Galadriels spegel

Historien tenderar att upprepa sig (sant om än slitet uttryck). Jag kom in på översättningsmarknaden ungefär samtidigt med datorerna (operativsystem CP/M, grönskimrande tecken på svart bakgrund och rasslande nålmatrisskrivare). På den legendariska SFÖ-konferensen på Silja-färjan i maj 1991 vädrades fortfarande viss oro för att den moderna datortekniken skulle slå ut såväl erfarna översättare som trygga skrivmaskiner, men de som hade datoriserat sig konstaterade att de visserligen hade ändrat sina arbetsrutiner, men tjänade avsevärt bättre än kollegorna bakom skrivmaskiner.

Ett decennium senare var det dags igen, men nu handlade det om CAT-verktyg. De som var tidigt ute skar guld med täljknivar (se intervjun med Anne-Marie Colliander Lind i Facköversättaren nr 2/2014), de mindre förändringsbenägna hävdade att den nya tekniken skulle döda kreativiteten och släta ut språket, men långt in på det nya millenniet tog såväl kvalitet (åtminstone sett till konsekvens och precision) som vinst ett rejält skutt för översättare som införde den nya tekniken – med ety följande på nytt ändrade arbetsrutiner.

En sak som skeptikerna har helt rätt i är att den stora personliga kostnaden för ny teknik ligger i att vi i hög grad måste ändra vårt arbetssätt – och så har det varit varje gång ett tekniksprång introducerades – inte minst när skrivmaskinen dök upp på 1800-talet. Att bryta invanda rutiner är jobbigt och kan upplevas som skrämmande och farligt – men kan samtidigt öppna nya perspektiv och göra ens gamla yrke som nytt!

I denna artikel ska vi ta en djupare titt i Galadriels spegel och se om den förtäljer något nytt, eller om det mest handlar om favorit i repris från tidigare tekniksprång. Till hjälp har vi bland annat ITI trends e-book 2020, memoQ Trend report 2020 och alltid lika välinformerade Jost Zetzsche.

En stark trend sedan flera år är att vi talar allt mindre om översättning, och istället allt mera om lokalisering. Om lokalisering är ett underbegrepp till översättning, eller om översättning är ett av många moment inom lokalisering kan diskuteras, men realiteten är att vi som översättare oftast är en liten men avgörande kugge i ett större maskineri, som ska mala ut en årsredovisning, ett spel, en webbshop eller vad det kan vara. Trendanalytikerna talar inte längre om maskinöversättning (MT) som något nytt – det betraktas som en självklarhet, men nytt är NMT – Neural maskinöversättning. NMT är troligen det viktigaste pågående tekniksprånget, ett som har lyft kvaliteten hos rå MT avsevärt, men som också har ställt användarna inför en helt ny typ av problem i redigerings- och kvalitetskontrollssteget.

En trend är att NMT-motorer i ökande grad kommer att kunna styras till önskad stil, ton och känsla i den översatta texten, och att mycket höga och annorlunda krav kommer att ställas på översättarna som ska styra processen. Översättarens viktiga roll kvarstår, men den blir starkt förändrad och kommer att kräva nya kompetenser i fråga om att hantera verktygen och upprätthålla beställd kvalitetsnivå. Den trenden är tydlig hos utvecklare av CAT-verktyg, i form av allt mer avancerade funktioner för kvalitets- och konsekvenskontroll, och möjligheter att integrera egna TM och termbaser i MT-processen. Vi ser trenden även på utbildningssidan – Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) planerar kurser i både maskinöversättning och efterredigering.

Vad utbildning beträffar är vi många i SFÖ som saknar översättarutbildning eller över huvud taget formell högre utbildning. Undertecknad är en av dem, och att vara autodidakt behöver inte vara en brist, men att bli det är svårare idag än det var i slutet av förra millenniet. Här ser vi en trend mot mer av översättarutbildning och ökad uppskattning för formellt utbildade översättare inom språkindustrin. Samtidigt är det många blivande översättare som tvekar att engagera sig i ett flerårigt utbildningsprogram, och faktum är att söktrycket till Sveriges översättarutbildningar på högskolenivå minskar. Men språkindustrin vill ha välutbildade översättare. Hur går detta ihop? Förmodligen kommer vi att få se mer av utbildning på arbetsplatsen (hos språkföretagen) och mer av ideell mentorverksamhet. Läs mer om detta i Silke Lührmanns rapport från 2018, Working Conditions Survey: Summary of Key Findings.

I översättarkretsar, inte minst inom SFÖ, luftas mycket oro för att den nya tekniken, framför allt sådant som är relaterat till AI, ska göra översättare obehövliga. Den vanföreställningen punkterade Jost Zetzsche redan på 2019 års memoQ-konferens i Budapest. Han utvecklar temat i ITI trends e-book 2020 och visar med det intressanta exemplet nedan, tidigare återgivet TechTalks, att detta är ett exempel där en människa, baserat på tre exempel, utan några som helst problem kan se vad som blir nästa bild i serien – men att inget testat AI-system ännu har lyckats med det.

En viktig del av intäkterna till spelindustrin är försäljning av produkter (typ styrka och odödlighet) inom spelet, och att avtal om så viktiga ting bör helst slutas på ett språk man behärskar, det insåg redan doktor Faustus.

En raskt växande marknad för översättning är undertextning. De underliggande trenderna är ökande antal streamingtjänster och tendens mot att dubbning ersätts med undertextning (billigare genom att ingen insats av röstskådespelare behövs). Den utvecklingen ökar intresset för att förse CAT-verktyg med funktioner för högproduktiv undertextning, och hela tekniken med tidkodning etc. utvecklas inom ramen för CAT-verktyg. I förlängningen ställer detta nya kunskapskrav på undertextare och det bör lyfta den yrkesgruppens status och ersättningsnivå. En E-bok från memoQ om CAT-verktyg och undertextning finns här.

Amy Reid vid Words in Translation skriver för ITI om ökande fragmentering och allt kortare förväntade leveranstider. Här kommer hon in på företagens ökande användning av sociala medier, virala trender och folkligt engagemang i marknadsföringen. Kampanjer handlar inte längre om noggrant skrivna, översatta och granskade texter – utan budskapet ska ut här och nu. Amy avslutar: ”As a result, we find ourselves in a paradox of exposure vs shelf-life. A tweet has an average lifespan of 18 minutes compared to five hours for Facebook and 21 hours for Instagram. In the case of Twitter, this is less time than may have even been spent translating. Nonetheless, once social media posts are released into the sphere, they are a permanent fixture exposed to potentially millions of users. The juggling act of efficiency, consistency, relevance and quality is, therefore, merciless – a clear indication that technology that once spelled the so-called ‘decline of literacy’ has bred a rich new era of marketing and linguistic.”

Trenderna är många, och pekar i disparata riktningar. Ryktet om översättarens död är starkt överdrivet, men ingen av oss kan längre räkna med att få sitta ifred på våra kammare och översätta dokument i allsköns ro. Branschveteranerna Cecilia Enbäck och Anne-Marie Colliander Lind skriver insiktsfullt om vilka krav som de nya realiteterna kommer att ställa på en- och fåpersonsföretag i vår bransch i närtid – och vilka spännande möjligheter de erbjuder! Se deras artikel här. Läs. Begrunda. Räds inte!