte konkurrerar med volym och pressade priser, utan med teknikkunnande i kombination med personligt bemötande av både kunder och leverantörer.
Här kommenterade Anne-Marie Colliander Lind att språkindustrin utan tvekan är en tillväxtbransch där det finns plats för många aktörer. Man behöver inte vara störst, men man behöver hitta sin nisch bland alla de roller som finns – översättning av alla de slag, MTPE, UX, undertextning, tolkning, dubbning och allt vad det kan vara.
”Det här är en kul bransch att jobba i – annars skulle vi inte stå här före klockan 9 en lördagsmorgon” avslutade Björn.
Traduttore Traditore.
22 sep, 2021Traduttore Traditore.
22 jun, 2021Här presenterar vi programmet för SFÖ:s konferens 2022 med temat 'Extra allt'.
4 mar, 2022Traduttore Traditore.
22 mar, 2021Nils Håkansons bok om översättning vinner Augustpriset i kategorin årets svenska fackbok.
10 jan, 2022Vi intervjuar Ian Giles.
14 dec, 2021Malin Färdig och Amjad Kutieleh berättar om utmaningarna i att översätta mellan arabiska och sve...
14 dec, 2021Återupplev det exakta ögonblicket när vår ordförande förklarade vår nya nättidning som officiellt öpp...
22 nov, 2021Er chefredaktör önskar en glad påsk!
26 mar, 2021När Nils Håkansons utropades till årets Augustprisvinnare blev det med ens nödvändigt att sätta sig i...
27 jan, 2022Vi frågar Gabriella Scalamonti om hur det är att jobba som transkriberare.
14 dec, 2021Vi pratar översättning och kulturella referenser med Isabella Holmin.
16 aug, 2021Vi berättar om tre modeller för att skapa kreativitet i vardagen.
7 feb, 2022Vår förening presenteras för den spanska publiken i senaste numret av Asetrads magasin.
3 mar, 2022Översättare av facklitteratur och barnboksförfattare – om textskapande, inspiration och krea...
1 mar, 2022Hur gick det för dessa fyra förhoppningsfulla studenter?
28 maj, 2021Översättare från engelska, tyska, italienska, norska och danska till svenska, främst inom teknik och vetenskap. Lärare på TÖI vid Stockholms universitet. Driver Tecnita AB. Du kan kontakta honom här.
Tips om skrivarkurs
30 dec, 2022Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Extra föreningsmöte i januari
14 dec, 2022Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Styrelsen informerar
5 dec, 2022I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och måltexten?
25 nov, 2022Följ Karin Erikssons liv som dramatiköversättare.
14 nov, 2022Myndigheten har lanserat en ny termbank för informationssäkerhet.
10 nov, 2022Tidöavtalet ämnar begränsa rätten till tolk och den enskilde ska bekosta själv sina tolktjänster.
8 nov, 2022Nätverket för utlandsmedlemmar träffades för att fira Hieronymus.
4 nov, 2022Eventet hålls i år i skånska staden den 16–18 november.
31 okt, 2022