På branschseminarium med Språkföretagen

Den 3 september hade Språkföretagen sitt årliga branschevent i centrala Stockholm, riktat till tolk- och översättningsföretag. 

Föreningens samma dag omvalda ordförande, Anne-Marie Colliander Lind, inledde med intressant statistik om tolkbranschens utveckling.

De tydligaste hacken i kurvorna ser man runt 2016–17, när tolkbehovet ökade brant på grund av det stora inflödet av flyktingar från krigs- och svältdrabbade regioner, och på våren 2020, när tolkning på plats abrupt ersattes med telefontolkning, en förändring i fördelning som intressant nog har bestått sedan dess. Uppenbart är att telefontolkning sparar både tolkresurser och reskostnader, men kan också försämra kommunikationen genom brister i ljudöverföringen och att tolken inte ser de samtalandes mimik.

Språkföretagen satte sig tidigt emot den nuvarande regeringens förslag att begränsa tillgången till tolk för personer som har bott en viss tid i Sverige. Man kan förvisso hävda att nysvenskar borde ha lärt sig språket efter x antal år i ett land, men så ser inte alltid verklighetens förutsättningar ut – se artikeln Alla ska snabbt lära sig svenska i e-versättaren. Språkföretagen deltog sommaren 2024 i en debatt om detta i Almedalen – Tolkavgifter i vården – ett hot mot patientsäkerheten?

Nästa på scenen var Maria Westin och Jakob Erlandsson från Svensk Medietext som berättade om den ökande graden av automatisering och användning av AI i undertextningsbranschen. Här handlar det inte bara om översättning av textremsor, något som har skett med stöd av maskinöversättning i många år, utan även (och ganska mycket) om att förvandla tal till text. Det funkar utmärkt när det är bra ljud och någorlunda normerat språk – avsevärt mindre bra på Hemsöborna från 1955, en av de rullar som Svenska filminstitutet håller på att digitalisera och översätta. Påtagligt fnitter i publiken när vi fick se hur tal-text-modellen misshandlade scenen där madam Flods pigor på brett skärgårdsmål förklarar för värmlänningen Carlsson hur det hänger ihop med hivspel, vakare, draggar, långrevar, lakklubbor, strömmingsskötar och klykstörar – och inte blev det bättre efter översättningssteget till engelska … Slutsatsen är att undertextning är en del av språkbranschen där det fortfarande krävs en hel del mänsklig handpåläggning.

Andreas Ekström har vi sett och hört på många event i språkbranschen, och eftersom han gärna talar om AI måste han ständigt förnya sig (han rapporterade att hans bok Google-koden från 2010 är definitivt frånsprungen – ”Köp den inte”.)

Ämnet för dagen var ”Organisk intelligens”, och budskapet dels att det gäller att skilja mellan faktaskyfflande och kunskap, dels att fakta har en källa. AI är, som vi vet, enastående bra på att hantera och sortera stora mängder fakta och presentera effektiva sammanställningar och slutsatser, men alla dessa fakta kommer någonstans ifrån. De har inte genererats ur tomma intet, utan består av mänsklig, ibland dyrköpt, erfarenhet. Som exempel nämnde Andreas system som låter AI göra en första sortering av lungröntgenbilder och, baserat på erfarenhet från tiotusentals läkarbedömda bilder, sortera fram lungor som kan misstänkas vara cancerdrabbade. Andreas konstaterade att den sorteringen görs av AI enligt mekaniska instruktioner på ett outtröttligt och mycket effektivare sätt än någon människa skulle klara. Men algoritmerna bygger på erfarenhet, och den erfarenheten består av kunniga läkare som noggrant har studerat dessa tiotusentals röntgenbilder, bedömt dem och jämfört med vad man faktiskt hittade i lungor som befunnits behöva öppnas. Organisk intelligens är förmågan att kombinera intryck med erfarenhet med instruktion och därigenom skapa kunskap. Det går inte att lyfta ut människan ut den ekvationen.

Fakta kan även bestå i stora mängder bild- och ljuddata av en person. Dessa data kan kombineras för att visa oerhört realistiska filmklipp av personer som i realtid tolkas till ett annat språk – eller säger precis det som klippmakaren av ett eller annat skäl önskar visa att de säger – med en läppsynkning som skulle göra garvade filmdubbare gröna av avund.

Tillämpningarna i tolksammanhanget är uppenbara – men vi måste också beväpna oss med ett stort mått av skepsis inför filmklipp av personer som säger något anmärkningsvärt.

Som alltid en givande dag – med såväl nya fakta som nya kunskaper!