Europeiska Kommissionen

En dag med världens största språkaktör

4 feb, 2018

En sal i Europahuset i Stockholm, fylld av översättare, språkindustrifolk, lärare och studenter på översättarutbildningar + mängder av webbanslutna deltagare – och med ett så dominerande SFÖ-inslag att man kunde tro att det var en av våra konferenser!

”En god översättning kräver en god källtext” - Håkan Bergström ”En god översättning kräver en god källtext” - Håkan Bergström / Foto: iStock.

EU-kommissionens Sverigekontor bjöd den 23 januari 2018 på seminariedag om att översätta för Europeiska kommissionens översättningstjänst. EU har totalt 4 200 översättare och 1 000 tolkar anställda för att hantera unionens 24 officiella språk. 2 200 personer, varav 50 svenskar, arbetar på Generaldirektoratet för översättning – DGT. DGT översätter årligen ca 2 miljoner sidor och räknas som världens största språkaktör. En växande del av DGT:s översättning utförs externt.

Många av översättarna till och från svenska på DGT anställdes på 1990-talet och stora pensionsavgångar är förestående. Tanken är inte heller här att nyanställa, utan att i ökande utsträckning anlita externa krafter.

“Översättning och granskning är en förutsättning för god lagstiftning.”
– Lena Olofsson-Piras

Upphandling av översättning – nya anbudsgivare välkomna

Översättning upphandlas i enlighet med EU:s regler för offentlig upphandling – och det är den enda vägen in om man vill komma ifråga som frilansöversättare för EU. DGT har upplevt samma problem som många upphandlare av översättning, nämligen att anbudsgivare visar upp sina mest erfarna och välmeriterade översättare i anbudet, men när det kommer till kritan låter jobben utföras av mindre erfarna och troligen billigare översättare. DGT:s svenska språkavdelning har funnit att kvaliteten inte alltid blir den önskade, och ser gärna i nästa upphandling att fler mindre översättargrupper och frilansande översättare deltar i anbuden, så att alla tillgängliga platser på listan fylls.

De grundläggande kraven för att komma ifråga som leverantör är inte klara ännu, men i den förra upphandlingen såg kraven ut på följande sätt:

Akademisk examen – inte nödvändigtvis språk eller översättning (möjligtvis kan även ”motsvarande kompetens” accepteras)
3 års dokumenterad erfarenhet som översättare/3 000 översatta sidor
Kompetens att hantera CAT-verktyg, minnen och filformat i standardiserade arbetsflöden, men inget krav på att ett specifikt verktyg ska användas.

Information om alla upphandlingar läggs ut på Tenders Electronic Daily (TED) och Official Journal of the European Community (OJEC). Dessa sajter är något svårnavigerade, men specifika upphandlingar av översättning från EU-kommissionen publiceras på Europeiska kommissionens webbsida Translation – tenders and contracts, och SFÖ:s upphandlingsgrupp kommer också att hålla koll på när den kommande stora upphandlingen av översättning till svenska blir av (troligtvis under 2019) och informera medlemmarna om detta. Personal från DGT:s svenska språkavdelning kommer också att finnas på plats på SFÖ-konferensen i Lund i april 2018 för att informera och svara på frågor. Det kan vara en bra idé att redan nu börja förbereda sin dokumentation inför upphandlingen.

I nuläget är de flesta ramavtalen med kommissionen av typen Multiple FWC with dynamic ranking – flera leverantörer som väljs enligt ett rankningssystem, där positionen kan förbättras eller försämras beroende på levererad kvalitet. Detta system ökar sannolikheten för bibehållen kvalitet under ramavtalets löptid och är det som tillämpas av DGT i dag.

Ett anbud gäller i 4 år, men observera att leverantören inte är bunden att leverera en viss mängd översättning, och erhåller heller ingen garanti för en viss uppdragsvolym.

Universitetsstuderande eller andra som är intresserade av att prova på att arbeta för DGT (eller andra EU-organ), kan ansöka om en praktikplats – 4 veckors obetald praktik eller 5 månaders betald. Information finns här.

Språkliga källor och resurser

Håkan Bergström, en av de ansvariga för frilanshantering inom DGT:s svenska språkavdelning, fortsatte med ett pass om källor och resurser för översättare. DGT har samlat nyttiga resurser sorterade per språk på sidan Guidelines for translation contractors. Bland resurser till svenska hittar vi en mängd värdefulla dokument (nyttiga även för den som inte översätter åt just EU) som kan laddas ner gratis, t.ex. Att översätta EU-rättsakter på 181 sidor, en lista över online-ordlistor, och till och med videoguider som förklarar hur man söker viss information inom EU.

En av de främsta språkliga resurserna, navet i DGT:s verksamhet, är naturligtvis EU:s termdatabas IATE – InterActive Terminology for Europe. Håkan förklarade de intrikata detaljerna i hur IATE kan användas och med vilka strategier man kan värdera de träffar man får. Håll markören över @ för att få en termhänvisning. Pennan visar anmärkningar om termen. Uppslagen bok ger en definition av begreppet. Man kan även klicka på ”Hela posten” och få ut all registrerad information. Detta är en dimension på IATE som försvinner om man väljer att exportera hela databasen till en termbas i det egna CAT-verktyget, men det ena utesluter inte det andra.

En annan viktig resurs är EUR-Lex som ger tillgång till all gällande lagstiftning inom EU, med möjlighet att se olika språkversioner parallellt.

Just terminologin är oerhört viktig i EU-sammanhang. EU-svenskan skiljer sig i många hänseenden från vardagssvenskan och det gäller att veta vad man skriver om för att kunna välja rätt term till rätt kontext. En knepighet i det sammanhanget är att när hela EU:s lagstiftning översattes till svenska i början av 1990-talet fanns inga CAT-verktyg och knappast några termdatabaser. Samma centrala begrepp kunde därför få olika översättningar i olika svenska rättsakter. Man kan därför än i dag hitta motsägelsefulla referenser i gällande lag.

– Varje ny EU-text ingår i en väv av tidigare publicerade texter och måste haka på befintlig terminologi, underströk Bergström. Det gäller särskilt när källtexten innehåller referenser till specifika EU-dokument, då det är absolut nödvändigt att använda motsvarande termer. Referenstexterna kan dessutom vara terminologiskt inkonsekventa. Men när man som översättare väl har valt vilken term man ska använda måste man hålla fast vid den. Det är en del av översättarens terminologiska ansvar. Globala termändringar, då en tidigare använd term får beteckningen ”obsolete”, sker – men väldigt sällan eftersom det är en stor apparat att ändra något när det är så stora textmängder och allt hänger ihop.

“Alla handläggare är inte medvetna om att de inte är så bra på att skriva på utrikiska.”
– Håkan Bergström

Praktiskt arbete med externa översättare

DGT skickar ut uppdrag till sina externa översättare i form av paket, vilka innehåller de xliff-filer som ska översättas plus ev. referensfiler i tmx-format. Alla översättare förutsätts kunna hantera dessa filformat, men inga krav ställs på att specifika CAT-verktyg ska användas.

Tmx-filerna kan vara dels sådana som är nära relaterade till ämnesområdet och som har stor relevans, dels av typ ”retrieval” – slaskpåsen – fuzzy-träffar till minst 70 %, hämtade från EU:s centrala TM Euramis. Översättare måste alltså utnyttja överlämnade TM med omdöme och försiktighet.

Levererade översättningar från externa leverantörer utvärderas med en noggrannhet som varierar beroende på texttyp. En fördel är att utvärderingsresultatet skickas till översättaren (och på det viset skiljer sig DGT positivt från många språkföretag, som ju sällan ger någon återkoppling). DGT har utvecklat en egen modell för LQA (Linguistic Quality Assurance) Den innehåller ingen specifik poängsättning, men uppenbart är att en översättare som beslås med många avvikelser tappar i rankning gentemot konkurrerande leverantörer. DGT ser mycket positivt på att översättare i rimlig utsträckning levererar kommentarer till sina översättningar, men understryker att dessa under inga omständigheter får ligga i översättningsfilerna, utan endast i separata dokument.

Maskinöversättning

EU:s anställda och externa översättare får av sekretesskäl inte använda Google Translate eller liknande tjänster. DGT arbetar intensivt med att utveckla den egna maskinöversättningsfunktionen e-Translation (tidigare kallad MT@EC) som man har mycket stora förhoppningar på. Syftet är att lätta arbetsbördan för interna och externa översättare. Man utvärderar för närvarande om neural eller statistisk MT fungerar bäst/belastar efterredigeringssteget minst. Läs mer om maskinöversättning inom EU i Facköversättaren nr 2 2016.

“Det är långt ifrån alltid en beställare har en susning om vad en översättare behöver för sitt arbete.”
– Ingemar Strandvik

Kvalitetsarbete

– Att översätta är att hela tiden göra val. Vissa val är rätt eller fel, men de flesta är av icke-binär typ – dvs. mer eller mindre rätt eller fel. För att kunna vara institutionens röst på ett språk är det nödvändigt att standardisera en hel del sådana möjliga val. För svenska språkets del har detta gjorts i ”Anvisningarna”. Ökade effektivitetskrav och ökad utläggning på frilans har lett till att DGT de senaste tio åren har utvecklat kvalitetsarbetet till att bli mer språkövergripande och mer processinriktat, förklarade Ingemar Strandvik, samordnare för kvalitetsfrågor inom DGT. DGT:s första steg mot språkövergripande kvalitetsarbete beskrivs i Programme for Quality management in Translation som gavs ut 2009, och verksamheten har givetvis utvecklats och förfinats ytterligare sedan dess.

– För att kunna utvärdera kvalitet på ett enhetligt sätt måste vi själva vara överens om vad kvalitet är, fortsatte Strandvik. Olika aktörer har olika syn på översättningskvalitet. Beställaren som piskas av en deadline kan betrakta kvalitetskravet som uppfyllt genom att översättningen alls finns – medan lagstiftarna i de enskilda medlemsstaterna kan ställa andra krav.  För att man ska kunna fastställa om kraven uppfylls måste det finnas väldefinierade krav att hålla sig till. Rätt kvalitet är när kraven uppfylls – DGT har utarbetat texttypsspecifika översättningsriktlinjer för att förtydliga hur kvalitetskraven kan variera från en texttyp till en annan. Dessa riktlinjer ligger till grund för DGT:s instruktioner (translation briefs) till frilansarna. Mer om utvärdering av översättningskvalitet i Ingemars artikel Evaluation of outsourced translations.

EU har generellt mycket strama regler för översättningen av författningstexter, till exempel kravet på att rättsakter ska ha exakt samma meningsindelning på alla språk. När det gäller dokument riktade till allmänheten börjar EU däremot lägga större vikt vid textfunktion och målgruppens förväntningar – tyngdpunkten har förskjutits från källtext mot måltext och man strävar efter en friare och mer idiomatisk översättning för att få texterna att uppfylla sitt syfte.  Hela seminariedagen finns inspelad och kan ses på följande länkar: Pass 1, Pass 2, Pass 3.

SAMMA FÖRFATTARE +