Taaguutit ¹

Minnesbitar
– Nillorut[2]? Det ordet har jag aldrig hört! utbrast en av studenterna under en övning med att hitta en grönländsk termmotsvarighet (ekvivalent) till den där saken man använder när man gör isbitar (”istärningsbricka”, ”islåda”, ”isbitsform”/”iskubsform” och ”isbricka” är bara några av alla varianter som förekommer på svenska)[3]. Det är ett ganska typiskt exempel på en vardaglig produkt som är välkänd, men vars benämning kanske inte är lika självklar. Så var fallet även på grönländska och en utväg blev, som så ofta, att använda de ingående delarna (isbit + bricka). ”Nillorut” finns i den stora dansk-grönländska nätordboken DAKA, men verkade trots det okänt för de yngre studenterna. Själva termen kan uttolkas som ”den som kyler ned”, vilket säger något om grönländskan som språk. Grönländskan är ett polysyntetiskt språk (som inkluderar delar som i andra språk utgörs av självständiga ord i långa ”ordkedjor”) och det som i andra språk kallas termer liknar på grönländskan ofta mer definitioner, dvs. längre beskrivande uttryck som dock grafiskt uttrycks i en enhet. Förslaget blev i slutändan ”nilloruutiliuut” – se faktarutan. Exemplet säger också något om terminologiska problem: det saknas fortfarande termer på många områden – och de som trots allt finns i ordlistor upplevs ibland som artificiella och förlegade. I vissa fall förekommer termer, men det är oklart hur de skapats – t.ex. termer som används ingrediensförteckningar på produkter, där det är möjligt, men inte tvingande att använda grönländska.

Kort tid – långa termer
Jag hade förmånen att vara inbjuden gästlärare vid Ilisimatusarfik (Grønlands universitet) under två veckor i oktober för delkursen ”sundhedsfaglig terminologi” som ingår i det 3,5-åriga översättarprogrammet. Sju blivande översättare och tolkar arbetade flitigt med mina övningar i begreppsanalys, definitionsskrivning, utvärdering av ordlistor, men framför allt med att välja och skapa termer på grönländska. Deras slutredovisningar om danska och grönländska ekvivalenter till ”moderna” engelska termer som ”due diligence” (tuniniaanermi niuerniarnermilu tamakkiisumik Isumaqatigiissutit, TNTI-mik misissuineq) och ”mansplaining” (angussuaaneq) var både omfattande och kreativa, och visade hur mycket arbete som krävs för att skapa termer. (Själv arbetade jag hårt med intensivgenomgångar av grönländskt uttal (”stoppljud” och lååånga konsonanter) och morfologisk struktur, bl.a. med hjälp av en av studenterna och programmet Learn Greenlandic – och sång i en grönländsk kör!)

Nämnd och sekretariat
I den betongmoderna universitetsbyggnaden en bit utanför Nuuk finns även Oqaasileriffik (Sprogsekretariatet) en självständig enhet under Departementet for Uddannelse, Kultur og Kirke. Där arbetar ett tiotal personer med språkrådgivning, namn, språkteknologi och terminologi. En korpus med olika grönländska texter är på gång liksom ett maskinöversättningsssystem för grönländska och en särskild grupp arbetar med person- och ortnamn. ”Ved at kigge på et samfund med to sprog, med terminologiske øjne, er det indlysende at ækvivalente ordlister er vigtige. Eftersom hver befolkningsgruppe, har brug for støtte i deres fagsprog, når de skal forklare fagspecifikke ord.” skriver Bolatta Vahl i sin specialeafhandling[4]. Och på en hylla står tryckta terminologiordlistor inom miljöteknik, hälso- och sjukvård och arbetsmiljö. En bunt med förtryckta vykort bredvid vittnar om ett tidigare samarbete med grönländska posten där personer fick fylla i kortet med nya och gamla ord och gratis skicka in det till sekretariatet. Det projektet pågår dock inte längre och fortfarande saknas det resurser för att kunna göra allt arbete som behövs. På sekretariatets webbplats finns flera terminologisamlingar liksom listor över månadens ord och godkända ord. Godkännandeprocessen geomförs av Oqaasiliortut (Sprognævnet) som består av fem ledamöter som utses av landsstyret. De träffas regelbundet och beslutar då bl.a. vilka ord som ska godkännas utifrån det underlag som utarbetats av Oqaasileriffik.

Grönländska – vinst och förlust?
Översättning och tolkning är viktigt för att motverka både s.k. domänförluster, vilket förenklat kan sägas innebära att ett språk inte kan användas i alla samhällets sfärer, och det modernare ”byelinguality” (när man talar två språk, men börjar förlora ordförråd i bägge). I många sammanhang där detta diskuteras handlar det om engelskans påverkan, men på Grönland är det snarare danskan det gäller. Många yrkeskategorier har tidigare fått sin utbildning i Danmark och har därför lärt sig den danska terminologin men inte nödvändigtvis den grönländska. Särskilt inom sjukvårdsområdet har det också visat sig att behovet av översättare och tolkar är stort. I tidningen Sygeplejersken[5] beskrivs språkproblem som uppstår när grönländska patienter vårdas i Danmark: många grönländska patienter förstår inte det danska fackspråket och har dessutom ofta en annan inställning till vård och institutioner vilket gör situationen svår. Många termer saknas fortfarande och det har t.om. väckts förslag på en ”afleveringspligt” till Oqaasileriffik för alla som skapar nya termer, men det har inte realiserats.

Och alla snöorden …?
Men man ska inte tro att grönländskan har någon undanskjuten plats, tvärtom: ”Interessen for grønlandsk er stor, ikke blot blandt puristerne men også i befolkningen generelt. Sproget er vel nok fortsat den mest centrale af alle identitetsdannere i Grønland.” skriver en av experterna Per Langgård, som arbetat med grönländska i många år. Språket är högst levande och syns och hörs överallt i huvudstaden Nuuk. Det handlar där om en av de tre huvudvarianterna, västgrönländska. Varianterna i östra Grönland och i norr (Thule, Qaanaaq) skiljer sig en del åt, bl.a. vad gäller uttal och eftersom de inte har skriftspråk i samma utsträckning som västgrönländskan. Och att de skulle ha extra många ord för snö är en överdrift som t.o.m. tagits upp i en separatvolym, ”Great Eskimo Vocabulary Hoax” av Geoff Pullum. Enligt lingvisten Mikael Parkvall, som har beskrivit fenomenet i sin bok ”Lagom finns bara i Sverige : och andra myter om språk” har ett tidigt konstaterande av att det fanns några få specialord gradvis överdrivits och förts vidare. Problemet har bl.a. att göra med hur man räknar antal ord: ”Den som kan säga min snö med ett enda ord kan förmodligen också säga din snö och deras snö. Men att hävda att dessa är ytterligare ord i språket blir närmast löjligt.”

Men myten ger sig inte: i Kate Bushs låttolkning ”50 words for snow” tar hon det hela ett steg längre och går från regelrätta snöord till egenskapade associationsuttryck: meringuerpeaks, deamondi–pavlova, spangladasha, hironocrashka. Men de lär nog inte behöva några (grönländska) ekvivalenter …

[1] = terminologi

[2] = isbit

[3] Den ”verkliga ”isnomenklaturen”, framtagen av WMO, var föremål för andra övningar under kursen …

[4] Vahl, Grønlandsk terminologi i fremtiden : En argumentation for, hvorfor det grønlandske sprog skal have fagordlister, med ordliste over svømmeudstyr som eksempel, 2004

[5] Sygeplejersken 2008 ; (3): 22–23, Katrine Birkedal Christensen.