Guldgruva om maskinöversättning

Det som är särskilt intressant i det sammanhanget är att det råder olika synsätt på några viktiga punkter. Till att börja med är det uppenbart i både fältrapporten och texten om utbildning att efterredigering innebär att man får ett (med MT) föröversatt dokument som ska redigeras till en anständig språkdräkt. Detta är inte alls lika tydligt i de andra texterna. Några av dem betraktar uppenbart även interaktiv översättning i ett CAT-verktyg med hjälp av MT som efterredigering. Så är fallet med texten om prissättning, som enbart baseras på sådan interaktiv översättning – men den är ändå mycket intressant.

Vidare finns det uppenbarligen olika syn på innebörden av ”full” efterredigering. ISO-standarden anger i ett citat här att sådan redigering ska leda till en text som ”inte kan skiljas från mänsklig översättning”. Men på andra ställen får vi veta att ”stilistisk perfektion inte förväntas”, inte heller språklig perfektion, och att ”efterredigering inte är samma sak som traditionell översättning, och att kunderna inte vill att den ska vara det [min kursivering]”. Sistnämnda uttalande görs av den erfarna efterredigeraren, vilket gör det särskilt anmärkningsvärt. Mer om efterredigering för övrigt i denna min andra artikel.