
Kvalitet i undertextning
Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022På SFÖ-konferensen i Karlstad 2022 handlade två programpunkter om undertextning, varav den ena, där Jan Pedersen talade under rubriken ”Undertexter – världens mest läsa översättningar” var mycket intressant och underhållande. Programpunkterna stimulerade till följande betraktelse.
Mitt allra första professionella översättningsuppdrag var översättning av undertexter på SVT 1971 (fast då var det Sveriges Radio som även skötte televisionen) medan jag läste engelska och franska på universitetet.
Och så här gick det till för femtio år sedan. (Detbör påpekas att mina jobb alltid hade manus; något annat hade jag nog inte klarat.)
Först placerades man i ett bås i Radiohuset där man körde igenom filmen i en liten projektor (med möjlighet till paus, fram och back) och markerade bildväxlingarna. Och antingen tog man då också tiden på replikerna med stoppur och skrev ner dem i manuset, eller så fick man med sig en tonbandsrulle hem och gjorde samma sak där (vilket var enklare).
Sen gick man hem och skrev översättningen enligt samma principer som i dag, fast på papper med gammaldags skrivmaskin. (Alltså: textlängd anpassad efter replikernas tidslängd samt om möjligt med textbyte samtidigt med bildväxling – det är inget man tänker på när man ser programmet, om man inte själv är undertextare, men det hela flyter bättre då.) Längden på texterna fick man förstås hålla reda på själv; huruvida man räknade tecken eller ord minns jag inte, förmodligen tecken.
I Radiohuset satt sedan ett gäng damer (faktiskt inga herrar) och skrev ner replikerna på hålkort – ett per replik. Via en maskin matades sedan hålkortstexterna fram under själva visningen, antingen i direktsändning eller för bandning.
Frammatningen/textväxlingen sköttes av översättaren (eller ibland av inkallad översättarkollega) i ett annat bås, där man satt framför TV:n med manuset på ett stativ bredvid sig och en liten dosa i ena handen. När man tryckte på dosans knapp växlade texten – det gällde alltså att titta på TV:n, följa markeringarna i manuset (samt bläddra i manusarken) och trycka i rätt tiondels sekund
Kort sagt: mycket mera hantverk. Det låg en tjusning i det också. Och alldeles själv – utan att någon påpekade det, vilket borde ha gjorts – insåg jag att man till varje pris borde undvika att lägga in texten till en humoristisk eller annan poäng, liksom inte heller utfallet av nån sorts tävlingsmoment, innan motsvarande replik uttalas. Den principen är det fortfarande många som bryter emot.
För övrigt anser jag att man i recensioner av filmer och tv-serier bör ange översättarens/undertextarens namn (och gärna uppmärksamma särskilt goda insatser), på samma sätt som man numera gör i recensioner av böcker. De uselt betalda undertextarna behöver all hjälp de kan få med att höja sin status (och betalning).
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Konferens i Baltikum – satsa på att bli en LangOps, men undertexta inte med AI
23 nov, 2023Viktigt att navigera mellan högt och lågt i mediebruset
1 okt, 2022Offentlig sektor ska kräva professionella tolkar
30 sep, 2024Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024AI kan vara så mycket, inte minst för översättare.
25 okt, 2024Traditionellt firande av tolkarnas och översättarnas dag
1 dec, 2024Välkommen till UX-skribentens hemliga värld
19 sep, 2023Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
22 dec, 2023Översättare (engelska/tyska/franska/danska/norska till svenska inom främst naturvetenskap, ekonomi, teknik, samhällsvetenskap; även skönlitteratur), skribent och redaktör. Auktoriserad av Kammarkollegiet för engelska till svenska. Utger sedan 2012 handboken Trados Studio Manual.
Översätts allt inom EU med AI nu för tiden?
6 jun, 2025Engelskan har mer ”lösa relationer” mellan sina substantiv än svenskan
2 jun, 2025Att ”krypa in” i tolkars och översättares arbetsminne
22 maj, 2025Har du läst din patientjournal någon gång? Förstod du någonting eller var det rena grekiskan?
20 maj, 2025Kan språkarbete standardiseras?
11 maj, 2025Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrkesframtid.
8 maj, 2025Forskaren som ville öppna svarta lådan
5 maj, 2025Festlig stämning när SFÖ-SAT fick ett nytt hem
2 maj, 2025Anhöriga som "tolkar". Förvirring och förödmjukelse. Ett tragiskt och ett tragikomiskt exempel.
28 apr, 2025Har du koll på språkindustrins feberkurva? Mät med Nimdzi!
21 apr, 2025Framtiden ter sig osäker för flera av oss, rapporterar Birgitta Johansson från Göteborg
5 apr, 2025Tre erfarna translatorer ger sin bild
26 mar, 2025En facköversättare är nyfiken på hur en skönlitterär översättare arbetar
12 mar, 2025Minneskavalkad från föreningens historia
3 mar, 2025Juremy – Nytt, spännande verktyg för EU-översättare och (nästan) alla andra
27 feb, 2025