Översättare och andra brobyggare

Broar av den kalibern brukar vara förknippade med diverse legender, och Östra bron är inget undantag. Att det tog hela 50 år för byggmästare Anders Jacobsson att få bron klar får tillskrivas Karlstads urbana skogsrå, Lambergsfrua. Hon var ”så grann, så grann, att gulle dryper åa”, och brukade svassa med sina kjolar så att svansen emellanåt stack fram och avslöjade hennes ursprung. Något irriterad blev Lambergsfrua när Jacobssons stenhuggare kom för att hugga block ur Lamberget, och när arbetet började dra in på nätterna blev Frua rent rasen så hon ställde sig myndigt framför Jacobsson och förklarade att ”du ska hôlle fre´ på nättera du!” Jacobsson hade dock en deadline att respektera (låter det bekant?), så han fortsatte att bryta sten dag som natt. Lambergsfrua svarade med att varje natt riva ner i älven det som hade byggts på bron under dagen, och så småningom fick byggmästaren acceptera att nattarbete på Lamberget inte var OK om det skulle bli någon bro byggd över huvud taget. Konferensdeltagare som väljer att bo på Stadshotellet får möta Lambergsfrua på Paul Piltz muralmålning i foajén.

Enligt en annan legend vågade Jacobsson inte tro på att den färdiga bron skulle hålla för de tunga fororna på väg in till marknaden på Tingvalla, utan han kastade sig från bron ner i den skummande östra älvgrenen och drunknade. Det är lögn och förbannad dikt, men hindrar inte att vi översättare, som också betraktar oss som brobyggare, kan kosta på oss att känna lite sympati med Anders Jacobsson som också fick kämpa med snäva deadlines, nattarbete och allmänt besvärliga omständigheter.