Ett flerspråkigt parlament
Den 11 september var jag och lyssnade på Jenny Ollars, översättare på Europaparlamentet som talade under rubriken ”Flerspråkighet? Räcker det inte med EU-engelskan?” på Upplev Europa, som är en interaktiv utställning om EU för alla åldrar på Kulturhuset i Stockholm.
Europaparlamentet är världens enda internationella parlament och den språkliga mångfalden är djupt rotad i EU:s allra mest grundläggande stadgor. Den är därmed inget man gör sig av med eller kör över i första taget. Den som vill veta mer om EU:s flerspråkighetspolicy i allmänhet kan lyssna på Jennys föredrag i sin helhet (länk ovan). I det här referatet tänkte jag inrikta mig på vad Jenny berättade om hur det är att arbeta som översättare för Europaparlamentet i dag, och hur man söker jobb där.
Totalt arbetar cirka 4000 översättare och 800 tolkar vid EU:s olika institutioner (kommissionen, parlamentet, rådet, domstolen m.fl). På Jenny Ollars arbetsplats, Europaparlamentets översättningsenhet GDTrad, som ligger i Luxemburg, finns 660 översättare, fördelat på EU:s 24 språk – det blir 20-25 översättare per enhet, plus assistenter, korrekturläsare, IT-personal etc. Man arbetar alltså på sin egen språkenhet, med kollegor som har samma arbetsspråk, i en egen liten språkbubbla, men alla anställda översättare uppmuntras att fördjupa och bredda sina språkkunskaper på olika sätt. Det kan ske till exempel genom studier, utbyten och språkcaféer.
Totalt är det nästan 3 miljoner sidor/år som översätts inom EU, så jobb saknas inte. Drygt 80 % utgörs av lagstiftning, och för Jenny på parlamentet är det till stor del ändringsförslag till lagtexter som översätts.
Man behöver vara allmänbildad – det är oftast samhällsaktuella ämnen det handlar om – men också ha förmåga att sätta in detaljändringar i sitt sammanhang. Ibland går ändringsförslagen man översatt igenom och blir en del av lagstiftningen, ibland förkastas de och då hamnar översättningen i papperskorgen. Men det är något man får räkna med som en del av den demokratiska processen.
Arbetet följer EU-parlamentets arbetsschema, vilket innebär att vissa veckor är mer stressiga än andra. Engelska är det i särklass största källspråket (84%). Ca 35 procent skickas ut till frilansare (frilansbyråer), och då handlar det oftast om texter som är lågprioriterade, eller om stora volymer med längre leveransfrister.
Hur förändras arbetet som EU-översättare just nu?
Som vi alla vet är översättaryrket under utveckling just nu, och för översättare anställda inom EU har det bland annat inneburit att arbetsuppgifterna breddats. De arbetar numera även med att tillgängliggöra information för personer med särskilda behov (undertextning, inläsning) och med audiovisuell översättning. Testning och utveckling av AI-teknik har också blivit en del av arbetet, där översättarna samarbetar med IT-folket för att se till att den nya tekniken inte påtvingas översättarna, utan arbetas fram så att den blir till hjälp för dem.
För mig var det positivt att få höra att redigering av källtexterna har också blivit en ny, eller utökad, arbetsuppgift. Då är det oftast engelskspråkiga språkarbetare som behövs, eftersom de flesta källtexter är på engelska. Källtexterna bearbetas alltså för att bli mer ”klarspråkiga”, som vi skulle säga på svenska, och därmed lättare för både översättare och andra läsare att förstå. Inom EU pratar man dock i stället om ”citizens language” – medborgarnära språk, men principerna är desamma som för klarspråk.
EU-översättarna kallas inte heller längre för ”översättare” utan titeln har bytts ut till ”språkhandläggare med interkulturell inriktning”. Så nu vet du alltså vad jobbet heter, som du kanske vill söka!
Jobbsökartips för en karriär som språkexpert inom EU
Men var börjar man då, om man är sugen på att söka jobb som översättare – förlåt, språkhandläggare med interkulturell inriktning – i Luxemburg eller Bryssel? Först och främst kan du börja med QR-koden här intill, men här är också några mer generella tips från Jenny:
◼ ”En guide om EU-karriär”. Detta är en bra pdf-guide på svenska som innehåller det mesta du behöver veta om att söka jobb inom EU:s institutioner.
◼ Rekryteringsbyrån Epsos hemsida. Där finns aktuella uttagningsprov, lediga tjänster etc.
◼ Svenska UHR (Universitets- och högskolerådet) har bra resurser (nyhetsbrev, kostnadsfria kurser, hjälp med CV) för den som vill söka jobb inom EU.
◼ Enskilda EU-institutioners hemsidor – alla uppdrag går inte via Epso, ibland lägger institutionerna ut platsannonser själva.
