Från översättare med ordpris till språkspecialister med timpris?

Under en workshop med titeln ”Our Future Role as Language Specialists” på SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala berättade Steffen Karlsen och Jesper Andersen från Semantix om sin vision om den framtid som vi i översättningsbranschen går till mötes. Det kan knappast ha undgått någon att AI har kommit för att stanna, säger herrarna. Och då måste vi anpassa oss.

Det som följde var faktiskt väldigt intressant, för det bekräftade – äntligen – det som många av oss yrkesöversättare länge har sagt och till och med fruktlöst yrkat för, och som de stora byråerna har motarbetat: att det mest rättvisa sättet att betala för översättningstjänster är per timme.

Steffen och Jesper började med att ge en kortfattad historik över facköversättarbranschen de senaste 25 åren. Att vi började med så att säga ”manuell” översättning och för detta arbete fick vi betalt per ord, per rad eller per teckenantal. Redan detta, erkänner herrarna, var ett misstag som gjorde yrket en otjänst. För, som vi alla vet har översättning ju aldrig handlat om orden i sig, utan deras innehåll. Betydelsen. Kärnan. Som ju kan uttryckas med många fler eller färre ord på ett annat språk, och även på det egna språket, beroende på hur man vill få fram budskapet.

Sedan kom CAT-verktygen och gjorde arbetet mer segmenterat och mekanistiskt – man kunde visserligen öka produktiviteten, men genom att minska kreativiteten och ännu mer reducera texter till ett slags ordpussel. Därefter kom maskinöversättning som försökte mekanisera denna process ännu mer, med sämre resultat. Och nu AI, som med sina statistiska analyser av oerhört större datamängder har bättrat på de resultaten.

Det är nog få som inte har sett jobbmängden krympa sedan AI:s intåg. Men Steffen och Jesper menar att vi kan vända situationen till vår fördel genom att tänka om och tänka rätt.

Byråperspektivet

När hjälpmedlen i form av CAT-verktyg gjorde sitt intåg blev byråerna alldeles för begeistrade av deadlines och ordvolymer, dessa mätbara siffror, och de glömde bort kärnan i vår verksamhet – innehållet.

Det är det vi ska ägna oss åt helt och hållet framöver, menar de nu. Sedan 2023 har man på Semantix gått ifrån begreppet översättare, det existerar inte. Vi är nu språkspecialister och content optimizers. ”Översättning” är den där lågkompetenta snabbförvandlingen som AI:n gör när man matar in en text. Vårt jobb kommer därefter. Det AI:n skapar är bara ord, det är vi som ger dem mening.

Och för detta måste vi ta ett timpris. Vi måste kräva det av alla våra kunder, och det borde översättningsbranschen ha gjort hela tiden, menar Steffen Karlsen och Jesper Andersen. Vi borde aldrig någonsin ha gått med på ordpris från början. Jag tyckte det var ett intressant erkännande från en översättningsbyrå.

Det hela lät rätt utopiskt och jag undrade hur det är tänkt att gå till i praktiken. Under frågestunden efter presentationen handlade mycket av diskussionen om problemet med att projektledare ofta inte lyckas klassificera jobbet korrekt – är det här copywriting, tekniskt, kreativt? Är det översättning eller MTPE? Ofta upptäcker översättaren halvvägs genom jobbet att det är en helt annan typ av dokument än vad som var sagt från början, eller att källtexten är rappakalja.

Svaret blev att de här problemen inte är nya – man får absolut vara proaktiv och våga säga till projektledaren, men vara kortfattad och kärnfull med sina kommentarer. Ofta måste frågorna tas med slutkunden, som har varierande nivåer av engagemang i språkfrågan också. Flera av kollegorna i rummet påpekade nyttan av att ha nätverk av kollegor med olika språk, så att man har möjlighet till merförsäljning med korrekturläsning av källtexten.

Det återstår alltså att se huruvida den här nya modellen blir ett praktiskt sätt för oss att arbeta i framtiden, men det kändes som en strimma av hopp om en väg framåt i branschen.