
Nimdzi tar tempen på språkindustrin
Har du koll på språkindustrins feberkurva? Mät med Nimdzi!
21 apr, 2025EU:s institutioner producerar enorma mängder text, som i många fall ska översättas till alla 24 officiella EU-språk. Hur går det till egentligen?
På SFÖ-SAT:s konferens i Kalmar i april berättade Johan Martelius och Christopher Scott om översättningsarbetet i EU-kommissionen sedan Sverige gick med i EU 1995.
EU-kommissionen ansvarar för lagstiftning och budget inom EU, och ska vara fördragens väktare. 1 944 personer är anställda som översättare varav 43 % sitter i Bryssel, 55 % i Luxemburg. Översättarkåren består idag dessutom i stor utsträckning av frilansande översättare på distans, vilket tidigare inte var fallet.
Idag är översättningar mellan engelska och tyska de vanligast förekommande, vilket inte är förvånande med tanke på antalet invånare. Svenskan, som ett mycket mindre språk, kommer en bra bit efter.
Med 24 officiella språk och en oerhört stor mängd text som ska översättas har det blivit absolut nödvändigt att använda AI och MT för att kostnadseffektivisera översättningsprocessen. Man samarbetar flitigt över institutionsgränserna trots att översättningarna är domänspecifika. Centralt i arbetet är databasen Euramis (European advanced multilingual information system), som omfattar alla EU:s institutioner och som växer med 400 000 nya fraser varje dag. Euramis används som uppslagsbok, som konkordansverktyg och för att generera ämnesspecifika TM.
Flera EU-databaser är endast till för EU-personal, men undantag kan göras när forskningsprojekt och AI-utvecklare behöver åtkomst. Ca 15 procent av Euramis är öppet för allmänheten – resten skyddas av sekretess. I en del fall krävs mycket säkra miljöer för känsliga data och viss information raderas redan efter 24 timmar. Man måste även hela tiden utvärdera arbetet med olika metoder. En av dem är att med hjälp av mänskliga översättare bygga upp en rad olika termdatabaser i form av lexikon och olika artificiella språkmodeller (LLM) där även ChatGPT och Copilot medverkar i hög grad.
Man använder sig också av Retrieval Augmented Generation – RAG med fuzzy matching och Neural Machine Translation – NMT vilket är en snabb och billig metod som fungerar på många olika texttyper. RAG är fortfarande den bästa lösningen för automatisk översättning till och från svenska, medan LLM är den bästa lösningen mellan franska och engelska.
Efter Martelius och Scotts föredrag tog Ingemar Strandvik över och talade om maskinöversättning och AI ur ett översättarperspektiv.
Kvalitetskraven på EU:s texter är mycket höga och detaljerade anvisningar och förlagor är mer regel än undantag, eftersom detta förväntas minska juridiska risker.
Det var aspekten kostnadseffektivitet som gjorde att antalet anställda översättare inom EU behövde minskas till förmån för frilansare. Samtidigt kom digitaliseringen att erbjuda helt nya lösningar. EU:s översättningstjänst skapade användargrupper och användarhandböcker liksom en kompetenskatalog för fortbildningskurser. Tjänster som språktekniksamordnare tillkom för att fungera som helpdesk och projektledare för frilansarna. Detta ledde till både effektivisering och vidareutveckling. Fortfarande behövs experten, dvs. översättaren, i allra högsta grad. Lasagne-metoden kallas denna metod med föröversättning via allt bättre automatiska verktyg, i kombination med den absolut nödvändiga insatsen av mänskliga översättare. Man lägger då lager på lager av kunskap, erfarenhet och termer som bedömts under processens lopp.
Begreppet kvalitetsledning avser översättningskvaliteten i sig, i absoluta termer, och fungerar dessutom som en kravuppfyllelse. Man måste dock först och främst fokusera på själva processen och arbetsflödena för att skapa god användbarhet för översättarna och göra processen hållbar och kostnadseffektiv. Genom att hela tiden utvärdera riskerna gör man också besparingar. Genom detaljerade riktlinjer för översättningsarbetet underlättas detta, om riskreduceringen dessutom prioriteras väl.
Kommissionen kontrollerar hela tiden att översättningarna håller måttet, genom att fokusera på kravspecifikationerna. På så sätt uppnår man god riskidentifiering och/eller -tolerans. AI-verktygen utvärderas mycket noggrant genom hela processen. Det finns detaljerade standarder för översättning, MTPE och projektledning. Dessa standarder behandlades i ett separat föredrag av Ingemar Strandvik.
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022Knepigt att lära ut, knepigt att lära in
9 okt, 2024MemoQ gör nedslag i Stockholm
4 sep, 2024Om man är duktig på två språk – kan man då vara både tolk och översättare?
4 aug, 2024Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023AI och svenskan – temadag på Hanaholmen om språkvård i finlandssvenska
10 jun, 2024Birgitta Johansson har arbetat som medicinsk sekreterare i 30 års tid. Sedan 2006 är Birgitta medicinsk översättare i enskild firma, samt översättare av affärstexter, finans, juridik, turism, hemelektronik, husdjur, matlagning och oenologi med mera från engelska och tyska till svenska. Tidigare i livet har Birgitta varit affärssekreterare. Älskar att resa, läsa böcker och lära sig nya språk. Arbetar ideellt för hörselskadade och andra som behöver hjälp.
Har du läst din patientjournal någon gång? Förstod du någonting eller var det rena grekiskan?
20 maj, 2025Kan språkarbete standardiseras?
11 maj, 2025Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrkesframtid.
8 maj, 2025Forskaren som ville öppna svarta lådan
5 maj, 2025Festlig stämning när SFÖ-SAT fick ett nytt hem
2 maj, 2025Är den enskilde översättaren oersättlig? Eller helt utbytbar?
30 apr, 2025Anhöriga som "tolkar". Förvirring och förödmjukelse. Ett tragiskt och ett tragikomiskt exempel.
28 apr, 2025Framtiden ter sig osäker för flera av oss, rapporterar Birgitta Johansson från Göteborg
5 apr, 2025Tre erfarna translatorer ger sin bild
26 mar, 2025En facköversättare är nyfiken på hur en skönlitterär översättare arbetar
12 mar, 2025Dagens CAT-verktyg är inte bara många, utan också väldigt komplexa, inte minst Trados Studio 2024. Måste det vara så?...
9 mar, 2025Chans att prova på EU-översättning i Bryssel
1 feb, 2025Familjärt hotell samlingspunkt för SFÖ-SAT:s konferens 2025
29 jan, 2025NIA slår ett slag för att välja tolkar som vet vad de gör
28 jan, 2025Orimligt vårdtolkbeslut
16 dec, 2024