AI-översättning i praktiken
En blixtbild från i höstas av AI-översättning jämfört med välrenommerad MT-översättning.
26 feb, 2024Språk- och termbildningsprocesser bör styras av författarens vägval i källspråket.
Ofta tillskriver vi målspråket en självklar övervikt vid översättning, vilket må vara befogat när det gäller fackspråk som vilar på strikta terminologiska traditioner. I nutida teorier om terminologi hävdas det dock att 1:1-förhållande mellan term och begrepp inte längre existerar som ett axiom. Multi-dimensionalitet (multidimensionality) används numera som ledande begrepp i terminologi, och jag kan gärna återvända till frågan senare (min avhandling med källhänvisning finns att tillgå i UU-databasen med länk från min LinkedIn-sida), om intresse finns.
Men traditionalister bjuder på motstånd. Jag minns alltför väl hur professor Juan Sager menade, i samband med testpublicering av en del av min avhandling i tidskriften Terminology, att eftersom poesi är ett privatspråk (som inte följer standardiserade språkregler?!) kan poetiskt språk inte analyseras med terminologiska verktyg.
Därför har jag gjort mitt bästa att leda i bevis, att systematiska termbildningsprocesser och resultatet av sådana processer i form av termposter sorterade enligt ISO-standard, inte skiljer sig nämnvärt från standardiserade språkbildningsprocesser. I synnerhet då systematisk hänvisning till tidigare språkskikt utgör en integrerad del av processen.
(Fotnot: När det gäller hebreiska språktraditioner har såväl ordböcker med ord som är bortglömda, som ordböcker med neologismer av åtminstone en känd poet publicerats i Israel. Det förekommer dock ytterst sällan att svenska universitet använder sig av nutida israelisk forskning angående nutida hebreiska.)
Som medlem i SFF och översättare av litteratur har jag fått tampas med liknande problem avseende icke standardiserade språkelement i litterära texter, exempelvis när det gäller litterära stilar såsom Stream of consciousness, ett begrepp som på svenska reducerats ner till inre monolog men innehåller mer än så:
”stream-of-consciousness narration includes a lot of free association, looping repetitions, sensory observations, and strange (or even nonexistent) punctuation and syntax—all of which helps us to better understand a character’s psychological state and worldview. It’s meant to feel like you have dipped into the stream of the character’s consciousness—or like you’re a fly on the wall of their mind.”
I min översättning till svenska av David Grossmans Berätta för mig har jag med hänvisning till Grossmans krävande stil och den stora utmaningen i översättningen till svenska nödgats lägga till ett översättarens efterord:
”Författaren skriver långa, vindlande meningar. Han blandar direkt och indirekt tal för att illustrera hur tankar och handling samverkar i hans värld. Grossmann har därför systematiskt valt bort citattecken samt ibland punkt och frågetecken. Jag har försökt följa hans språkliga vägval – också när redaktören påpekar att meningarna ropar efter frågetecken. Varför kväva ett rop för ett frågeteckens skull?”
Att författaren medvetet väljer bort frågetecken i linje med en känd litterär stil har i mina ögon högsta prioritet när det gäller att överföra känslor och huvudkaraktärens inre tankevärld till svenska. I översättning av facktexter är inga känslor tillåtna. Men en uppdragsgivare till en produktbeskrivning vill trots allt övertyga presumtiva kunder om sina produkters förträfflighet och mervärde som förädlar köparens liv. Att en redaktör saknar förmodade, icke existerande frågetecken som kan ha underlättat läsningen för en del läsare är i min värld och i reklamens ädla värld blott ett önsketänkande. Vad tycker Du?
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022Från jurist till översättare – Noggrannhet och språkkänsla gemensamt krav för båda yrkena
1 sep, 2023Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022Konferens i Baltikum – satsa på att bli en LangOps, men undertexta inte med AI
23 nov, 2023Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023Viktigt att navigera mellan högt och lågt i mediebruset
1 okt, 2022Hieronymus anses som bekant vara översättarnas skyddshelgon. Om han faktiskt blev helgonförklarad är...
21 sep, 2023Välkommen till UX-skribentens hemliga värld
19 sep, 2023SFÖ-SAT ordnar minikonferens om AI – möt arrangören Natalia Walawender!
13 nov, 2023Språkquiz, pingis, minnen från SFÖ:s grundande, föredrag om högaktuellt ämne och mycket annat
19 okt, 2023Fil. dr. Gidon Avraham (Uppsala universitet, afro-asiatiska språk med fokus på hebreiska) är medlem av SFÖ och Författarförbundets översättarsektion, föreningen Svenska Tecknare (och formgivare) samt f.d. medlem av SFÖ:s redaktion av Facköversättaren med ansvar för formgivning, redigering och layout.
Gidon har varit verksam som översättare i ca 40 år. Förutom översättning till svenska av israelisk skönlitteratur av Amos Oz och David Grossman har Gidon genom egna Linguistrator AB översatt och utformat broschyrer, tidskrifter, årsredovisningar och heloriginal för böcker. Gidon har även erfarenhet av rättstolkning. Intresset för översättning kan ha vuxit ur hans tekniska utbildning och tjänsteår som lokförare vid SJ.
På senare år har Gidon, som också är legitimerad lärare i engelska, svenska och matematik i olika skolformer ansvarat för upprättande av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram i två skolor med elever i behov av särskilt stöd.
Kan mejlas här.
Planeringsverktyg kan hjälpa frilansare att inte tappa någon av sina bollar
23 apr, 2024Träff för översättare och tolkar i Umeå gav mersmak
2 apr, 2024Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024Gärna internationalisering – men bara med engelska
22 mar, 2024Med Engelbrekt och Jesus som revolutionära ideal
8 mar, 2024Lyssna på nästan 50 språk på ny webbsida
6 mar, 2024eV tar pulsen på de medverkande vid SFÖ-SAT:s konferens i Uppsala den 19–20 april.
6 mar, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
28 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
22 feb, 2024Årets konferensstad Uppsala är ju bäst – eller?
16 feb, 2024Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska medverka i konfer...
14 feb, 2024Nu lanseras Terminologifrämjandets konsultlista
8 feb, 2024MTPE – så mycket mer än bara språktvätt
2 feb, 2024Bok om översättaryrket på 2020-talet fyller lucka
1 feb, 2024Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024