Lali Michaelis poesi på svenska: Ett poem om Gaza och två andra poesistycken

Översättarens möte med Lali Michaelis poesi

För ett antal år sedan blev jag kontaktad av den israeliska poeten Lali Michaeli. Michaeli är känd som själaaktivist, metamodernist och en urbanerotisk poet. Och jag skulle översätta hennes poesisamling Det galna huset från hebreiska till svenska.

Michaelis poesi har tidigare översatts till ett antal språk. Det galna huset är en omfattande samling dikter med vardagsnära observationer om livet och mänskliga relationer mestadels i en stadsmiljö. Man kan tillskriva Lali ett feministiskt-mänskligt perspektiv. Översättningsarbetet har hunnit komma halvvägs.

Ett par år senare mejlar Lali Michaeli över till mig poesistycket Gaza. Lali vill ha en svensk utgivare, helst ett känt bokförlag. Eftersom jag har god erfarenhet av originalframställning och digital publicering erbjuder jag henne att vi tillsammans ger ut en begränsad samling dikter. Hon önskar publicera en pamflett, vilket till min förvåning inkluderar Gaza och dessutom två andra poesistycken jag redan hunnit översätta till svenska och som har en känsloanknytning till Israels palestinska historia. Att poeten och översättaren var helt ense om vilka poesistycken som skulle ingå i pamfletten blev således en bekräftelse på att vi hade en fruktbar kontakt. Att vi förstår och accepterar varandras sätt att arbeta. Och att jag, i egenskap av översättare, formgivare och illustratör har vunnit poetens förtroende, vilket jag är oerhört tacksam för!

Gaza är nämligen ett så pass aktuellt stycke poesi, att en annan bokutgivare utan vidare kunde ha fått företräde. Dock ville jag gärna få producera en pamflett med ett urval av Michaelis högaktuella poesi och mina egna illustrationer här och nu, vilket vår digitala produktionsmiljö ger möjlighet att åstadkomma. Gaza är ju en känslig historia. En digitalutgivning har dessutom flera fördelar: dels publiceras resultatet snabbare, dels kostar det inte mer än några tior att ta del av poesipamfletten.

En standardpresentation av poeten följer härnäst. För en enkel ordmekaniker till översättare kan presentation av en känd poet te sig något utmanande. Hur ska man kunna översätta poesi som är en gränsöverskridande röst bortom varje erkänd gräns? Är det alls möjligt inom ramen för språkets regelverk?

En kort presentation av poeten

Lali Michaeli – poesi som utmanar verkligheten.

För första gången i Sverige: den digitala utgåvan av poemet ’Gaza’ och två andra poesistycken av den internationella israeliska poeten Lali Michaeli. Kompromisslös, skarp och innovativ poesi som konfronterar världen med en tydlig och djärv röst. En intensiv och kraftfull litterär upplevelse.

Lali Michaeli är en rak och krävande uppdragsgivare på samma gång. Hon är en stark kvinnoröst som skriver om många aspekter av livet och mänskligt samliv ur ett kvinnligt perspektiv. Hennes poesi inger hopp:

”Mina tårar häller jag i Ditt bläck och med Dina tårar vokaliserar jag min skrift –

i en värld som allt mer täcks av mörker  utgör poesin den enda kvarvarande autonomi

för oss, den enda frihetslappen.”

Aktiv inom den poetiska arenan, är Lali Michaeli en gränsöverskridande röst bortom varje erkänd gräns.

Michaeli är nonkonformisten i den israeliska poesin. Hon vågar säga det som andra inte ens vågar tänka ut och har således blivit en symbol för uppror och konstnärligt mod.

Hennes skrivande bryter igenom språkbarriärer och vägrar att hörsamma syntaktiska regler. Hennes poesi är mångbottnad och kännetecknas av språklig rikedom.

Lali Michaeli har förmågan att betrakta mänsklig verklighet från olika synvinklar och på så sätt belysa komplexiteten i vår mänskliga existens. Den mångfacetterade mänskligheten utgör hjärtat i hennes poesi.

Poeten inbjuder till en förnyad betraktelse av den universala upplevelsen – att se verkligheten med nya ögon.

Michaelis böcker har blivit översatta till flera språk. Michaeli behåller sin säregna och kompromisslösa röst.

Lalil Michaelis dikt ”Min mor”, som har uppskjutits till månen år 2024 inom ramen för NASA:s och SpaceX:s projekt är ett exempel på hennes bidrag till världslitteraturen samtidigt som poesin bevarar poetens kulturella rötter.

Fil.Dr. Dory Manor skriver: ”Lali Michaelis poesi bevisar om och om igen att utomordentlig poesi kan samtidigt vara sexig och förnyande.”

En ny digitalutgåva: Ett poem om Gaza och två andra poesistycken

”Det finns ord som aldrig kommer att födas ur brottstycken.

Men poesin uppstår trots och tack vare

Poesin smeker med fingret min och din glänsande sårskorpa”

(Ur Lali Michaelis poem Gaza. Översättning: Gidon Avraham, Linguistrator AB).

Att översätta poesi är som en dröm. Poetens språk består av komprimerade idéer, som skapar nya ordmönster i ett bildspråk. I en tidigare brevväxling med Juan Sager, en av terminologins kända samtida forskare har jag fått till svar, att poetiskt språk är ett individualiserat uttryck som inte låter sig utforskas med hjälp terminologiska verktyg.

Men ändå: Poetens individuella uttryck och fiktiva, egensinniga ordestetik, driver översättaren att försöka få grepp om poetens relation till källspråkets språkregler och andra kända poeters stilart. Och varför ser kommateringen så oregelbunden ut?

Tyvärr kan det vara för sent att utforska, poeten har nämligen utfärdat en varning om att hennes poetiska språk är att betraktas som sönderhackat. Såsom i det verkliga livet, med liv som ligger i spillror. Spillror på jorden, spillror på skärmen. Spillror på papper.

Den plikttrogna översättaren undrar om det verkligen är politiskt korrekt att acceptera ett uppdrag där blödande ordspillror ingår, ord som i värsta fall kan generera politiska biprodukter mellan raderna. Känslor och idéer vävs samman till en fiktiv verklighet på svenska och man undrar varför den danska översättarkollegan har valt ordet förkolnat framför ordet bränt som ett passande alternativ. Poetens egna tydliga, ärliga vägval avslöjas utan undanflykter:

”Och jag själv, Vad har inte jag varit. Där. och jag är en del av–

mina egna ordtunnlar. Gräver djupt in i jorden mellan det jag vet

och det jag inte vill veta.

De når den platsen där deras smärta berör. Vår smärta.

Den platsen är sönderslagen. Blödande.

Inte går det att leva där och inte går det. Att inte leva där.”

(Ur Lali Michaelis poem Gaza. Översättning: Gidon Avraham, Linguistrator AB).

Efter första läsningen inser läsaren att avstånd och perspektiv kan åskådliggöras genom att poeten vänder blicken inåt. Att spegla israelisk vardag från cafélivet i Tel Aviv kan förstärka helhetsbilden, en bit bort från epicentrum. Tillvaron är ju dels en händelse där och då, men även en spegling av andras tillvaro genom våra ögon. Det vi uppfattar blir vår verklighet. Eller som en känd israelisk poet, Avot Yeshurun redan konstaterat: Tiden är platsen.