Utgör AI ett hot mot eller en hjälp för tolkar?

Inom ramen för seminarieserien Tolkseminariet på Tolk- och översättarinstitutet ges under hösten 2023 tre öppna föreläsningar. Först ut den 27 september var Magnus Dahnberg, universitetslektor och föreståndare på TÖI med en föreläsning om vilken roll artificiell intelligens kan komma att spela inom tolkyrket. Ska AI ses som ett hot eller en hjälp för tolken, eller både och? Vilket stöd finns att få av AI och vilket stöd efterfrågas? Föreläsningens titel var Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?

Efter att ha etablerat tydliga definitioner av de centrala begreppen i sammanhanget skissar Dahnberg upp en dagsaktuell lägesrapport som visar på såväl hinder som möjligheter: Den snabba tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens har väl knappast undgått någon. Världen över finns entreprenörer som lanserar nya AI-baserade verktyg för tolkning, men inom tolkbranschen är intresset för dessa hjälpmedel dock splittrat även om det finns ett behov av lösningar. Slutligen konstateras att relativt få forskningsstudier om tolkning och AI till dags dato har publicerats.

Vilka verktyg finns då att tillgå i dagsläget? Som en slags motsvarighet till CAT-verktygen inom översättningsbranschen finns för tolkyrket så kallade CAIT-verktyg för utbildning av tolkar (Computer Assisted Interpreter Training Tools) samt CAI-verktyg för tolkning (Computer Assisted Interpretation).

CAIT-verktygen erbjuder bland annat lärplattformar, inspelat övningstal och virtuella landskap som blivande tolkar kan använda sig av inom ramen för sin utbildning. CAI-verktygen å sin sida är tänkta att fungera som ett stöd till verksamma tolkar på flera sätt, både inför, under och efter en tolkning. Inför tolkningen kan verktyget ge stöd i form av inhämtning och organisering av information, såsom sammanställande av termlistor anpassade efter det specifika uppdraget. Under själva tolkningen erbjuder verktyget stöd i form av bland annat ASR (Automatic Speech Recognition). Det innebär att tolken under pågående tolkning får förslag på översättning av termer, myndigheter osv. som förekommer i samtalet samt att det noterar exempelvis sifferuppgifter, vilket kan minska tolkens kognitiva belastning. Digitala pennor finns som ett stöd eller alternativ till traditionell anteckningsteknik. Efter slutfört uppdrag kan tolken få hjälp med att sammanställa och uppdatera material såsom termlistor inför kommande tolkningar.

Bland CAI-verktygen förekommer även stöd för maskintolkning, MI (machine interpreting). Det handlar då om ett helt datorbaserat verktyg för genomförande av en uteslutande maskinell tolkning där ingen mänsklig tolk finns närvarande. Här används bland annat TTS-tekniken, så kallad talsyntes (text till tal). Verktygen tränas också för att känna igen muntligt tal, taligenkänning, vilket tidigare framför allt fungerade bäst vid ”standardspråk”. Utvecklingen går dock mot alltmer sofistikerade verktyg där även mindre vanliga språkvarianter kan uppfattas korrekt.

Sammantaget pekar alla dessa faktorer mot en framtid där tolkning utförs av både människa och maskin, inte antingen eller. Redan idag används naturligtvis en hel del tekniska lösningar i stor utsträckning – här kan som exempel nämnas tolkning via telefon och video, samt användning av paddor och mobiler med ordlistor. Vid mycket rutinartade samtal med starkt begränsade valmöjligheter kan det komma att bli vanligare med rena maskinlösningar, och här finns en möjlighet till tolkning av samtal där man i dagsläget normalt sett inte använder sig av tolk. Så snart det handlar om mer komplexa samtal kommer det dock med stor sannolikhet även framöver att krävas en professionell tolk som dessutom kan förbättra kvaliteten på tolkningen ytterligare med hjälp av CAI-verktygen. Detta ställer ökade krav på professionalism från tolkens sida. Här finns helt klart en utmaning för den tolk som är beredd att anta den.

Med utgångspunkt i denna lägesrapportering, vilka frågor behöver då ställas inför framtiden? Högst relevanta frågor är vilket stöd som AI-baserade program och tjänster faktiskt kan ge till de olika enskilda aktörerna kring en tolkning, och vilket stöd dessa aktörer önskar: tolken, den som efterfrågar eller beställer tolktjänster, olika språkföretag, samt de människor som tolkningen är avsedd för. Vidare, vad anser man i branschen? Hur kommer tolkningsarbetet att påverkas med avseende på tolkens kognitiva belastning och arbetsvillkor?

I den avslutande diskussionen ställdes en intressant fråga gällande tolkning och möjlig upphovsrätt: Borde en professionell tolk få betalt för en tolkning som registreras av ett AI-baserat verktyg om materialet sedan används för att träna upp verktyget? Företaget som tagit fram verktyget samt språkföretaget som förmedlar det kan säkerligen också anse att de har rätt till detta material. En tänkvärd aspekt som bör kunna ge upphov till följdfrågor och vidare diskussion.

Sammantaget verkar det uppenbart att framtiden för såväl tolkningar som själva tolkyrket är förknippad med såväl möjligheter som farhågor, och hur den faktiskt kommer att gestalta sig beror på en rad skilda faktorer i branschen samt i samhället i stort. Förhoppningsvis kan denna informationsrika föreläsning bidra till aktiva diskussioner på olika håll i tolkbranschen om hur den nya tekniken bör hanteras på bästa sätt, och hur var och en personligen vill och kan förhålla sig till de förändrade villkoren.