Bland versfötter och bokstavsrim

Hur gör man för att skriva en text som låter riktigt bra? Som inte bara duger, utan som gör intryck och får saker att hända?

Oliver Lawrence, copywriter och översättare från italienska till engelska, delade nyligen med sig av sina bästa skriv- och översättningstips i en workshop med temat ”The sweet sound of writing finesse”. Under en hel eftermiddag bjöd han på en entusiastisk djupdykning bland versfötter, bokstavsrim och mycket annat för att visa hur vi kan dra nytta av språkets rytmer och ljud, oavsett om vi skriver originaltexter eller översätter. Arrangör var nederländska föreningen Sense, och mottot för dagen löd: Tänk inte bara på betydelsen, tänk på hur det låter också.

Första punkten på programmet var rytmen. En text är som ett musikstycke, och ofta är det rytmen som avgör om vi lyckas fånga läsaren och nå fram. Det handlar om att hitta rätt variation av stavelser – betonade och obetonade, långa och korta, stigande och fallande – för att texten ska bli flytande och trevlig att läsa. Oliver gick igenom de klassiska versfötterna från lyrikens värld och menade att även vi som facköversättare kan ha nytta av dem. I jakten på rätt synonym kan det underlätta att veta om det är en jamb eller troké som fattas för att meningen ska bli perfekt.

Eller de här svenska meningarna:

Men det är naturligtvis inte bara rytmen som är viktig – även ljuden påverkar hur vi upplever texten. Mjuka, varma och bulliga ljud ger en annan känsla än hårda, kalla och spetsiga. Vissa ljud är eleganta, andra kraftfulla och en del komiska. När Oliver presenterade sina exempel blev jag som vanligt avundsjuk på engelskans tonande ljud i ord som ”luxury”, ”dazzling” och ”razorsharp”, som jag gärna skulle importera rakt av till svenskan om det gick.

En stor skillnad mellan musik och text är att texten bara kan ”spela” en ton åt gången, vilket gör den lite fattigare. Men något av musikens fylliga klanger kan man ändå uppnå genom att använda bokstavsrim och låta vissa ljud upprepas som ett eko av tidigare ord.

Här är ett exempel från en engelsk reklamtext:

Och här är ett svenskt exempel:

Det rör sig dock om en hårfin balansgång – övertydliga allitterationer passar bäst i kvällstidningar.

En annan variant är att förbättra en dålig text, och lite längre ner intill hittar du en övning som Oliver har skapat särskilt för Facköversättaren. Så varför inte vässa pennan och testa dig själv, antingen genom att bearbeta den engelska texten eller genom att skapa en bra version på ditt eget språk. Här nere hittar du också ett lösningsförslag och kommentarer som är användbara även för oss som inte skriver på engelska.

Om du är sugen på fler tips och mer inspiration kan du även se en inspelad föreläsning som Oliver höll på BP-konferensen 2019. Den kostar en hundralapp, men är väl värd pengarna för den som vill utveckla sitt skrivande eller bara få en kreativ boost i sitt vardagliga slit som översättare.