Det neurala nätverket översättare emellan
Vad skiljer mänskliga översättare från maskiner?
2 jul, 2025Språkföretagen – som organiserar de översättningsbyråer som i större eller mindre utsträckning är våra uppdragsgivare – bjöd den 14 september 2023 in till en temaeftermiddag om språk och AI, en kittlande men i viss mån oroväckande kombo som berör oss alla i branschen – oberoende av vår roll i näringskedjan. Vilka är hoten? Vilka är möjligheterna?
Anne-Marie Colliander Lind, ordförande i Språkföretagen, gav en kort presentation och introducerade dagens första talare, Florian Faes från Slator, som deltog på länk från Zürich.
Han berättade om Slators arbete med att ta fram statistik för språkindustrin och kartlägga dess utveckling. Marknaden för språktjänster beräknas vara värd närmare 30 miljarder USD, varav offentlig sektor, teknik och tjänstesektor står för omkring hälften. Det förefaller inte råda någon direkt avmattning i branschen även om det kan verka så för enskilda översättare och tolkar, men det finns en viss försiktighet bland köparna, mot bakgrund av den internationella ekonomiska och politiska situationen.
Ny teknik med AI och LLM (Large Language Models) håller på att förändra marknaden på ett minst lika omvälvande sätt som NMT (Neural Machine Translation) gjorde när den tekniken lanserades 2017. Florian gick inte in på att försöka förklara begreppet LLM, utan rekommenderade en fritt tillgänglig artikel i Financial Times som ger en enastående pedagogisk förklaring. För att göra en extremt kort sammanfattning handlar LLM i första hand om att producera ny text (tänk ChatGPT), medan NMT uteslutande används för att översätta befintlig text. I båda fallen lagras enorma mängder exempel (träningsdata), varpå språkmodellen tillämpar mönsterigenkänning och sannolikhetskalkylering för att bygga upp meningar i översättningen eller den nyproducerade texten.
Florian gick vidare till produktifiering av den nya tekniken, och demonstrerade lösningar som lyssnar på mänskligt tal, översätter innehållet, genererar nytt tal och låter en avatar presentera det för tittaren i realtid, med målspråkets intonation och förvånansvärt läppsynkroniserat. Att detta öppnar nya perspektiv på tolksidan är uppenbart.

När det gäller LSP-företag (Linguistic Service Provider), eller i dagligt tal tolkförmedlingar och översättningsbyråer, konstaterade Florian att de redan använder LLM i den administrativa fasen, för att välja rätt tolk/översättare till ett visst uppdrag, för att generera instruktioner till tolken/översättaren m.m. Vidare förutsåg Florian att LLM i närtid kommer att tillämpas i specifika MT-motorer, upplärda på en viss kund eller ett visst ämnesområde, snarare än i universalverktyg som Google Translate. För översättare kan LLM-baserade verktyg komma in i efterredigeringsflödet och på ett systematiskt sätt föreslå varierat ordval och varierat uttryckssätt, baserat på indata som slutanvändarmiljö, önskad stilnivå, förväntningar på tilltal osv. – men knappast som rena MT-motorer som vi redan har rik tillgång på. Faktum är att LLM skulle kunna tillåta ett visst mått av maskinell efterredigering. Mycket ligger i röret, men det är långt till kommersialisering.
Icke desto mindre kan vi som översättare förvänta oss att få allt mera text att översätta som i sig är maskinellt genererad med LLM-teknik. Det kan bli knepigt att överföra skribentens andemening om en sådan rent tekniskt saknas (den kan i och för sig saknas även i mänskliga alster).

Florian knöt ihop säcken genom att bygga upp ett SWOT-schema (analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för olika aktörer som tillämpar LLM-verktyg. Det illustreras i bilden intill, men det kan vara värt att understryka vad LLM kan föra med sig för enskilda tolkar och översättare:
■ En styrka är att vi mänskliga tolkar och översättare kan bidra med expertis i fråga om erfarenhet, analytisk förmåga, intuition, blick för situationen och känsla för ”hur det ska vara”, något som tekniska system ännu är långt från att erbjuda, även om de förvisso kan ge intryck av att vara inkännande och intuitiva.
■ En svaghet är de enkla men ibland lukrativa jobben, typ datablad och instruktioner för icke-kritiska tillämpningar (tänk dammsugare), ohjälpligt kommer att flyttas från människor till maskiner.
■ En möjlighet är att leverantörer i framkant kan erbjuda en kombination av ämneskunskap, språklig kompetens och teknisk kompetens att hantera MT och LLM-baserade verktyg på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt, ett paket som kan säljas till gott pris.
■ Och baksidan av den möjligheten är samtidigt en risk – risken att vi som småaktörer inte orkar hänga med i teknikens utveckling utan blir utlämnade till större aktörer som kan hantera tekniken bättre.
Sista talare på scenen var Sibbe Silvén från Bright Mind Agency som gav oss en mindre faktaspäckad men mycket underhållande reflektion över den nya tekniken – läs om den på Språkföretagens blogg!
Eftermiddagen avslutades med mingel och bubbel enligt bästa tradition hos Språkföretagen – AI, MT, PE, LLM och allt vad det är i all ära, vi kan omfamna tekniken eller rädas den, men det bästa receptet för att få nya kunder och kontakter och underhålla de gamla är ändå det personliga samtalet!
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrk...
8 maj, 2025
Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
memoQ i Budapest står för språkindustrins roligaste och mest dansanta event – passa på att jaga europ...
10 okt, 2024
Läs våra berättelser om saker värda att minnas (om du var där) eller få reda på (om du missade evente...
30 nov, 2022
Nybildat nätverk i Norden och Baltikum upptäcker gemensamma stötestenar
19 jul, 2023
Selma Lagerlöf lär oss om konferensstaden Uppsala, och bakar en smarrig moralkaka.
26 mar, 2024
Familjärt hotell samlingspunkt för SFÖ-SAT:s konferens 2025
29 jan, 2025
Ett kompletterande språkstöd för bättre kommunikation i vården
19 maj, 2024
Välbesökt översättar- och tolkkonferens med bredd
6 dec, 2023
Inför SFÖ-SAT-konferensen i Uppsala den 19–20 april ställer eV några frågor till de medlemmar som ska...
22 feb, 2024
Översätter mest om vetenskap, miljöfrågor och maskinteknik från tyska, engelska, italienska, danska och norska till svenska. Styrelseledamot i SFÖ-SAT. Driver företaget Tecnita AB. Björn kan nås här
På gång just nu: Översyn av auktorisationsproven, eventuella förändringar vid tolkning på häktet med mera
12 nov, 2025
► Översättare har blivit språkhandläggare
27 okt, 2025
Hur fungerar vårt mänskliga minne, och på vilket sätt avspeglar det sig i polisförhör som sker med hjälp av tolk?...
16 okt, 2025
Att känna sig som en bluff fast man fått Nobelpriset låter kanske otroligt märkligt.
26 sep, 2025
Vässa din profil som översättare – det är enklare än du tror!
25 sep, 2025
Sök praktik som översättare hos EU:s ministerråd!
11 sep, 2025
Vad innebär den senare tidens utveckling på översättarområdet? Kan vi utnyttja den till vår fördel?
9 sep, 2025
Verkar det tossigt att åka drygt 60 mil för att gå på fest?
5 sep, 2025
Maria Lundahl var en aktiv föreningsmedlem och erfaren översättare
18 aug, 2025
Konferensgruppen 2025 summerar ett lyckat evenemang
19 jun, 2025
Språkvetaren Sofia hoppas att snart få förverkliga drömmen om ett språkmuseum
9 jun, 2025
Besök hos våra kollegor: Hur ser livet ut på den skönlitterära sidan?
8 jun, 2025
Engelskan har mer ”lösa relationer” mellan sina substantiv än svenskan
2 jun, 2025
Att ”krypa in” i tolkars och översättares arbetsminne
22 maj, 2025
Har du läst din patientjournal någon gång? Förstod du någonting eller var det rena grekiskan?
20 maj, 2025