Vad är en auktoriserad translator, och hur blir man det?

Under sin föreläsning på SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala (april 2024) berättade Helen Taylor, auktoriserad translator och medlem i styrelsen för föreningen Auktoriserade Translatorer, om vad det innebär att vara en auktoriserad translator.  Föreningen Auktoriserade Translatorer, som bildades 1932 och är Sveriges äldsta översättarförening, är en intresseorganisation för statligt auktoriserade översättare och samlar ca 200 medlemmar. Föreningen engagerar sig i frågor som rör auktoriserade translatorer, fungerar som remissinstans vid statliga utredningar och fungerar som bollplank för Kammarkollegiet. Man ordnar också förberedelseseminarier och seminarier för nya translatorer. För övrigt är det viktigt att nämna att föreningen Auktoriserade Translatorer är helt fristående från Kammarkollegiet, som är en myndighet.

Helen Taylor, som för övrigt även varit anställd på Handelsbanken under 35 år, berättar att hon själv varit auktoriserad sedan 1995. På denna tid såg auktorisationsprocessen delvis annorlunda ut jämfört med idag.

”…många klarar detta prov först efter tredje provtillfället”

Vad är då en auktoriserad translator, och hur går man tillväga för att bli det?

Statlig auktorisation utfärdas av Kammarkollegiet, som även anordnar auktorisationsprocessen med två olika delprov. Kunskapskraven är mycket högt ställda, och det är ovanligt att skriva godkänt på provet vid första försöket – många klarar detta prov först efter tredje provtillfället.

Provet, som för närvarande har en anmälningsavgift på 2 900 kr, består av två delar. Den första delen gäller realia och om den blir godkänd går aspiranten vidare till ett översättningsprov. Förra året deltog sammanlagt 70 personer i delprov 1, varav 44 blev godkända. I delprov 2 deltog 50 personer och endast 13 av dem blev godkända. Här ska också nämnas att en person som redan är auktoriserad i ett språk inte behöver genomgå delprov 1 igen inför ansökan om auktorisation inom ytterligare ett språk.

Om en översättare klarar provet görs en redbarhetsprövning, vilket innebär kontroller mot belastningsregistret och kronofogden. Om inga hinder finns efter dessa kontroller, blir översättaren upptagen på Kammarkollegiets lista över auktoriserade translatorer. Vart femte år behöver translatorn förnya sin auktorisation, och måste då visa upp dokumentation över alla uppdrag hen gjort. Minst 7 000 översatta ord per år krävs för att en översättare ska få behålla translatorstiteln, alternativt behöver man kunna bestyrka att man arbetat med motsvarande språklig verksamhet i tillräckligt stor utsträckning.

Titeln Auktoriserad translator är alltså en skyddad yrkestitel, och den som innehar den har också lagstadgad tystnadsplikt. För övrigt är det endast fysiska personer som kan bli auktoriserade translatorer: Byråer kan anlita auktoriserade translatorer, men inte på egen hand använda sig av titeln.

Det finns för närvarande runt 378 auktoriserade translatorer i Sverige som översätter till och från svenska i ca 30 olika språk. Man kan ansöka om auktorisation inom vilket språk man vill, och Kammarkollegiet försöker då hitta ett lärosäte som kan hjälpa till med bedömningen. Förra året godkändes exempelvis den första auktoriserade translatorn i uzbekiska.

Provet omfattar översättningar av texter inom de två områdena juridik och samhälle. Men en auktoriserad translator får även stämpla översättningar inom andra områden, under förutsättning att hen besitter den kompetens som krävs inom området ifråga.

”…personbevis, domar, adoptionsbevis, fullmakter, kontrakt, vigselbevis och examensbevis”

Vidare måste en auktoriserad translator följa så kallad god translatorssed. Vad detta innebär kan man läsa om i dokumentet God translatorssed på Kammarkollegiets webbplats. Den auktoriserade translatorn ska till exempel inte åta sig ett uppdrag som hen inte är lämplig för, och det finns även krav på gott uppträdande och att dokumentation görs på ett korrekt sätt.

En auktoriserad translator bestyrker sina översättningar. Det innebär att hen intygar att översättningen (exempelvis) ”är en översättning från svenska till engelska” och därefter sätter en stämpel på dokumentet. Efter detta häftas dokumenten för källtext respektive översatt text ihop och förseglas med ett oblatmärke. Det är endast auktoriserade translatorer som har rätt att använda stämpeln och oblatmärket, och notarius publicus kan höra av sig för kontroll. Sådana dokument som kan komma ifråga för auktoriserade översättningar är bland annat personbevis, domar, adoptionsbevis, fullmakter, kontrakt, vigselbevis och examensbevis. Vilka typer av dokument som kräver en auktoriserad översättning skiljer sig mycket åt mellan olika länder.

Vilka argument finns för att bli auktoriserad translator? Utöver att titeln innebär ett bevis på kompetens, finns också möjlighet att få bättre betalt för sina uppdrag.

Vidare har en auktoriserad translator ofta direktkontakt med kunden, som inte sällan är en privatperson. Eventuellt innebär translatortiteln att man får fler uppdrag än man annars skulle fått och att man därmed har en konkurrensfördel.

”…något mycket positivt för översättaryrket att det finns en skyddad yrkestitel”

Kammarkollegiet är även tillsynsmyndighet för de auktoriserade translatorerna, och om någon är missnöjd med en translators arbete kan en anmälan göras till myndigheten.

Efter att ha lyssnat på föreläsningen inställer sig några funderingar hos undertecknad. Det råder knappast några tvivel kring vikten av att det finns en myndighet som bedömer översättares kompetens, och att denna kompetens självklart måste vara mycket hög för att rättssäkerheten i samhället ska kunna säkerställas – detta är ju vad det är fråga om för den typ av dokument vars översättningar vanligen kräver en auktoriserad translator. Vidare är det också något mycket positivt för översättaryrket att det finns en skyddad yrkestitel som inte vem som helst kan använda sig av.

Utifrån den enskilde översättarens perspektiv kan man dock konstatera att en satsning på auktorisation innebär en avsevärd investering med tanke på att det i de flesta fall sannolikt krävs en hel del tidskrävande förberedelser för att klara provet, samt att kostnaden för varje ansökningstillfälle får anses vara mycket hög. Olika översättares “profil” när det gäller såväl språkkombinationer som grundkompetens inom olika ämnesområden torde ha avsevärd betydelse för hur god avkastning en sådan satsning kan tänkas ge.

Det vore därför intressant att, i den mån det är möjligt, undersöka hur väl en sådan investering faktiskt lönar sig idag för olika verksamma översättare ifråga om möjlighet till högre prissättning och konkurrensfördelar och göra en överskådlig sammanställning utifrån detta. E-versättaren avser att följa upp dessa frågor i kommande artiklar. På så sätt skulle den enskilde översättaren få en möjlighet att fatta ett så välövervägt beslut som möjligt om huruvida det är dags att satsa på att bli auktoriserad translator.