Det neurala nätverket översättare emellan
Vad skiljer mänskliga översättare från maskiner?
2 jul, 2025Några slutsatser från paneldebatten “Literary translation and artificial intelligence: Useful tool or false friend?” som hölls under konferensen för European Council of Literary Translators’ Associations (CEATL) i Strasbourg 4/10 2024.
Konferenskommittén: Andreas Jandl, Juliane Wammen, Vesna Stamenkovic, Cécile Deniard (samordnare för hela evenemanget), Valérie Le Plouhinec (generalsekreterare för CEATL), Francesca Novajra (ordförande för CEATL), Justyna Czechowska, Iztok Ilc, Lara Hölbling Matkovic, Teodora Tzankova och Miquel Cabal Guarro. Saknas på bilden: Shaun Whiteside. Foto : CEATL
Jag vill börja med att säga att jag lyssnade på talarna i panelen på engelska – i vissa fall genom tolk från ett annat språk – och antecknade det jag hann med. Här följer några sammanfattande punkter om sådant som jag fann intressant även för oss facköversättare. Jag har lite utförligare anteckningar som jag kan skicka till den som är intresserad av att veta mer.

Den viktigaste slutsatsen som kunde dras utifrån panelen som helhet var nog att det är viktigt att vi i branschen synliggör och dokumenterar allt det obetalda (eller dåligt betalda) arbete som idag görs i form av post editing (PE), där vi rättar till maskinernas översättningar. ”Folk gör en massa arbete gratis eller dåligt betalt, i det dolda, för att det här ska funka. Vi måste se till att detta arbete blir synligt.” I annat fall får marknaden (slutkunderna, men även andra delar av kedjan) en felaktig bild av vad som kan göras med AI, och till vilket pris. Kort sagt, om vi bara accepterar att arbeta med PE till en i slutändan lägre ersättning än vad vi annars får, kommer användarna att TRO att det är ett lönsamt sätt att arbeta. Om vi sliter gratis för att vi inte vill lämna ifrån oss ett resultat som är sämre än det vi normalt levererar, och sedan inte talar om detta, så gör vi oss själva en stor otjänst för framtiden.

Resten av anteckningarna presenterar jag i punktform:
■ Det är ofta översättaren som blir pressad när den nya tekniken kommer in i processen. Detta eftersom (den litterära) översättaren är den dyraste länken i kedjan – det är där de största ekonomiska vinsterna kan göras om man lyckas snabba upp processen. Om vi översättare dessutom ses som bakåtsträvare, ovilliga att ta oss an de nya verktygen för att se om de kan effektivisera vårt arbete, så riskerar vi att negligeras eftersom tekniken kommer att utvecklas.
Läs mer: literaturuebersetzer.de
■ ”Varje översatt bok ska ha en mänsklig översättare.” Oavsett genre. Det är något som organisationen CEATL (Europeiska samarbetsrådet för litterära översättares organisationer) arbetar för. De ser utmaningar med AI inom tre områden: Juridiskt (copyright och transparens), professionellt/ekonomiskt (post-edit-arbete) och språkligt (att språket blir fattigare). När det gäller den befarade utarmningen av språket som AI kan leda till jämförde CEATL:s talesperson det med att ”Det blir som att förstöra Notre Dame, som att bränna Rembrandts målningar!” Hon avslutade med: ”Med en sådan vän [som AI], vem behöver fiender?” och fick en lång applåd.
■ ”Du tänker medan du skriver, och om du tar bort det första steget, det första utkastet, förlorar du något.” menade Katharine Throssell, representant för en fransk organisation för översättare av forskningsartiklar och liknande från franska (ATESS). Hon menade att PE blir bra endast eftersom den utförs av ”ytterst professionella personer”. Och vad kommer att hända när de inte längre finns där, eftersom de lämnar yrket? Det skapar frågor om hur framtidens översättare ska kunna läras upp. Vi riskerar en kompetensflykt.
■ Föreningen European Writer’s Council har nyligen tagit fram ”The EWC:s tool kit for an ethical, legally compliant and responsible approach to generative AI in the book sector” (se bild). Citat som jag uppmärksammade var: “Using our skills as humans means developing our skills” och “It is not about what a machine – or we – can do, it is about what we should do. We need to decide how to use this tool.”
■ Antonio Tural (från Nederländerna, någon slags tekniker inom AI) nämnde något som heter ”Tower”, en kombination av NMT och LLM specialiserad på översättning, som verkar vara ”det allra senaste” (top rank at WMT 2024).
■ Kuriosa (från samma talare): PunCAT är ett verktyg som ska kunna hjälpa till vid översättning av ordlekar(!). Det är tänkt att underlätta när man spånar fritt och ge inspiration. Verktyget översätter automatiskt samtliga möjliga betydelser och låter användaren utforska olika semantiska fält hos översättningarna.
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Trycka fram text i rätt tiondels sekund – om hantverket i att vara undertextare förr i tiden
22 sep, 2022
Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022
Familjärt hotell samlingspunkt för SFÖ-SAT:s konferens 2025
29 jan, 2025
Mitt råd till arrangörerna är att snarast makulera den svenska upplagan av utställningskatalogen, skr...
8 sep, 2023
Är framtidens tolk en talande avatar?
28 okt, 2023
En facköversättare ger sig på dramatiköversättning
15 nov, 2022
Nya vägar framåt i kraftigt förändrad översättningsbransch
17 maj, 2024
AI och svenskan – temadag på Hanaholmen om språkvård i finlandssvenska
10 jun, 2024
Ordmån – mer än översättning. Sofia, som driver företaget Ordmån, är examinerad språkkonsult i svenska. Förutom översättare och språkkonsult arbetar hon även som projektledare och kvalitetsansvarig i olika översättningsprojekt. Har arbetat med klarspråk och rådgivning i språkfrågor på Språkrådet. Granskar källtexter före översättning för att se till att de lämpar sig för översättning och ger råd om vad som eventuellt kan behöva mottagaranpassas. Författare till boken ”Sveriges språkflora – handbok för ett flerspråkigt samhälle”. Du kan nå Sofia här här
Språkmuseets popup invigs med bubbel, klang och jubel på Kulturhuset i Stockholm
13 nov, 2025
På gång just nu: Översyn av auktorisationsproven, eventuella förändringar vid tolkning på häktet med mera
12 nov, 2025
Vad har 1800-talets ludditer att säga 2000-talets facköversättare? Mer än du tror!
8 nov, 2025
Hur fungerar vårt mänskliga minne, och på vilket sätt avspeglar det sig i polisförhör som sker med hjälp av tolk?...
16 okt, 2025
Att känna sig som en bluff fast man fått Nobelpriset låter kanske otroligt märkligt.
26 sep, 2025
Vässa din profil som översättare – det är enklare än du tror!
25 sep, 2025
Sök praktik som översättare hos EU:s ministerråd!
11 sep, 2025
Vad innebär den senare tidens utveckling på översättarområdet? Kan vi utnyttja den till vår fördel?
9 sep, 2025
Verkar det tossigt att åka drygt 60 mil för att gå på fest?
5 sep, 2025
Maria Lundahl var en aktiv föreningsmedlem och erfaren översättare
18 aug, 2025
Konferensgruppen 2025 summerar ett lyckat evenemang
19 jun, 2025
Språkvetaren Sofia hoppas att snart få förverkliga drömmen om ett språkmuseum
9 jun, 2025
Besök hos våra kollegor: Hur ser livet ut på den skönlitterära sidan?
8 jun, 2025
Engelskan har mer ”lösa relationer” mellan sina substantiv än svenskan
2 jun, 2025
Att ”krypa in” i tolkars och översättares arbetsminne
22 maj, 2025