Intervju

Effektiv tolkning med Kammarkollegiet

6 okt, 2026

Hur ser Kammarkollegiet på myndighetstolkning i framtiden? Vad kommer att ske med tolkauktorisationsprov, AI-tolkning, terminologiarbete och standardisering?

Illustration: Gidon Avraham, Linguistrator AB

I min tidigare artikel Tolkning som ändamålsenlig samhällsservice har jag försökt utgå från tolkens situationsberoende arbete, som kräver kunskap och skicklighet såväl teoretiskt-tekniskt som socialt. Kan situationsanpassning och noggrann återgivning med adekvat terminologi gå hand i hand? Medför Kammarkollegiets senaste uppdrag, krav på standardisering, en utveckling mot AI-tolkning?

Tidigare har vi planerat för en intervju. Kammarkollegiets Sara Raneke skrev:

”Dock vill vi helst att det görs på ett tydligt sätt där vi får frågor som vi kan besvara. En sådan metod borgar för att saker återges riktigt och korrekt vilket är extra viktigt då många av de potentiella läsarna kan uppfatta detta som sanningar när de ska förbereda sig för auktorisationsprov för tolkar.”

För att tillmötesgå Kammarkollegiet krav på korrekt återgivning och för att undvika missförstånd återges Kammarkollegiets mejlsvar på frågorna nedan utan egen omskrivning. Mina kommentarer kommer som en sammanfattning i slutet av artikeln.

Regeringsuppdraget och ökad effektivitet vid tolkning

Hur i huvudsak påverkar det nya regeringsuppdraget utformningen av ändamålsenliga auktorisationsprov för tolkar? Vilka delmoment måste utvecklas?

Kammarkollegiet har i sin myndighetsinstruktion uppdraget att auktorisera tolkar i enlighet med Förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare. Därtill har vi under 2026 ett regeringsuppdrag där vi ser över och vid behov ger förslag på ändringar i provutformningen och kommer att lämna en slutrapport till regeringen i mitten av december i år. Efter att uppdraget är slutfört kan man ta del av slutrapporten.

 

Bör tolken i första hand vara en översättningsmaskin?

För frågor kring tolkens yrkesverksamhet vill vi i första hand hänvisa till God tolksed God tolksed

 

Vilka nya förutsättningar, eller regler styr tolkens arbetsuppgifter att översätta och att under arbetet också explicit samordna samtalet?

För frågor kring tolkens yrkesverksamhet vill vi i första hand hänvisa till God tolksed God_tolksed

 

Hur förväntas tolken agera i olika situationer jämfört med tidigare?

Regeringsuppdraget är pågående och har inte inneburit någon förändring för tolkars yrkesverksamhet. Slutrapporten med Kammarkollegiets slutsatser kommer att överlämnas till regeringen i mitten av december.

 

Är den bästa tolken den som inte syns? Kan AI i så fall ersätta tolken? Har språklig redundans något värde som del av ändamålsenlig tolkning?

Det sker utveckling av AI-tolkning på många håll men vad vi vet har man inte fullt ut kunnat ersätta en människa som tolkar med ett AI-verktyg. För mer information om tolkens roll och språklig redundans hänvisar vi till forskning och Tolk- och översättarinstitutet.

 

I skolan har tvålärarsystem visat sig fördelaktigt för elever. Kan samverkan mellan två tolkar t.ex. i rätten, göra tolkningen effektivare och samtidigt mer rättssäker? Hur ska samverkan mellan tolkar bedömas?

Vid domstolsförhandlingar är det vanligt att man har flera tolkar som avlöser varandra då förhandlingarna kan vara krävande och långa. Det skulle man kunna säga innebär effektivare och mer rättssäkra tolkningssituationer att tolkar får behövliga pauser ibland. Det är inte Kammarkollegiets uppgift att bedöma samverkan mellan tolkarna.

 

Vad anser Kammarkollegiet är en effektiv tolkinsats? 

För frågor kring tolkens yrkesverksamhet vill vi i första hand hänvisa till God tolksed

 

Är effektiv tolkinsats beroende av systematisk och konsekvent användning av adekvat terminologi?

Kammarkollegiet kan uttala oss utifrån vårt uppdrag och våra kunskapsprov. Prövning av terminologi ingår i vår kunskapsprövning.

 

Främjar Regeringsuppdraget effektivare tolkinsatser? Hur?

Vi hänvisar till kommande slutrapport för regeringsuppdraget.

 

Påverkar nya krav på effektivitet kraven på god tolksed?

Regeringsuppdraget är pågående och har inte inneburit någon förändring för tolkars yrkesverksamhet. Slutrapporten med Kammarkollegiets slutsatser kommer att överlämnas till regeringen i mitten av december.

 

Är anhörigtolk/medarbetartolk (kan förekomma i skolsammanhang) en acceptabel utväg med tanke på kravet på god tolksed?

Kammarkollegiets uppdrag är att auktorisera tolkar och för rättssäkerheten och rekommenderar vi alltid att först och främst anlita en auktoriserad tolk och i andra hand en tolk som är registrerad som utbildad tolk. En tolk ska vara neutral och opartisk i sitt arbete och noga iaktta de jävsbestämmelser som gäller.

I SOU 2026:23 finns förslag mot barntolkning som Kammarkollegiet har lämnat svar på, läs gärna mer om utredningen här samt se olika myndigheters och organisationers svar. Remiss SOU 2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning

Kvalificerad  och rättvis bedömning av tolkinsatser

Vilka metoder kommer att tillämpas under tolkprovet för att säkra rättvis bedömning av tolkens arbetsinsats?

Kammarkollegiet har uppsatta kriterier för hur bedömningen genomförs för auktorisationsprovens olika delar. Delar av detta ses över i samband med regeringsuppdraget.

Varje tolkprov genomförs på ett systematiskt och standardiserat sätt. Vid ett tolkprov är Kammarkollegiets provledare ordförande i bedömarkommittén. Provledaren tillsammans med övriga kommittén bedömer tolkens prestation mot fasta bedömningskriterier som definierar kunskapskrav för ingående tolkningsaspekter. En resultatrapport specificerar prestationen och sammanfattar samt motiverar bedömningen. Själva provunderlaget är kvalitetskontrollerat och jämförbart.

 

Vilken optimal sammansättning borde ett bedömningsteam ha för att kunna bygga sina bedömningar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Kammarkollegiet sätter samman bedömningskommittéer utifrån våra grundkriterier. För mer information se svaret på nästa fråga.

 

Vilka meriter bör de som sitter i bedömningskommittén ha?  (”Sakkunniga” innebär inte bestämda meriter, utan kan stå för hierarkiska positioner utan meritspecifikationer).

Kammarkollegiet söker i första hand kandidater som har högskoleexamen i ett främmande språk. I andra hand beaktas sökande med högskoleexamen med huvudsaklig inriktning mot språk eller utbildning som Kammarkollegiet bedömer som likvärdig för uppdraget. Erfarenhet av pedagogiskt arbete och examination på högskolenivå eller inom folkbildningen, forskningsbakgrund samt branschkunskap inom tolkning och översättning är meriterande, liksom samhällsrelaterad utbildning/erfarenhet. Kandidaten ska ha mycket goda kunskaper i svenska och kunna uttrycka sig väl i tal och skrift, samt ha mycket god datorvana.

 

 Bör en bedömningsexpert vara en disputerad forskare?

Se ovan.

 

Vem beslutar hur bedömningskommittén ska vara sammansatt?

Kammarkollegiet bestämmer hur kommittéerna ska vara sammansatta.

 

Vilka bedömningskriterier väger tyngst i bedömningen av tolkens insats?

Vi utgår från att du här syftar på det muntliga delprovet. För det provet är bedömningen en sammantagen bedömning. Bedömningskriterierna gäller språklig kompetens i svenska och det andra tolkspråket, återgivning av rollspelets innehåll samt tolkningsteknik och etik.

 

Vilka vetenskapliga teorier eller beprövad erfarenhet skulle kunna tillämpas för att kvalitetssäkra bedömningsprocessen hos Kammarkollegiet?

I pågående regeringsuppdrag ger bland annat experter på provkonstruktion och tolkning synpunkter på nuvarande kunskapsprövning. Delar av detta arbete kommer att redovisas i regeringsuppdragets slutrapport.

 

Vilka metoder kommer att tillämpas under tolkprovet för att säkra rättvis bedömning av tolkens arbetsinsats?

Kammarkollegiet har uppsatta kriterier för hur bedömningen genomförs för auktorisationsprovens olika delar. Delar av detta ses över i samband med regeringsuppdraget.

Varje tolkprov genomförs på ett systematiskt och standardiserat sätt. Vid ett tolkprov är Kammarkollegiets provledare ordförande i bedömarkommittén. Provledaren tillsammans med övriga kommittén bedömer tolkens prestation mot fasta bedömningskriterier som definierar kunskapskrav för ingående tolkningsaspekter. En resultatrapport specificerar prestationen och sammanfattar samt motiverar bedömningen. Själva provunderlaget är kvalitetskontrollerat och jämförbart.

 

Vilken optimal sammansättning borde ett bedömningsteam ha för att kunna bygga sina bedömningar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Kammarkollegiet sätter samman bedömningskommittéer utifrån våra grundkriterier. För mer information se svaret på nästa fråga.

 

Vilka meriter bör de som sitter i bedömningskommittén ha?  (”Sakkunniga” innebär inte bestämda meriter, utan kan stå för hierarkiska positioner utan meritspecifikationer).

Kammarkollegiet söker i första hand kandidater som har högskoleexamen i ett främmande språk. I andra hand beaktas sökande med högskoleexamen med huvudsaklig inriktning mot språk eller utbildning som Kammarkollegiet bedömer som likvärdig för uppdraget. Erfarenhet av pedagogiskt arbete och examination på högskolenivå eller inom folkbildningen, forskningsbakgrund samt branschkunskap inom tolkning och översättning är meriterande, liksom samhällsrelaterad utbildning/erfarenhet. Kandidaten ska ha mycket goda kunskaper i svenska och kunna uttrycka sig väl i tal och skrift, samt ha mycket god datorvana.

 

 Bör en bedömningsexpert vara en disputerad forskare?

Se ovan.

 

Vem beslutar hur bedömningskommittén ska vara sammansatt?

Kammarkollegiet bestämmer hur kommittéerna ska vara sammansatta.

 

Vilka bedömningskriterier väger tyngst i bedömningen av tolkens insats?

Vi utgår från att du här syftar på det muntliga delprovet. För det provet är bedömningen en sammantagen bedömning. Bedömningskriterierna gäller språklig kompetens i svenska och det andra tolkspråket, återgivning av rollspelets innehåll samt tolkningsteknik och etik.

 

Vilka vetenskapliga teorier eller beprövad erfarenhet skulle kunna tillämpas för att kvalitetssäkra bedömningsprocessen hos Kammarkollegiet?

I pågående regeringsuppdrag ger bland annat experter på provkonstruktion och tolkning synpunkter på nuvarande kunskapsprövning. Delar av detta arbete kommer att redovisas i regeringsuppdragets slutrapport.

Tolkning och terminologi

Är effektiv tolkinsats beroende av systematisk och konsekvent användning av adekvat terminologi?

Se svar nedan.

 

Blir tolkningen effektivare om konsekvent terminologi används?

Ja generellt så gäller detta.

 

Är det realistiskt att förvänta sig att tolkar använder standardiserade termlistor?

Standardiserade termlistor förekommer inte på samma sätt som det tidigare gjorde utan det är upp till den enskilde tolken att förbereda sig på bästa sätt inför olika tolkuppdrag. Vi vill även hänvisa till Tolk- och översättarinstitutet som har utbildningar i terminologiarbete för tolkar.

 

Bör kundens och slutanvändarens behov och språkliga kunskaper spela roll i valet av terminologi?

Under tolkningen ska en auktoriserad tolk återge all information så exakt som möjligt. En fullgod tolkning kräver att budskapet med alla dess nyanser återges så korrekt som möjligt på målspråket. Det innebär att tolken så långt det är möjligt ska återge det som parterna säger på motsvarande sätt och således spegla talarna. Om någon av parterna inte förstår ett ord eller uttryck är det parten själv som ska be om en förklaring – via tolken – av den andra parten.

 

Om val av terminologi kan vara situationsberoende, ska man då utesluta att politiska eller didaktiska intressen påverkar tolkinsatsen eller effektiviteten?

Om frågan åsyftar en tolks neutralitet så hänvisar vi till God tolksed

 

 Vad är korrekt terminologi?

 Terminolog H.N. Skriver: ”Den svåra frågan är att avgöra vad som är ”korrekt”. Tidigare fanns gröna tolkordlistor och arbete har gjorts med att få fram en grundläggande svenska, uppdaterad ordlista över samhällsterminologi som sedan kunde vara utgångspunkt för ett kontinuerligt arbete med motsvarigheter på andra språk. Projektet ”Flersamterm” syftade till detta (se isof.se/flersprakighet/projekt/arkiv-projekt-flersprakighet/projektet-flersamterm), men fortfarande har det inte riktigt blivit verklighet även om ordlistan finns som öppen data-mängd hos Språkrådet (sprakresurser.isof.se/tolkordlistor). Detsamma gäller namn där en utveckling mot att använda enbart svenska på alla språk kan leda till att varje tolk skapar en egen motsvarighet på sitt språk i stället för att, som tidigare, använda myndighetens officiella namn på det språket.”

 

Vi hänvisar till ISOF som följer, främjar och samordnar terminologiarbetet i Sverige.

Tolkregistret och sökbarhet

Kommer tolkregistret att omarbetas med fokus på säkerhet? kvalitet? Kunskapsområden? Ändrade kriterier för sökbarhet? AI-sökbarhet?

En översyn och utveckling av nationella registret för tolkar sker inom nuvarande regeringsuppdrag och redovisas i slutrapporten.

ISO-standarder i Sverige?

Det finns ett flertal, men alla är inte ännu antagna som svenska eller översatta till svenska:

 

ISO 2603:2016: Simultaneous interpreting — Permanent booths — Requirements

ISO 4043:2016: Simultaneous interpreting — Mobile booths — Requirements

ISO 13611:2014: Interpreting — Guidelines for community interpreting

ISO 18841:2018: Interpreting services — General requirements and recommendations

ISO 20108:2017: Simultaneous interpreting — Quality and transmission of sound and image input — Requirements

ISO 20109:2016: Simultaneous interpreting — Equipment — Requirements

ISO 20228:2019: Interpreting services — Legal interpreting — Requirements

ISO 21998:2020: Interpreting services — Healthcare interpreting — Requirements and recommendations

ISO 22259:2019: Conference systems — Equipment — Requirements

ISO 23155:2022: Interpreting services — Conference interpreting — Requirements and recommendations

ISO 24019:2022: Simultaneous interpreting delivery platforms — Requirements and recommendations

ISO WD 18841, Interpreting services — General requirements and recommendations

ISO/TS 6253: Requirements and recommendations for training programmes in community interpreting

ISO/AWI 20228: Interpreting services — Legal interpreting — Requirements

Kammarkollegiet har inte i uppdrag att ta fram ISO-standarder för tolkområdet. Vi vet att föreningen Rättstolkarna har arbetat med frågan och ni får därför gärna kontakta dem för mer information om deras arbete.

Sammanfattning

Regeringsuppdraget innebär översyn och vid behov förslag på ändringar i provutformningen. Kammarkollegiets slutrapport lämnas in till regeringen i mitten av december i år. Inga specifika utvecklingsområden nämns vid skrivande stund. Läsaren hänvisas till gällande föreskrifter från tidigare år och i huvudsak till God_tolksed. Med tanke på etik och jäv är det viktigt att uppmärksamma Remiss SOU 2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning

 

Vad beträffar AI hänvisas läsaren till pågående forskning vid TÖI. Ännu har man tydligen inte lyckats ersätta den mänskliga tolkens arbetsinsats.

 

Vad beträffar bruk av standariserad terminologi har jag i ett brev från terminolog Henrik Nilsson, (ECQA-certifierad Terminology Manager med fil. kand. i kommunikationsvetenskap), fått en lista på ett större antal ISO-standarder i enlighet med frågan till Kammarkollegiet ovan. Nilsson har också kommenterat det faktum att tolkar ofta använder egna termlistor, utan möjlighet att följa svensk standard. Vad beträffar terminologi hänvisar Kammarkollegiet till ISOF, …”som följer, främjar och samordnar terminologiarbetet i Sverige”.

 

Kammarkollegiets ståndpunkt för stunden: ”Regeringsuppdraget är pågående och har inte inneburit någon förändring för tolkars yrkesverksamhet.”. För eventuella ändringsförslag inväntar vi således den kommande slutrapporten.

 

Läsarna är välkomna att återkomma med frågor och kommentarer om Kammarkollegiets slutrapport efter publiceringen i december. Uppföljning kommer …

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +