Verktyg

De svällande CAT-verktygen … och specifikt Trados Studio 2024

9 mar, 2025

Vi är ganska många som använder datorprogram – s.k. CAT-verktyg – som hjälp vid översättning. Alla har vi väl märkt hur verktygen har utvecklats (och invecklats) i takt med leverantörernas ambitioner, och kanske också som konkurrensmedel, till att bli allt mer omfångsrika och komplicerade. Undertecknad vill dela med mig av några synpunkter, samt hur utvecklingen avspeglas i den senaste versionen av Trados Studio.

Jag har i snart tretton år ägnat en hel del tid åt att författa och uppdatera en handbok i användning av Trados Studio (fr.o.m. version 2009; inalles nio versioner). Den första omfattade exklusive index 264 sidor; den senaste 651 – och då är ändå funktionerna för översättning ”i molnet” inte särskilt ingående beskrivna. För den som vill förkovra sig utan handbok men med hjälp av hjälptexterna och andra hjälpmedel finns i runda tal ett par tusen sidor Help-dokumentation, ett okänt (men stort) antal videor samt en fullkomligt oöverskådlig uppsättning information i form av bloggtexter, besvarade frågor och andra diskussioner.

Så här ser det ut när man öppnar Trados-hjälpen på nätet. Om man vecklar ut alla rubriker blir det en lista som är många decimeter lång.
Tradoshjälpen/ Jag har skrivit ut större delen av hjälptexterna till Trados och bundit in dem. Så här blev det (A5-format).
Och så här ser motsvarande hjälp ut för memoQ. Den är nog lika omfattande som för Trados.

Det här säger en del om utvecklingen på CAT-området (CAT = Computer Assisted Translation), och det är en utveckling som jag inte är odelat positiv inför (jag tänker då på översättarens perspektiv; handboksförfattarens ska vi inte tala om). Alla vi som använder CAT-verktyg är väl bekanta med det faktum att verktygen innehåller allt fler funktioner (givetvis för att hjälpa översättaren) – i fallet Trados Studio finns dessutom ett par hundra insticksprogram att tillgå, och lära sig – samtidigt som jag tvivlar på att mängden problem och svårigheter har ynglat av sig i motsvarande mängd. Det är ett välkänt faktum att en normal översättare klarar av 80 procent av jobben om hen behärskar 20 procent av CAT-verktygets funktioner. Frågan är förstås vilka de 20 procenten är; de lär variera beroende på vilka texter översättaren vanligen sysslar med. (Och de flesta översättare önskar förmodligen att de kan ta på sig även de sista 20 procenten jobb.)

”Det är ett välkänt faktum att en normal översättare klarar av 80 procent av jobben om hen behärskar 20 procent av CAT-verktygets funktioner.”

Problemet är knappast att CAT-verktygen blir allt ”bättre” utan att man som översättare önskar slippa använda (och lära sig) allt fler extra funktioner; funktioner som förvisso kanske dels gör det möjligt att ta sig an jobb som man annars kanske inte skulle klara av, eller som gör att jobbet blir smidigare (när man väl behärskar dem). Samtidigt är det också så att nya funktioner ofta innehåller buggar/problem, och det kan ta ett år eller två innan de s.a.s. har satt sig – under tiden har den ambitiöse användaren kanske ha måst svära ve och förbannelse över dem för att till sist ge upp.

Det hela illustreras ganska väl av en kommentar jag fick häromdagen när jag hade kungjort publiceringen av min nya handbok, som inklusive index omfattar 699 sidor och alltså ändå inte är helt uttömmande: Ett program som behöver en så stor handbok måste vara ett dåligt program. Och det ligger en del i det, även om jag själv då tänker på de 1000-sidiga Word-handböcker som jag själv inköpte för sådär 20 år sedan utan att jag för den skull tyckte att programmet var dåligt.

Utan att närmare ha utforskat mångfalden av hjälpsamma funktioner i vare sig Trados, memoQ eller andra verktyg undrar jag ändå om det skulle vara fullständigt omöjligt att baka in ett flertal av åtminstone de mest nyttiga extrafunktionerna i själva basverktyget. Tanken är alltså att detta mer eller mindre automatiskt skulle känna av behoven i fråga och göra sina jobb utan att man behöver be om det via kortkommandon, en mängd specialinställningar, insticksprogram och annat som man annars måste ägna uppmärksamhet åt.

Det känns som att programmakarna i stället ägnar sig åt att fundera ut mer eller mindre finurliga funktioner, motsvarande mer eller mindre djupt kända behov, och tillhandahålla motsvarande lösningar i form av en oändlig rad nya kompetenser som alla kräver dels inlärning, dels sina särskilda inställningar – och förstås sina särskilda hanteringar när behoven dyker upp. Det vore som sagt önskvärt om man i stället för att lägga på lager efter lager av nya fiffigheter kunde lägga in dessa som automatiska funktioner. Jag kan tänka mig att det många gånger är svårt eller kanske omöjligt, men det skulle vara intressant om någon CAT-entusiast kunde gå igenom alla (eller många) såna här ovanpåliggande funktioner för att se vilka som rimligen kunde automatiseras.

”Det vore som sagt önskvärt om man i stället för att lägga på lager efter lager av nya fiffigheter kunde lägga in dessa som automatiska funktioner.”

Också ett sätt att visa utvecklingen av Trados.

Detta blev en lång inledning till några kommentarer till den senaste versionen av Trados Studio, 2024, publicerad i juni förra året. Vad är nytt, och till hur stor nytta är det?

”Vad är nytt, och till hur stor nytta är det?”

Till att börja med kan jag återknyta till det inledande stycket ovan och konstatera att RWS – som äger Trados – försöker använda AI så mycket man kan, och en metod för detta är att låta AI (i form av ”Trados Copilot”) försöka besvara frågor som användarna ställer i de olika diskussionsfora som man bjuder på. Kopiloten söker då igenom såväl dokumentationen som alla diskussioner och frågor som den förfogar över och kan i vissa fall leverera alldeles utmärkta svar, i andra fall mest bara upprepa frågan fast i andra ordalag, eller sammanfatta den relevanta hjälptexten (som man vanligtvis redan har konsulterat). Detta är dock inget nytt för 2024-versionen; kopiloten finns i molnet sedan ungefär ett år.

Något annat som redan erbjöds till 2022-versionen är två väldigt nyttiga kvalitetsgranskningsfunktioner, nämligen dels SmartReview, som avger ytterst kvalificerade omdömen om översättningen av det valda segmentet, dels Machine Translation Quality Estimation, som via RWS’ MT-verktyg Language Weaver graderar kvaliteten på varje segmentöversättning i hög, medel- och låg kvalitet. Bådadera är utmärkta funktioner som dock inte ingår i grundversionen utan kostar en hel del extra pengar.

”Något annat som redan erbjöds till 2022-versionen är två väldigt nyttiga kvalitetsgranskningsfunktioner, nämligen dels SmartReview, som avger ytterst kvalificerade omdömen om översättningen av det valda segmentet, dels Machine Translation Quality Estimation, som via RWS’ MT-verktyg Language Weaver graderar kvaliteten på varje segmentöversättning i hög, medel- och låg kvalitet.”

Gratis och ett klart plus är däremot funktionen att kontrollera terminologin i den termdatabas som man har pekat ut och se till att korrekt term automatiskt används. Detta gäller dock bara översättning i molnet, vilket även innebär att funktionen är tillgänglig även för 2022-versionen. (Det tycks vara så att molnfunktionerna, som utvecklas separat från Studio, blir tillgängliga för alla Trados-användare allt eftersom.)

Ett exempel på kvalitetsgraderingen i Trados.
Duger… tycker SmartReview.
Avancerat utlåtande i SmartReview.

Något som däremot inte handlar om molnet utan om den stationära Studio är en stor satsning på att göra programmet mycket mer tillgängligt för synsvaga användare. Själv undrar jag ju hur många personer med nedsatt synförmåga som satsar på att jobba som professionella översättare, men rimligen har RWS undersökt marknaden innan man har satsat pengar på detta. Det är dock inget som jag beskriver i handboken.

Nå, men hur är det med användningen av de s.k. stora språkmodellerna – ChatGPT m.fl. – i den nya versionen? Jotack, här erbjuds via funktionen OpenAI Provider for Trados såväl Microsofts OpenAI som Azure OpenAI (fler förutses komma till). Man kan tycka vad man vill om kvaliteten på AI-översättningar, men det går inte att komma ifrån att möjligheten att instruera verktyget med s.k. prompter är spännande och ibland mycket givande. Dock bör det påpekas att precis samma funktion finns även för Studio 2022, om än via ett insticksprogram.

Mitt huvudintryck är att det för användare med normal syn inte är några större skillnader mellan 2022 och 2024 års versioner (i vanlig ordning har förstås diverse smärre förbättringar, korrigeringar och liknande gjorts). Men skaffa gärna handboken (tradosstudiomanual.com) – en följd av det ovan sagda är att bokens nya version fungerar bättre än version 2022 även för den som ”bara” har Studio 2022; uppdateringarna (inklusive en mängd länkar) är oftast giltiga även för den senare.

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +