Efterredigering

Kompetens för efterredigering?

12 apr, 2019

I Facköversättaren 1/2019 uttrycktes i flera artiklar en hel del oro för att översättningshantverket håller på att förskjutas mot efterredigering av maskinöversatt text – en verksamhet som av många upplevs som mindre kompetenskrävande och därmed en uppgift med lägre status (och troligen inkomst).

/ Foto: iStock.

Mot denna bakgrund är det intressant att läsa det 299:e nyhetsbrevet, Tool Box Journal, från Jost Zetzsche som publicerades den 20 april 2019.

Här citerar Jost ett blogginlägg av Mikel L. Forcada, tidigare ordförande för European Association for Machine Translation.

”Neural maskinöversättning är ibland flytande och fullt förståelig, men den är egentligen inte en översättning av källtexten. Efterredigering är därför uppgiften att redigera den maskinöversatta texten på ett sådant sätt att den blir en ’översättning’ av källtexten. Därför måste efterredigerare vara just översättare, inte bara ’lingvister’. Förståelighet är bara en del av mixen.” (undertecknads översättning)

Detta kan tyckas vara ett dunkelt uttalande, men som Jost förklarar tenderar neural maskinöversättning att leverera en prydlig och flytande text, oberoende av om den är innehållsmässigt korrekt eller ej. Detta gör det svårt för en översättare att hitta eventuella fel, och i princip omöjligt för en icke-översättare (som inte på ett adekvat sätt kan bedöma källtexten). Läs mer om detta här.

Kontentan av det hela är att det är kompetenta översättare som behövs för efterredigering, och att det är kompetenta översättare som kan ha en välgrundad åsikt om hur maskinöversättning kan och bör användas.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +