Tolkning som ändamålsenlig samhällsservice
E-versättaren vill ha in förslag på intervjufrågor
23 jul, 2026Skulle du låta en person som inte kan översätta vare sig ”journal”, ”halta” eller ”blodförtunnande läkemedel” vara tolk hos läkaren?
Skånes Universitetssjukhus, en gråmulen eftermiddag. Jag är ute på ett tolkuppdrag i spanska, och jag har precis blivit visad in i behandlingsrummet, tillsammans med patienten som är en äldre kvinna och hennes dotter. I rummet finns också en sjuksköterska.
Dottern är påstridig: ”Nej då, min mamma behöver ingen tolk! Jag har tolkat åt henne i 20 år nu! Vi brukar aldrig be om tolk!” Sjuksköterskan insisterar: ”Men nu har vi tolk på plats, då vill vi gärna använda henne.” Trots denna invändning fortsätter dottern att obstruera sjuksköterskans arbete och att lägga sig i samtalet utan att låta mamman komma till tals. Jag tolkar så gott jag hinner i det oorganiserade babblet. Tolkens uppdrag är ju att tolka allting som sägs.
När läkaren kommer in och förbereder undersökningen visar det sig att dottern inte kan översätta bland annat följande ord: ”halta”, ”blodförtunnande”, ”artros” och ”journal”. Det är ju lätt att säga att man har ”tolkat” i 20 år när man inte ens kan översätta dessa vanliga ord. Dottern tittar hjälplöst på den snälla tolken som genast säger orden på det andra språket.
Hepp!
Jag fortsatte att tolka så gott det gick. Läkaren insåg förmodligen hur läget var, och sidsteppade dottern så gott han kunde. Det blev ett hyfsat okej samtal till slut. Frågor ställdes till patienten via tolk, och svar gavs av patienten via tolk, trots att dottern lade sig i hela tiden.
Där ser man. Fascinerande att någon kan säga att hon har “tolkat” i 20 år utan att ens klara av att översätta dessa vanliga begrepp. Funkar strålande. Och här handlade det ändå om en person som bott i Sverige i 20 år.
Ett betydligt mer tragiskt exempel på hur det kan gå när man väljer att använda en anhörig som tolk gäller fallet i den nu pågående rättegången efter det tortyrartade mordet på den 14-årige Mohamed som rymt från ett HVB-hem. Polisen har fått skarp kritik för sitt agerande i detta avseende av bl.a. Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren.
När Mohameds oroliga mamma ringde polisen för att berätta att hon under ett dygn inte fått tag på sin son blev hon inte förhörd, eftersom en polis tydligen ansåg det vara ”lite overkill” att anlita tolk. I ett samtal några dagar senare fick istället Mohameds tolvåriga syster agera tolk.
Ett barn ska aldrig behöva ”hjälpa till” (eller stjälpa) i ett sådant sammanhang.
Jag anar ett troligt skäl till att det i anmälan påstods att Mohamed försvunnit i Linköping, när det i själva verket hände i Nyköping. Svenskans vokaler är erkänt svåra att lära sig (visste du t.ex. att vi har nitton olika vokalljud?), och ”y”-ljudet i Nyköping brukar vara extra svårt att bemästra. Lägg till själva geografikunskaperna: om du flyttat till ett nytt land, känner du då med automatik till alla städer i det landet, och hur deras namn uttalas?
I många samtal som jag tolkat till bl.a. SOS Alarm har jag hört att de flesta nyanlända inte kan uttala namnet på den stad i Sverige där de bor. Det kan verka märkligt, men med den bristande integration vi har där många inte känner någon med svenska som modersmål, plus svenskans svåra vokalsystem, är det kanske inte så förvånande.
Jag skriver detta i återhållen ilska och sorg över en mamma som inte fick någon professionell tolk i en kritisk situation, och en flicka som tvingades agera ”tolk” och antagligen försökte hjälpa till så gott hon kunde. Detta är i sanning ovärdigt.
Samtidigt vill jag hylla den professionella sjuksköterskan, hon som under mitt uppdrag insisterade på att patienten behövde en riktig tolk i stället för en självutnämnd sådan.
Vi borde kunna lita på att alla företrädare för vård och myndigheter – även poliser – håller yrkesstoltheten högt och förstår det som borde vara självklart: ett talat möte med någon som inte behärskar det svenska språket kräver att man anlitar en yrkesperson. En tolk.
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
E-versättarens reporter rätar ut några frågetecken – och nya uppstår
22 aug, 2024
Uppdragsgivare för tolkar inom offentlig sektor har ställt in betalningarna
11 jul, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
En översatt text är alltid något annat än originalet
10 maj, 2022
Tolken blir totalcharmad – och undrar om det går för sig
14 jan, 2026
Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022
Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024
SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023
Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska...
22 feb, 2024
Gärna internationalisering – men bara med engelska
22 mar, 2024
Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022
Maria Gustafsson är auktoriserad tolk i spanska och facköversättare. Hon översätter medicinska och juridiska texter samt tolkar franska, spanska och italienska. Marias favorit-tolkuppdrag sker i vården i allmänhet och hos fysioterapeuterna i synnerhet – de är ofta helt enastående på att föra ett pedagogiskt och strukturerat samtal med patienterna! Kontakta Maria här
Morena Azbel Schmidt recenserar nyutgåva av omtyckt grammatikbok
26 aug, 2026
Utöver AI finns det funktioner och tillägg i CAT-verktyg som också är oerhört effektiva redskap i översättarens verkty...
19 aug, 2026
SFÖ-SAT:s årsmöte i samband med konferensen i Mölndal i april 2026
12 aug, 2026
Framtidens automatöversättning är redan här. Claudio Fantinuoli reflekterar kring den.
28 jul, 2026
Vi översättare ska inte svartmåla vår framtid, menar Diego Cresceri
5 jun, 2026
Vad behöver nya (och gamla) översättare för utbildning mot bakgrund av GenAI?
28 apr, 2026
Språket i läkarjournaler – både hårt tuktat och vildvuxet
19 apr, 2026
Klimatet i den tyska språkindustrin enligt en enkät av BDÜ
11 apr, 2026
Varje vår händer det. Simsalabim, nu blir det konferens för SFÖ-SAT igen! Men hur går det till? Hur gör man så att evenem...
17 mar, 2026
Högtidsdag för språkintresserade
10 mar, 2026
Kan verkligen översättning standardiseras? Nej, översättning kan förstås inte standardiseras. Ändå finns det standarder f...
6 mar, 2026
När den frilansande översättaren (eller granskaren) i sin yrkesvardag har kontakt med byråer sker det normalt via en pro...
13 feb, 2026
Dags att söka översättarpraktik på EU:s ministerråd!
1 feb, 2026
Vad som i förstone kan verka vara ett enkelt svar på rubrikens fråga visar sig vid närmare betraktande vara ytterst kom...
26 jan, 2026
Poesin uppstår och poesin smeker
23 jan, 2026