Artificiell intelligens

AI – intelligent eller bara artificiell?

7 sep, 2019

Och vad betyder AI för översättare?

/ Foto: iStock.

Få företeelser är så hajpade som artificiell intelligens, AI, och det gäller inte minst inom vårt eget område, språkindustrin. Vi talar då inte bara om maskinöversättning, MT, utan om algoritmer för att sammanställa hanterlig information ur ostrukturerade textmassor, skriva nyhetsartiklar m.m.

Men vad är artificiell intelligens egentligen? Går den frågan överhuvud taget att svara på? Nej, hävdade den välkände översättnings- och teknikskribenten Jost Zetzsche i sitt keynote-anförande vid memoQ-konferensen i Budapest den 30 maj 2019. Vi vet ju inte ens vad intelligens är. När vi försöker förklara för mugglare vad AI eller neural MT är förutsätter vi att det handlar om att emulera den mänskliga hjärnan. Men snälla nån, säger Jost, hjärnforskarna förstår ju inte ens vad som pågår i rundmaskens hjärna med sina 302 neuroner – långt mindre i människans med 100 miljarder neuroner. Vi har ingen som helst möjlighet att emulera processerna mellan våra öron. Vi vet inte hur minnen lagras, var drömmar föds, hur intelligens och känslor fungerar – eller vad medvetande, kärlek och samvete är för något. Vi vet inte hur hjärnans olika delar kommunicerar, eller hur dess fantastiska självreparationsprocess ser ut. Kort sagt, vi har inte en susning om vår hjärnas natur.

“Vi har inte en susning om vår hjärnas natur.”

Icke desto mindre kan dagens datorer åstadkomma underverk i fråga om att lagra och hantera stora datamängder, bearbeta data i parallella processer, vaska fram värdefull information ur osorterade data och göra förutsägelser snabbt – typ det som krävs för att manövrera en självkörande bil eller ett jaktplan – skriva en läsbar nyhetsartikel, presentera relevanta annonser på Fejjan eller agera på aktiemarknaden.

Att datorerna inte lyckas fullt ut med de uppgifterna alla gånger har vi tyvärr fått erfara, men rent generellt är datorer bättre än människor på att skyffla stora datamängder. Detta är vad Jost kalllar ”Narrow AI” – smal eller speciell AI. All nutida AI är smal AI. Det är också smal AI som driver dagens MT-motorer som tillämpar så kallad Neural MT. Förvisso inkluderar MT-motorerna något som med lite god vilja kan kallas ett neuralt nätverk, men i första hand är det frågan om snabb och avancerad sannolikhetsbedömning, baserad på en stor mängd tvåspråkigt textmaterial att jämföra med. I huvudsak enkla algoritmer som utförs parallellt och extremt snabbt. Smal AI, säger Jost, kan utföra fantastiska operationer på tillgängliga data, men kan inte gå bortom tillgängliga data. Aktiviteter som att lära, skapa, fantisera, känna med … som människor är bra på, kallar vi ”generell AI”. Men om, och i så fall när, vi kommer dit är höljt i dunkel, och det är långt ifrån säkert att en eventuell framtida generell AI ens kommer att likna dagens smala AI. Mera troligt är att generell AI kommer att bygga på helt andra processer.

Jost har undersökt vad språkindustrin anser om smal AI, framför allt i byråverksamhet. Det visar sig att möjligheterna är långt ifrån uttömda. Det är väl känt att smal AI, under rätt förutsättningar, kan åstadkomma osannolikt bra maskinöversättning – särskilt med tanke på att funktioner som kreativitet och fantasi definitionsmässigt inte är involverade. Men språkindustrin ser smal AI även som en lovande teknik för att styra arbetsflöden, generera offerter, hantera taggar, linjera dokument, extrahera termer, analysera kvalitet … rentav ersätta projektledare (det är inte bara översättare som har anledning att hålla ett vakande öga på utvecklingen!)

Här övergick Jost till en diskussion om vad kommunikation (det som vi översättare förmodas ägna oss åt) egentligen innefattar. Det handlar om att överföra ett budskap, inte bara från ett språk till ett annat, utan mellan olika kulturer och sociala miljöer, mellan människor från olika samhällsklasser, med olika bakgrunder, attityder och referensramar. Smal AI – dagens neurala MT – må vara bra på att göra kvalificerade gissningar om nästa ord i en mening, men det stannar vid det.

Varför är AI och översättning så nära kopplade? Det beror på, förklarade Jost, att dataprogrammerare i alla tider, eller åtminstone så länge dataprogrammerare har funnits, har betraktat språkhantering och översättning som den yttersta utmaningen – programmerarnas heliga graal. Översättning och översättare spelar viktiga roller i böcker och filmer, inte minst inom SF-sfären (Star Wars, Arrival …) – och språk ligger oss alla varmt om hjärtat. Förmågan att kommunicera på många nivåer år det centrala i vårt människovarande. Därför, understryker Jost, även om AI tränger in på alla områden, och understundom tränger ut människor från dem, är kanske översättningsbranschen en av de domäner där människor kan hävda sin överlägsenhet längst. I vissa avseenden kan till och med behovet av mänsklig handpåläggning öka med teknikens framsteg.

“Förmågan att kommunicera på många nivåer år det centrala i vad vi är som människor.”

Jost framhåller efterredigering (post editing) av maskinöversatt text som exempel. Fram till 2017, när statistisk MT var den enda gångbara modellen, var det förhållandevis enkelt även för en enspråkig efterredigerare att se vad som hade blivit fel och rätta till det. Dagens neurala MT, baserad på smal AI, producerar så elegant flytande måltext att det krävs tvåspråkiga efterredigerare med översättarkompetens och falkögon för att hitta felen.

Rent generellt, hävdar Jost, har översättarens roll förändrats. Inte vår roll som experter på språket och på överföring av ett budskap från en miljö till en annan, men vi kan inte längre sluta oss inom vårt skal och nöja oss med den specialistkompetensen. Å andra sidan är det ingen som väntar sig att vi ska vara AI-specialister – den rollen är vikt för andra. Men vi måste vara orienterade om smal AI, om betydelsen av smal AI för vårt arbete och vad den nya tekniken förändrar. Och – det trycker Jost hårt på – vi måste vara medvetna om att smal AI är snabbt, mekaniskt utfört beräkningsarbete, som har absolut nada med de outforskade kreativa processerna i en mänsklig hjärna att göra.

Många översättare ställer sig negativa till att använda någon form av MT. Det är enligt Jost en felaktig attityd. Vad vi måste göra i vår egenskap av professionella i ett yrke under ständig utveckling, är att prova de nya verktyg som dyker upp. Först då kan vi göra en informerad bedömning av huruvida verktyget bidrar effektivt till vårt arbete, och först då kan vi avgöra om vi bör ta verktyget till oss eller förkasta det. Det kan vara helt OK att förkasta det. Men det är inte OK att vara oinformerad.

Men, avslutar Jost, den dag som generell AI dyker upp, då handlar det inte längre om att omstrukturera arbetsmarknaden. Då handlar det om att omdefiniera vår roll som människor.

Litteraturtips

Jost Zetzsche och hans bok Translation Matters presenterades i en tidigare artikel i denna tidning.

Jost Zetzsches The Translator’s Tool Box – A Computer Primer for Translators presenterades i Facköversättaren 1/2016.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +