AI på finlandssvenska

Vi rikssvenskar kanske inte funderar så mycket över finlandssvenskan som talas av närmare 300 000 själar i vårt östra grannland, men där tar man allvarligt på saken och agerar för att finlandssvenskan inte ska driva för långt bort från moderspråket. En förkämpe i sammanhanget var Hugo Bergroth (se faktaruta). Här finns givetvis historiska konnotationer som går tillbaka till Sveriges stormaktstid, men låt oss för tillfället lämna Kalle dussin därhän.

Hugo Bergroth-sällskapets Språkvårdsdag på Hanaholmen var i år specifikt inriktad på begreppet AI, och programmet lovade intressanta inblickar i AI-världen som är fördold för många.

Öppningsanförandet hölls av Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet. Mannila återkopplade till sin egen familj, och till den vana som utvecklats runt köksbordet att ropa på Siri för att få svar på akuta spörsmål – förutom att skicka ut den lätt antropomorfa gräsklipparen Sixten för att likvidera eventuella kringirrande maskrosor. Kontentan var att AI absolut är spännande, men att tekniken kanske börjar leta sig närmare in i vardagslivet än vi är bekväma med?

Mitt eget bidrag till dagens agenda bestod av ett föredrag om hur AI kommer in i modern översättningsteknik, i form av MT. Vi kanske inte är helt lyckliga över utvecklingen, men det handlar om att bortse från olyckskorparna, gilla läget och starta från där vi är. Om att tekniken har oerhört mycket att bidra med, men att det för kritiska texter måste finnas en erfaren översättare vid maskinens spakar. Och just när det gäller finlandssvenskarnas strävan att undvika provinsialismer kan man hävda till AI-teknikens förmån att den förvisso slätar ut och standardiserar språket, men att det kanske inte var just den effekten som var önskvärd …

Personligen tycker jag att det viktigaste samtalsämnet under Språkvårdsdagen var den om promptar – om hur vi ska formulera oss för att få den undflyende faktorn AI att göra det vi vill. På samma sätt som vi för decennier sedan fick lära oss formulera effektiva söksträngar i Google måste vi nu formulera effektiva promptar.

Här handlar det i hög grad om det uppväxande släktet. Vad lämnar vi över till våra efterkommande? Vilka promptar ger vi dem? En intressant tanketråd som lyftes var att göra promptskrivning till ett obligatoriskt skolämne.

Generellt var det flera av talarna som tog upp den nya situationen i klassrummet som AI inför. Läraren må vara den som har koll på läget i den talade situationen, men vad händer när vi övergår till skrift? När kan läraren hävda att ett inlämnat arbete är fusk? Är det mera fusk att fråga ChatGPT till råds än att fråga mamma?

Den tekniska verkligheten bakom AI presenterades av Mathias Creutz, universitetslektor i språkteknologi vid Helsingfors universitet. Han gav en nyttig överblick över ämnet ”stora språkmodeller” (LLC) som ligger bakom såväl AI som dess tillämpning maskinöversättning. Creutz beskrev den enorma parallella datorkraft som ligger bakom att skapa LLC, men kom också in på teknikens ”kortsiktighet” – att inte kunna se bortom punkten i meningen och därmed att inte kunna se de övergripande sammanhangen. Den bristen i MT kom jag själv in på i resonemanget om hägringar i maskinöversättningar – dvs. att MT-motorn oförmodat stoppar in ett ord som inte har med ämnet att göra, eller stryker ett ”inte”, i råöversättningen – fel som är så oväntade att en ovan efterredigerare har svårt att hitta dem.

Flera andra talare bidrog med kunskap och erfarenhet från AI-världen, och dagen avslutades med en paneldebatt på demat ”Efter den första fascinationen eller oron – vad härnäst?” – där jag också fick delta.

Stor tack till Hugo Bergroth-sällskapet för en mycket intressant och givande dag i den finlandssvenska språkverklighetens tecken – och för att låta mig bidra med inspel från översättarnas horisont.