NTIF-konferens 2019

Konferensen riktar sig främst mot LSP-ledet, dvs. översättningsbyråerna. Dessa var väl representerade, i storlekar från 3-personsbyråer till den tjeckiska jätten Moravia med 1 500 anställda.

Det är alltid intressant att besöka nästa länk i språkindustrins näringskedja, och för min del var det extra intressant att höra vad om diskuteras på den nivån idag, jämfört med mitt senaste NTIF-besök 2013. Då som nu handlade det mycket om överskott, dvs. att få in mera pengar från uppdragsgivarna än man betalar till översättarna – och den ambitionen kan man knappast invända mot. Men 2013 handlade samtalen i stor utsträckning om att handla översättningstjänster till lägsta möjliga pris ur producentledet. På årets konferens gällde det snarare effektivisering och teknikutveckling inom LSP:s egna väggar, och med en annan respekt för översättarna (som i slutänden gör jobbet) än vad stämningen andades för sex år sedan.

Konferensprogrammet hade flera parallella spår för olika intresseområden och nedan gör vi bara korta nedslag i några för SFÖ intressanta anföranden.

Maskinöversättning var ett regelbundet återkommande tema, även i detta fall med tonvikt på hur LSP i samverkan med översättarna ska kunna införa tekniken på ett sätt som är godtagbart för alla inblandade parter. Carolina Kühnemann och konsulten Gaëtan Chrétiennot, Six Continents, berättade om hur man infört neural maskinöversättning (NMT) på Translator Scandinavia, i lugn takt och i samråd med kunder och underleverantörer.

Intressant i det sammanhanget är om det är bäst att använda generiska MT-motorer, som Google Translate m.fl., eller specialutvecklade motorer för ett specifikt företags behov. Sistnämnda lösning kan i vissa sammanhang vara mycket effektiv, men tar lång tid att utveckla. Ett tänkbart alternativ är att förse en generisk MT-motor med en specialiserad överbyggnad. Vilken metod man än väljer, framhöll Greg Horváth från Globalese, finns det ingen väg runt en väl underhållen termbas att köra sin kvalitetskontroll mot, och det gäller givetvis alla översättare, oberoende av vilka verktyg man väljer i övrigt.

Tolkarna hade sitt eget spår under konferensen. Judy Jenner, välkänd profil inom såväl tolk- som översättarvärlden, hade en upplysande dialog med Sergio Llorian från tolkteknikföretaget VoiceBoxer angående distanstolkning. Även på tolksidan förekommer ett visst mått av teknikskepsis, men att distanstolkning är rätt väg att gå för sammanhang där tolkning på plats helt enkelt inte är en option vad de båda överens om. Liksom att distanstolkning har fått ett oförtjänt dåligt rykte genom att den starkt förknippas med Skype-samtal.

Undertextning, slutligen, är ett område inom översättning som allt flera ägnar sig åt. Maria Westin och Lars Thorsell från Svensk Medietext gav en intressant återblick på undertextningens historia i Sverige, mot bakgrund av situationen i många andra länder där undertexter är ett något exotiskt inslag i rutan och på grund av ovana betraktas som störande. Undertextning är ett område av översättning som länge främst varit bekant för sin låga prisnivå. På senare år har modern teknik, inklusive CAT-verktyg vunnit insteg, och samtidigt har volymen tillgängliga uppdrag vuxit lavinartat, främst på grund av de nya streamingtjänsterna. Pernilla Abrahamsson och Pelle Naucler från Plint berättade om sitt företag som har introducerat ny teknik, slimmad administration och för alla parter transparent prisbildning inom medietextning.

NTIF är beklagligtvis en dyr konferens, även om frilansöversättare får viss rabatt. Icke desto mindre är konferensen ett värdefullt tillfälle att skaffa sig överblick över vad som händer i språkindustrins värld utanför våra egna bubblor, och det finns goda möjligheter att knyta givande kontakter med storaktörerna – som nästan undantagslöst är på jakt efter översättare till och från nordiska språk.