Recension

Guldgruva om maskinöversättning

2 maj, 2018

Den som är intresserad av maskinöversättning (MT) och vill veta mer – mycket mer – om ämnet utan att behöva googla sig igenom hela internet kan nu glädja sig åt denna nyligen publicerade bok.

/ Foto: iStock.

Den innehåller 22 bidrag om alla aspekter på MT, från dess utveckling och diverse tekniska perspektiv. Som exempel kan nämnas betydelsen av kontrollerat språk och terminologi, integrering av MT i CAT-miljöer, dataskydd enligt GDPR, dvs. EU:s nya dataskyddsförordning, kvalitetshantering (här finns en mycket intressant text om sammanslagningen av TAUS’ Dynamic Quality Framework och den tyska Multidimensional Quality Metric till en gemensam feltypologi). Till sist, ett antal praktiska exempel från EU, Volkswagen, Microsoft, ZF och … Katalonien).

En stor del av boken (54 sidor) handlar om så kallad efterredigering dvs. ”manuell bearbetningen av MT-resultat”, som bokens ordlista formulerar det (i min översättning). Här avhandlas den nya standarden för efterredigering, ISO 18587, utbildning av efterredigerare, ”strategier” för efterredigering och prissättning. Vi får en värdefull ”fältrapport” av en översättare som har arbetat som efterredigerare i tio år.

Det som är särskilt intressant i det sammanhanget är att det råder olika synsätt på några viktiga punkter. Till att börja med är det uppenbart i både fältrapporten och texten om utbildning att efterredigering innebär att man får ett (med MT) föröversatt dokument som ska redigeras till en anständig språkdräkt. Detta är inte alls lika tydligt i de andra texterna. Några av dem betraktar uppenbart även interaktiv översättning i ett CAT-verktyg med hjälp av MT som efterredigering. Så är fallet med texten om prissättning, som enbart baseras på sådan interaktiv översättning – men den är ändå mycket intressant.

Vidare finns det uppenbarligen olika syn på innebörden av ”full” efterredigering. ISO-standarden anger i ett citat här att sådan redigering ska leda till en text som ”inte kan skiljas från mänsklig översättning”. Men på andra ställen får vi veta att ”stilistisk perfektion inte förväntas”, inte heller språklig perfektion, och att ”efterredigering inte är samma sak som traditionell översättning, och att kunderna inte vill att den ska vara det [min kursivering]”. Sistnämnda uttalande görs av den erfarna efterredigeraren, vilket gör det särskilt anmärkningsvärt. Mer om efterredigering för övrigt i denna min andra artikel.

Texterna är överlag lättlästa, även om någon enstaka kan vara mycket teknisk (exempelvis texten om terminologi), och några av de praktiska exemplen innehåller historiskt material som kan kännas mindre intressant. Men allt som allt är detta en guldgruva för var och en som är mer än ytligt intresserad av området, och man lär återkomma till den många gånger, vilket gör den värd sitt pris. Det går knappast att hitta en mer övergripande – och aktuell – översikt över MT-världen någonstans. Att den är mycket inriktad på praktik gör den desto nyttigare. Och jag skulle påstå att den är särskilt värdefull för den frilansöversättare som vill veta vad framtiden sannolikt kommer att medföra (såvida man inte främst översätter skönlitteratur, poesi eller drama).

Utgivaren ger en kortfattad presentation här. Och det finns 14 provsidor, inklusive innehållsförteckning, på engelska här.

Fakta

Machine Translation. What language Professionals Need to Know.
Av Jörg Porsiel (red.). 260 sidor, BDÜ Fachverlag. 2017. ISBN 978-3-938430-94-1.
49 EUR. Kan köpas här (”Warenkorb” betyder ”Kundvagn”).

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +