
AI och översättning – vad betyder ChatGPT för språ...
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Nimdzi kom i mitten av april 2025 ut med sin årliga rapport ”The 2025 NIMDZI 100” – som kan laddas ner här. Rapporten behandlar tillståndet i den internationella språkindustrin, och riktar sig i första hand till de stora aktörerna i vår bransch. Rapporten är på engelska, 82 sidor lång och läsvärd från början till slut. Här följer en kortare sammanfattning på svenska, som avslutas med mina egna reflektioner kring vad rapportens innehåll kan ha för bäring på oss översättare och tolkar i början av värdekedjan.
Branschens storlek och tillväxt
Språkbranschen internationellt uppskattades 2024 vara värd 71,7 miljarder USD. Sveriges BNP 2024 var 585 miljarder USD, för att ge en jämförelse. Tillväxten har sedan 2018 legat stadigt på 6–7 %, med en tydlig dip under pandemiåret 2020 och en betydande dip förväntad även 2025 på grund av USA:s agerande i olika sammanhang. De snabbast växande grenarna inom industrin är MTPE och AI-lösningar i allmänhet, medan tillväxten för konventionell översättning är ganska beskedlig. När det gäller branschens vertikaler (ämnesområden) är medicin, medicinteknik och hälsovård områden med stor omsättning, liksom översättning av ekonomiskt och juridiskt material för det privata näringslivet. Föga förvånande är det dessa områden som står sig bäst mot AI-teknikens intåg i språkproduktionen. Även videospel tycks klara sig utmärkt.
När det gäller sifferexercisen bör framhållas att språkföretag i betydande utsträckning köper tjänster av varandra. Detta kan leda till dubbelredovisning och till att angivna belopp överskrider verkligheten.
De hetaste regionerna
Språkindustrin har sina tyngdpunkter i USA och EU – sett till de 100 största språkföretagens marknadsandelar ligger ca 45 % i Nordamerika och 34 % i Europa. Tillväxten har hittills varit avsevärt starkare i Nordamerika än i Europa, men Nimdzi förutser en kraftig förskjutning på grund av den oförutsägbara politiska situationen i USA, i synnerhet då det gäller tullar. Sannolikt kommer handeln med varor och tjänster, och därmed behovet av översättning, att öka inom EU, på bekostnad av USA, och tillväxten på USA-marknaden, som hittills har legat runt 20 % kan förväntas minska drastiskt.
Behovet av tolkning är av naturliga skäl mycket större i Europa än i USA, och med presidentdirektivet från mars 2025 att engelska är det officiella nationella språket i USA kommer marknaden för tolkning (om än inte behovet) att minska ytterligare i den regionen.
De största aktörerna
Nimdzi rapporterar att 74 % av världens språkföretag (sett till antal) är privatägda och 22 % är börsnoterade. Världens för närvarande största språkföretag är TransPerfect i USA, med en omsättning på 1230 miljoner USD. 7 företag av de 10 största är baserade i USA, men ser vi på de 100 största hittar vi 41 % i Europa och 34 % i Nordamerika – med Asien som en starkt växande region med 18 % av storaktörerna.
Det största svenska företaget på listan är Språkservice, på 67:e plats, med 35 miljoner USD i omsättning. Ytterligare svenskar bland Nimdzis 100 i topp är DigitalTolk (plats 74), Plint (76), Transvoice (77) och CBG (100). Tidigare var Semantix klart störst bland svenska språkföretag, med runt 70 miljoner USD i årsomsättning, men i juli 2021 gick Semantix upp i världsledande TransPerfect och redovisas därför inte längre självständigt på Nimdzis lista.
Marknadens struktur
Den internationella språkindustrin, och även den svenska, präglas av kraftig marknadskoncentration och ett fåtal stora aktörer med omsättningar över 100 miljoner USD (över 10 miljoner USD i Sverige) i toppen. Tendensen är dock att de ”näst största” börjar knapra på de största språkföretagens intäkter, vilket pekar mot något minskad maktkoncentration i toppen.
Efter toppaktörerna följer en mycket lång och utdragen svans av mindre språkföretag – ner till de många rena enpersonsföretagen som omsätter mellan 0,5 och 1 miljon SEK. (Nästan 6000 svenska företag har SNI-koden 74.300 – Översättning och tolkning.) Detta beror på de mycket beskedliga instegskraven i språkindustrin i jämförelse med andra branscher. Det krävs inga formella meriter, investeringsbehovet för en ny aktör är minimalt och det saknas anledning att sätta sig i skuld.
Teknikutveckling
Alla marknadsaktörer, från småbyråer och uppåt, är överens om att AI är en teknik som har kommit för att stanna, oavsett vad marknadens aktörer tycker om saken. AI kan för närvarande sänka kostnaden för översättning med omkring 40 % jämfört med konventionell översättning. Den avgörande frågan är hur denna vinst i produktivitet ska fördelas mellan översättare, förmedlande byråer och slutkunder, utan att någon ska bli förfördelad. Här ska återigen understrykas att den personcentrerade tolkverksamheten berörs relativt lite av denna utveckling.
Beräkningsmodeller
De flesta större aktörer är överens om att pris per ord är en beräkningsteknik som har gjort god tjänst ända sedan Hieronymus dagar, men som idag börjar tappa relevans. Betydligt mindre samstämmighet råder kring vad ordpriset kan ersättas med. Viktat ordantal fungerar bra när det finns ett TM av god kvalitet att förhålla sig till, men det är betydligt svårare att bedöma arbetsinsatsen för efterredigering till en definierad kvalitetsnivå. Redigeringsavstånd är en teknik som används av många byråer, men som kritiseras i översättarledet på grund av dess oförutsägbarhet. Projektpris verkar vara en väg framåt, men även här måste metoderna för att fastställa priset diskuteras, vilket kan leda oss tillbaka till ruta ett. Pris per tidsenhet verkar vara det mest rimliga, men kräver ett stort mått av förtroende mellan översättare och köpare. Tolksidan har det uppenbart lättare i detta sammanhang, och pris per tidsenhet verkar här vara den enda rimliga beräkningsmodellen.
Kvalitetsfrågan
Översättare och tolkar har av tradition hävdat att bara ett perfekt utfört arbete är tillräckligt bra, oavsett ändamål och målgrupp. Vi har nu kommit till en situation där ett dyrt men säkert alternativ för slutkunden är en väl utförd klassisk översättning. Ett alternativ är en billig rent maskinellt utförd översättning, som dock är osäker eftersom kvaliteten kan halta betänkligt, trots att grammatiken brukar vara oklanderlig. Inkonsekvenser och hallucinationer är legio.
Slutkunder förefaller dock ha växande riskaptit när det gäller att tolerera fel i översättning, om denna ökade risk kan kompenseras med ett avsevärt lägre pris.
Detta gör MTPE, med olika grad av förväntningar på kvalitetsnivå och pris, till en mycket viktig produkt för språkindustrin, definitivt viktigare än konventionell översättning. Kvaliteten hos ren maskinöversättning kommer dock stadigt att förbättras och knapra på MTPE-området nerifrån.
Framtidsutsikter
Nimdzi har frågat sina informanter om hur de ser på språkbranschens framtid. Den allmänna meningen är att behovet av språktjänster ökar kontinuerligt och att branschens årliga tillväxt på längre sikt än livslängden hos nuvarande regering i USA är ohotad. 88 % av informanterna rapporterade tillfredsställande resultat för 2024. På kortare sikt rapporterar tolkföretagen i USA att omsättningen minskar på grund av de potentiella slutanvändarnas rädsla för att bli deporterade och översättningsföretagen i USA att omsättningen baserad på landets engagemang i bistånd och global verksamhet har minskat kraftigt.
Trender
■ Neural maskinöversättning som var den stora trenden 2017 och framåt börjar ge plats för GenAI (Generell AI) och LLM (Large Language Models). Mogenheten för denna teknik ökar hos stora slutkunder och kraven ökar på att enskilda översättare ska kunna ingå i arbetsflöden som styrs av språkföretag och slutkunder.
■ Tanken att AI helt skulle kunna ersätta översättare börjar ge plats för den mer realistiska tanken att AI kan automatisera en hel del rutinarbete, men att AI ska ses som ett komplement till mänsklig översättning, snarare än som en ersättning. Detta medför samtidigt högre förväntningar på översättares förmåga att kunna samverka med AI-lösningar i nya arbetsflöden.
■ Marknaden för ”skruv-och-mutter”-översättning (relativt enkla och okritiska texter) minskar. Detta gör det svårare för mindre och grundarägda byråer utan tunga investerare i ryggen att hävda sig. Vi kommer att se en tendens av att sådana byråer läggs ner, eller köps upp av aktörer med större ekonomiska och tekniska muskler.
■ Byråer, och därmed även enskilda översättare, förväntas kunna leverera på en anpassad kvalitets- och prisnivå.
■ Insamling och validering av data för att bygga stora språkmodeller håller på att bli en stor verksamhet i sig.
■ Volymen innehåll som ska översättas och tolkas ökar. Möjligheterna att göra detta med större eller mindre insats av maskinell hjälp ökar. Detta gör att priset per volym (ord) minskar.
■ Tolkning är en starkt växande bransch som är personintensiv och därmed relativt lite utsatt för förändringar på grund av modern teknik.
■ Slutkunder, och därmed byråer, efterfrågar översättare med gedigna specialistkunskaper inom medicin, juridik och ekonomi.
Författarens reflektioner om Nimdzi-rapportens bäring på enskilda översättare och tolkar
Språkbranschen växer i stadig takt, och mängden innehåll som faktiskt behöver översättas eller tolkas tycks inte vara en flaskhals. Ekonomi är däremot alltid en flaskhals och det är ingen idé att förvånas eller gräma sig över att översättningsköpare med stor entusiasm engagerar sig i relativt sett billiga AI-lösningar. Marknaden för den konventionella översättning som de flesta av oss ägnade oss åt långt in på 2010-talet, och som vi i själ och hjärta gärna skulle fortsätta med, stagnerar. Det är knappast kontroversiellt att hävda att den som idag vill fortsätta med översättning behöver lära sig mer om AI-teknik, och hitta sin plats i en förändrad värdekedja och i en ny typ av arbetsflöden.
Detta gäller i synnerhet facköversättare. Facköversättare av kritiska texter, som hälsovård, medicin, juridik och års- och hållbarhetsredovisningar kommer, på kort sikt, att påverkas i mindre utsträckning. Även den litterära sidan och tolkbranschen påverkas av AI, men inte i närheten av lika mycket.
Mina omedelbara reflektioner kring Nimdzi-rapporten är följande:
■ Marknaden förändras. Snabbt. Vi översättare och tolkar har ingen makt att påverka detta. Gilla läget.
■ För att vara relevant på framtidens marknad måste vi ha kunskap om hur AI fungerar i språkbranschen. Om du inte har den kunskapen – skaffa den!
■ Bredda ditt erbjudande från konventionell översättning till olika typer av MTPE. Det är här som bulken av översättningsuppdrag kommer att ligga på kort sikt.
■ För att kunna konkurrera inom facköversättning räcker det inte att vara bra på skruvar och muttrar. Öka din kunskap inom medicin, juridik eller ekonomi.
Nimdzi (ordet betyder ”kunskap” på Fante-dialekten i Ghana) är ett globalt konsult- och marknadsforskningsföretag med inriktning på språkindustrin. Det grundades av de välkända språkindustriprofilerna Renato Beninatto och Tucker Johnson 2017. Affärsidén är att ta fram skräddarsydda marknadsanalyser och att bidra med konsulttjänster för marknadsutveckling. Nimdzis kunder är i första hand de stora aktörerna i språkindustrin, typ de som noterar över 100 miljoner USD i årsomsättning.
Webpplats: https://www.nimdzi.com/
Gratisprenumeration på Nimdzis nyhetsbrev: https://www.nimdzi.com/advanced-search/?_adv_post_search=newsletter&x=0&y=0
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Med Engelbrekt och Jesus som revolutionära ideal
8 mar, 2024För andra gången fick SFÖ, i år med förstärkning av våra kollegor på tolksidan.
11 sep, 2023SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023SFI för alla
30 aug, 2024En glad nyhet är att vi kunde fatta beslut om att genomföra en SFÖ-SAT-konferens 2024!
11 sep, 2023Mitt råd till arrangörerna är att snarast makulera den svenska upplagan av utställningskatalogen, skr...
8 sep, 2023Kvalité, arvoden och utbildning fokusområden för nordiskt-baltiskt nätverk
6 dec, 2023Översätter mest om vetenskap, miljöfrågor och maskinteknik från tyska, engelska, italienska, danska och norska till svenska. Styrelseledamot i SFÖ-SAT. Driver företaget Tecnita AB. Björn kan nås här
Framtiden ter sig osäker för flera av oss, rapporterar Birgitta Johansson från Göteborg
5 apr, 2025Tre erfarna translatorer ger sin bild
26 mar, 2025En facköversättare är nyfiken på hur en skönlitterär översättare arbetar
12 mar, 2025Dagens CAT-verktyg är inte bara många, utan också väldigt komplexa, inte minst Trados Studio 2024. Måste det vara så?...
9 mar, 2025Minneskavalkad från föreningens historia
3 mar, 2025Perspektiv på AI för översättare och tolkar
7 feb, 2025Chans att prova på EU-översättning i Bryssel
1 feb, 2025Familjärt hotell samlingspunkt för SFÖ-SAT:s konferens 2025
29 jan, 2025NIA slår ett slag för att välja tolkar som vet vad de gör
28 jan, 2025Orimligt vårdtolkbeslut
16 dec, 2024Vackra språkdopp på en resa genom tid och rum
11 dec, 2024Traditionellt firande av tolkarnas och översättarnas dag
1 dec, 2024NTIF 2024 i Malmö – med fokus på AI
28 nov, 2024Lätt att hamna i limbo som kombinatör
21 nov, 2024Det talas mycket om AI och översättning. Men hur gör man, mer konkret?
10 nov, 2024