I döda språks sällskap
Vackra språkdopp på en resa genom tid och rum
11 dec, 2024MTPE – Maskinöversättning med efterredigering – är en något undanglidande verksamhet. Många ser ner på den, andra räds den – eller vill bara inte veta av den. Men vi måste alla förhålla oss till MTPE. Med A short guide to post-editing presenterar Nitzke och Hansen-Schirra denna del av översättningsyrket på ett koncist och överskådligt sätt. Och gratis.
A short guide to post-editing gavs ut 2021 och har etablerat sig som en överskådlig men mycket god introduktion till en ny teknik för översättning, en teknik som många erfarna översättare betraktar som simpel språktvätt av dåliga översättningar, men som rymmer en hel del av nya tankesätt och nya arbetssätt, och som kräver sin man eller kvinna.
Eftersom MTPE är en naturlig fortsättning av MT – maskinöversättning – börjar boken med en kort historik över MT-tekniken, som landar i NMT – Neural maskinöversättning. Däremot hade ChatGPT och allt som denna utvecklingsriktning för med sig inte briserat 2021.
En hel del uppmärksamhet ges åt begreppen ”Light PE” (gör texten passabel) och ”Full PE” (lyft texten till mänsklig kvalitet), samt åt standarden ISO 18587 som behandlar MTPE och ger definitioner som en översättare idag bör vara förtrogen med (och som kan läsas hos ISO utan att man köper standarden).
MTPE skiljer sig från språktvätt genom att den utförs i ett CAT-verktyg och med stöd av TM (översättningsminnen) och TB (termbaser). En efterredigerare är därmed en jonglör – eller kanske domptör – av ett antal olika resurser, inklusive de som är inbyggda i själva CAT-verktyget. Boken behandlar utförligt interaktionen mellan de olika resurserna och hur översättaren kan arbeta för att utnyttja dem maximalt.
”En efterredigerare är därmed en jonglör – eller kanske domptör – av ett antal olika resurser”
MTPE innebär att materialet vi arbetar med skyfflas om möjligt ännu mer än tidigare mellan olika servrar i det så kallade molnet, vilket ger upphov till nya säkerhetsfrågor. Detta behandlas i ett särskilt kapitel.
Kvalitet är givetvis en avgörande aspekt, som författarna behandlar ingående. Vilken kvalitet kan förväntas av den valda MT-motorn för det aktuella ämnet och den aktuella språkkombinationen, och hur kan man bedöma vilken efterredigeringsinsats som krävs för att lyfta översättningen till önskad kvalitetsnivå? Och vilka kompetenser måste en översättare ha för att arbeta med efterredigering? Spoiler: fler än vad en traditionell översättare behöver.
Boken kan köpas i fysiskt format från de vanliga butikerna (170 kr på Amazon), men är publicerad med Creative Commons-licens och kan därför laddas ner kostnadsfritt som PDF. Värdefull läsning för alla som vill ligga steget före i den nya översättningstekniken!
Jean Nitzke är försteamanuens vid Universitetet i Agder, Norge. Hon ägnar sig främst åt datorstödd översättningsteknik.
Silvia Hansen-Schirra är professor i engelsk linguistik och översättningsvetenskap vid Johannes Gutenberg Universität Mainz i Tyskland. Hennes forskningsområden är bland annat empirisk översättningsvetenskap, översättningsprocessen, maskinöversättning och översättning av multimedia.
A short guide to post-editing
Jean Nitzke, Silvia Hansen-Schirra
94 sidor
Language Science Press , 2021
Fysisk: ISBN 9783985540297
E-bok: ISBN 9783961103331
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022
Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024
Hur fungerar vårt mänskliga minne, och på vilket sätt avspeglar det sig i polisförhör som sker med h...
16 okt, 2025
memoQ i Budapest står för språkindustrins roligaste och mest dansanta event – passa på att jaga europ...
10 okt, 2024
Om kvalitetssäkrande åtgärder inbyggda i undertextningsprocesserna.
17 feb, 2022
Nereida vill framhålla tolkars kunskaper och kapacitet
1 maj, 2024
Bredden i den svenska bokutgivningen hotad
16 dec, 2025
Gunnar Carlsson är död. Men han lämnar ett bestående arv i översättarvärlden!
7 jun, 2024
Översätter mest om vetenskap, miljöfrågor och maskinteknik från tyska, engelska, italienska, danska och norska till svenska. Tidigare styrelseledamot i SFÖ-SAT. Driver företaget Tecnita AB. Björn kan nås här
”En duktig tolk är en tolk som inte märks” – men är det verkligen så?
8 maj, 2026
Du vet väl om att du som medlem i Sveriges Facköversättare och Auktoriserade Tolkar (SFÖ-SAT) har tillgång till en rad fö...
6 maj, 2026
Matnyttiga tips för oss som använder öron och stämband hela dagen lång
21 apr, 2026
Språket i läkarjournaler – både hårt tuktat och vildvuxet
19 apr, 2026
Varje vår händer det. Simsalabim, nu blir det konferens för SFÖ-SAT igen! Men hur går det till? Hur gör man så att evenem...
17 mar, 2026
Högtidsdag för språkintresserade
10 mar, 2026
Kan verkligen översättning standardiseras? Nej, översättning kan förstås inte standardiseras. Ändå finns det standarder f...
6 mar, 2026
När den frilansande översättaren (eller granskaren) i sin yrkesvardag har kontakt med byråer sker det normalt via en pro...
13 feb, 2026
Dags att söka översättarpraktik på EU:s ministerråd!
1 feb, 2026
Vad som i förstone kan verka vara ett enkelt svar på rubrikens fråga visar sig vid närmare betraktande vara ytterst kom...
26 jan, 2026
Poesin uppstår och poesin smeker
23 jan, 2026
Lektörer sökes
17 jan, 2026
Lägesrapport från föreningsstyrelsen i SFÖ-SAT
15 jan, 2026
Tolken blir totalcharmad – och undrar om det går för sig
14 jan, 2026
” Översättning och AI – Vad är problemet?”
22 dec, 2025