
Att vara eller inte vara översättare
Hur växer man in i rollen – och vad spelar utbildning för roll?
5 jul, 2022Den 19–20 november fick jag tillfälle att tala om översättning på Klarspråk 2020, en konferens som anordnas ungefär vartannat år av de nordiska klarspråksnätverken.
Klarspråk är, som ni kanske vet, myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige är det Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen som samordnar myndigheternas klarspråksarbete, och det var också de som ordnade årets konferens. Över 200 personer var anmälda till konferensen, som i år sändes helt digitalt, de flesta var kommunikatörer och språkvårdare på olika myndigheter och andra offentliga organ i de olika nordiska länderna. Tillsammans med två andra föreläsare deltog jag i ett pass som handlade om översättning och tolkning. Tarja Larsson från Språkrådet pratade om den finska språkvården i Sverige, med tonvikt på termarbetet, och Janne Boye Niemelä pratade om hur tokigt det kan bli när danska myndigheter väljer att teckenspråkstolka enskilda ord på sin webbplats, i stället för hela texten. Vad är egentligen syftet, frågade hon sig.
Mitt eget föredrag hade rubriken ”Dåligt översatt samhällsinformation – kan klarspråk vara räddningen?”, och målet var att informera åhörarna om hur stor betydelse källtextens kvalitet har för slutresultatet, men också om att det är viktigt att översättaren får tillräcklig information om hur och var texten ska användas, och vilka som ska läsa den, för att kunna anpassa till exempel stil och ton efter de nya läsarna. Jag inledde dock med att beskriva leverantörskedjan vid översättning, som ju kan vara ganska lång (se bild). Många beställare tror att det som ska översättas skickas iväg till en översättningsbyrå, sedan kommer det en översättning tillbaka och så är allt klart. Jag visade att bortom översättningsbyrån finns en översättare som arbetar frilans och ofta sitter utanför byrån – kanske till och med i ett annat land. Någonstans är en layoutbyrå eller reklambyrå inblandad, som i förekommande fall måste behärska olika språks skrivriktningar och teckenuppsättningar. Och hos beställaren är det inte säkert att det är den som beställer översättningen, som skrivit texten.
När en text, till exempel en broschyr, tas fram på en myndighet är man ofta ett helt team som samarbetar. Man diskuterar syfte, budskap, målgrupp, stil och ton och texten bollas fram och tillbaka mellan olika personer som ska tycka till om vilka ord som ska användas för att texten bäst ska beskriva det man vill ha sagt. När allt är klart skickar man sedan texten till översättaren som, ofta utan förkunskaper om organisationen, syftet eller mottagarna, förväntas överföra budskapet till en helt ny målgrupp som kanske har helt andra förutsättningar. Dessutom får översättaren ofta arbeta under tidspress, eftersom översättningen ligger sist i kedjan och det då hunnit bli bråttom …
När svenska myndighetstexter ska översättas till andra språk bör översättaren få bakgrundsinformation medsänd, åtminstone om hur och var texten ska användas. Texter existerar inte i ett vakuum – hur man bör uttrycka sig (i en översättning lika väl som i originaltexten) beror av sammanhanget. Kanalen med översättaren måste sedan hållas öppen, kunden måste finnas tillgänglig för frågor, om texten skulle visa sig innehålla otydligheter eller sådant som kan behöva förklaras närmare eller anpassas för den nya målgruppen. Översättaren kan behöva diskutera olika lösningar med kunden, eller få mer bakgrundsinformation om en specifik term. Man ska också komma ihåg, att översättaren ofta är den första utanför organisationen som läser texten – det kan betyda att hen kan ha viktiga synpunkter som även kan förbättra källtexten!
Jag framhöll därför vikten av samarbete och kommunikation genom hela kedjan – från skribent till översättare. Dessutom kan översättaren och kunden behöva diskutera hur olika termer ska översättas. ”Blåljussabotage” och ”förskoleklass” är exempel på ord som kanske saknar motsvarighet på andra språk. Översättaren kan ge förslag på hur de ska översättas, men kanske behöver mer information för att också kunna lägga till en förklaring (som kan behövas för de nya läsarna, som kanske inte har samma bakgrundskunskap). När man valt en översättning av en ny samhällsföreteelse skulle den också behöva dokumenteras för att samma översättning ska kunna användas nästa gång och av andra myndigheter, då det kanske är en helt annan översättare som översätter. Någon samordning av sådant termarbete finns dock inte i dag, utom för minoritetsspråket finska, vilket Tarja Larsson från Språkrådet berättade om i sitt föredrag. Och frågan är vems ansvaret är?
Slutligen visade jag upp två budskap som trummades ut av Region Stockholm i våras. Det ena var ”Tvätta händerna” och det andra var ”Var rädd om våra gamla och sköra” – två budskap som också så småningom översattes till väldigt många språk. Vilket tror ni var lättast att översätta? En konkret, tydlig text som är rakt på sak förstås. I det senare budskapet vet jag att många översättare fick kämpa med ordet ”sköra” – vad menas egentligen med ordet i just det här fallet? Vidare kan man undra om det måste stå ”våra” – det ger klappa-på-huvudet-signaler på svenska, som kanske blir ännu märkligare på andra språk. Och slutligen, vad innebär egentligen ”Var rädd om” – för dig, för mig och för människor från en helt annan kultur? Det här budskapet fick också en hel del kritik även från svenskt håll, och kanske hade översättarnas grubbel, om det kommit upp i dagen på ett tidigare stadium, kunnat bidra till en bättre källtext?
Myndigheter i Sverige har lagkrav på sig att skriva klarspråk – alltså att deras texter ska vara vårdade, enkla och begripliga. Och texter på klarspråk utgör också mycket bättre underlag för översättning. Om man får en källtext som är klar och tydlig, lagom lång för det innehåll som ska förmedlas, har en tydlig röd tråd och inte innehåller tvetydigheter så har man ju en mycket bättre chans att skapa en bättre översättning, än om man måste ägna tid åt att sitta och fundera ut vad skribenten egentligen vill ha sagt.
■ Klicka här om du vill läsa mer om Klarspråk, arbetet för ett klart och tydligt myndighetsspråk, i olika länder.
Här presenterar vi programmet för SFÖ:s konferens 2022 med temat 'Extra allt'.
4 mar, 2022Traduttore Traditore.
22 sep, 2021Nils Håkansons bok om översättning vinner Augustpriset i kategorin årets svenska fackbok.
10 jan, 2022Från skånska till arabiska – för att välkomna och förklara kulturella skillnader.
25 sep, 2021Vi intervjuar Ian Giles.
14 dec, 2021Återupplev det exakta ögonblicket när vår ordförande förklarade vår nya nättidning som officiellt öpp...
22 nov, 2021Traduttore Traditore.
22 jun, 2021Jag upplever ofta att jag hamnat i ett mellanförskap på grund av min flerspråkighet.
17 jan, 2022Och hur du hittar ditt specialområde.
24 jan, 2021De är dyra och för översättaren kanske av mindre intresse, men de kan vara bra att känna till.
6 aug, 2021Ta tillfället i akt att gå på stadsvandring med en av Sveriges mest framstående författare på konfe...
7 apr, 2022Året närmar sig sitt slut. Här i London är träden gula, röda och bruna och alla nyanser därem...
14 dec, 2021Finns det kanske en mening med att eftersträva förändring och följa magkänslan?
14 dec, 2021Första fysiska besök hos vår försäkringsförmedlare på två år.
27 sep, 2021Nils Håkanson blir det senaste tillskottet av talare till evenemanget i Karlstad.
14 feb, 2022När Nils Håkansons utropades till årets Augustprisvinnare blev det med ens nödvändigt att sätta sig i...
27 jan, 2022Översätter från engelska och danska till svenska. Styrelseledamot i SFÖ 2013–2015 samt från 2017–2018 och tidigare språkrådgivare vid Språkrådet. Driver Ordmån. Hon kan kontaktas här.
Björns hörna.
14 jun, 2022Poängsätt kunderna för att hitta de lämpligaste för dig.
9 jun, 2022Lär känna Maria och Maria – styrelsens senaste tillskott.
7 jun, 2022Det har nog inte undgått någon att Sveriges Radio felaktigt översatt Ebba Buschs uttalande om islamister.
2 jun, 2022Yrket där översättare har en fördel.
31 maj, 2022Angela Ahola – om faktorerna som påverkar första intrycket om oss.
25 maj, 2022Del 1 - Jan Pedersen – Vem lägger märke till undertexter?
23 maj, 2022På sista dagen möttes en grupp glada deltagare för att se staden från vattnet.
20 maj, 2022Kan man spendera tid? Nej, säger vän av ordning, för det är en anglicism och inte riktig svenska.
19 maj, 2022Styrelsen informerar.
17 maj, 2022Under vår underbara konferens i Karlstad visade radarparet Johan och Björn att joddlande inte bara är en sak för öst...
12 maj, 2022Men vad gör projektledaren när hen inte mejlar dig?
10 maj, 2022Nu har våra vänner i Bryssel åstadkommit ett API för EU:s eTranslation.
5 maj, 2022På föreningens årsmöte fattades ett historiskt beslut: SFÖ tar in SAT.
2 maj, 2022Det känns ju nästan förbjudet att få träffas, precis som vi gjorde förr i tiden!
28 apr, 2022