Det flerspråkiga mellanförskapet

Denna ”tvärkulturella flerspråkighet” innebär mycket mer än bara språk. Jag märker hur exempelvis mitt sätt att äta förändrats. Förut åt jag alltid med kniv och gaffel, även när jag åt arabiska maträtter man inte bör äta med bestick. Numera kan jag inte äta molokhia om jag inte har bröd hemma att äta med och jag skulle aldrig ens tänka tanken på att sätta gaffeln i en makdous.

För några dagar sedan (närmare bestämt den första januari) såg jag en bild florera i sociala medier. Det var ett twitterinlägg där någon skrivit ”happy birthday to all immigrant parents”. Jag skrattade högt för jag vet att det var snarare regel än undantag att människor, framför allt förr i tiden, i WANA-regionen folkbokfördes som födda den 1 januari, oavsett när de verkligen fötts. Folkbokföring har, av olika skäl, inte varit prio ett.

En god vän till mig föddes i Libanon den 11 december 1992 och när hans familj kom tillbaka till Syrien i slutet av 1993 folkbokfördes han där som född den 1 januari 1994. Jag delade inlägget i mina kanaler, något jag bittert fick ångra när ett trettiotal av mina svensktalande vänner frågade vad det var för födelsedag det rörde sig om.

Ibland kan detta mellanförskap göra att jag känner mig lite utanför och missförstådd av människor jag levt hela mitt liv med. Jag kan känna att jag inte riktigt hör hemma i min tidigare (ursprungliga) kontext längre. Men jag ångrar aldrig att jag låtit mig introduceras för de arabiska kulturerna utan är glad över att jag numera präglas av fler än en kultur.

Många av oss översättare reser gärna, när möjlighet ges, till länder där våra språk talas. För oss innebär det inte bara en semester utan även en möjlighet att utvecklas, få umgås med människor som talar samma språk som oss och röra oss i en kultur vi valt att bli en del av. Det är ett sätt att komma hem fast man reser bort.

När man som översättare får nys om att man talar samma språk som bordsgrannen skiftar man direkt. Vi söker oss till sammanhang där våra språk talas. Vi känner oss hemma. Tänk att vara spansktalande och känna sig hemma i hela den spansktalande världen! Tänk att vara engelsktalande och ha så många platser och sammanhang att leva ut sin flerspråkighet i! Det är en stor rikedom. Och vilken vinst det är att kunna plocka det man tycker allra bäst om från olika kulturer och skapa sin egen. Vill du fira jul? Fira jul! Vill du fira eid och äta kaak al-eid? Gör det! Eller slå ihop och inför kaak al-eid på julbordet!

Ya reet att smittspridningen snart avtar så att vi kan börja bege oss till länderna där våra andraspråk talas!

P.S. Vi ses väl på konferensen i maj?