NTIF - Nordic Translation & Interpretation Forum

Några nedslag från NTIF-konferensen

28 nov, 2024

Den 18–20 november hölls den fjortonde upplagan av konferensen NTIF (Nordic Translation & Interpretation Forum, tidigare Nordic Translation Industry Forum) på Story Hotel i Malmö. Ett hundratal deltagare från större och mindre aktörer i och utanför språkindustrin samlades för att mingla och höra vad som är på gång i branschen.

Foton: Martina Wärenfeldt om inget annat anges

Programmet var intressant och som väntat med starkt fokus på AI med allt vad detta innebär. Här följer en översikt över några av inslagen. Håll utkik efter kommande utförligare referat i e-versättaren!

TAIM for Subtitling

Jakob Erlandsson från Svensk Medietext inledde med att presentera AI-verktyget TAIM som används för undertextning. Verktyget har utvecklats av Svensk Medietext med motiveringen att företaget ville ta kontrollen över utvecklingen och ”göra det själva” hellre än att låta någon annan hinna före. Jakob förklarade skillnaden mellan ”interlingual subtitling”, det vill säga undertextning med översättning, och ”intralingual subtitling”, enspråkig undertextning för bland annat personer med hörselnedsättning. Han kunde dock berätta att Netflix genomfört en undersökning som visade att allt fler tittare väljer att använda undertexter när de tittar på program där deras eget modersmål talas, även om de inte har någon hörselnedsättning.

Jakob Erlandsson TAIM

Jakob gick sedan vidare till en praktisk demonstration av verktyget TAIM och dess funktioner. Det är förstås svårt att bedöma för den som har näst intill obefintlig erfarenhet av undertextning, men mitt spontana intryck var att det verkade smidigt att jobba i.

Verktyget bygger på open source-språkmodeller och används – om jag förstod rätt – endast för enspråkig undertextning i inledningsskedet, men maskinöversättning för ”interlingual subtitling” planeras bli nästa steg. Jakob betonade att ”human in the loop” är ett måste ur kvalitetssynpunkt.

Nea Kolmonen YouPret

Let’s be human to each other

Nästa person på scenen var Nea Kolmonen från det finska tolkföretaget YouPret, som berättade om företagets ambition att vara ”the fairest partner in the industry” och hur man arbetar för att uppnå detta, bland annat med fortbildning, praktikprogram, dialog med leverantörerna och betygsättning från både tolk och beställare efter varje genomfört uppdrag. Dessutom erbjuder företaget någon form av samtalsstöd för den som upplever att ett tolkuppdrag har varit extra krävande rent psykiskt och har ett behov av att prata med någon. Nea framhöll vikten av att vi betraktar varandra som medmänniskor och strävar efter att samarbeta, lyssna och stötta varandra.

It’s-a-me, Mario!

Därnäst höll John DiRico från WordBee en presentation av CAT-verktyget med samma namn, kryddat med (åtminstone för vissa) nostalgiska inslag i form av exempel från Nintendo-världen. Poängen med Nintendo-exemplet var att spelen översätts från japanska, men eftersom det kan vara svårt eller omöjligt att hitta översättare från japanska till alla de aktuella målspråken använder man istället engelska som ”pivåspråk”, det vill säga översätter från japanska till engelska för att sedan använda engelska som källspråk för översättning till de övriga språken. John visade hur ett sådant komplext projekt med många språk kan hanteras i WordBee, bland annat med hjälp av en funktion för att visa många språkversioner parallellt på skärmen.

John DiRico WordBee

Holding steady in the winds of change

Konferensens huvudtalare Sofie Lindblom höll en inspirerande föreläsning om innovation i förändringens tidevarv. Sofie har grundat flera egna företag och jobbat med innovation på stora bolag som H&M och Spotify. Hon beskrev hur det typiska upplägget inom ett företag är att man lägger 70 procent av resurserna på det löpande arbetet, kanske 20 procent på framtidshorisonten på kortare sikt och bara 10 procent på framtiden på längre sikt. Hennes generella råd i nuvarande läge är att vända på steken och istället lägga 70 procent på att framtidssäkra verksamheten genom att tänka över och jobba med vad det är man erbjuder kunderna samt hur och varför – Purpose, Portfolio, Process, de tre P:na.

Sofie Lindblom

Även om Sofies perspektiv kanske utgår mest från större företag så kan nog många av oss ha nytta av att ta till oss det här sättet att tänka, nu mer än någonsin. För ärligt talat och handen på hjärtat: hur mycket tid avsätter du för att framtidssäkra din verksamhet?

AI-verktyg som nya pusselbitar

Huvudtalaren avlöstes av en panel bestående av tre ”disruptors”, Thomas Höglund från Understandify, Maja Magnusson från Care to Translate och Shahid Jabbar från Mabel AI. Vart och ett av företagen utvecklar någon form av automatiserat tolkningsverktyg som ska underlätta kommunikation mellan personer som saknar ett gemensamt språk, bland annat inom vården, i situationer där det inte är genomförbart att kalla in en mänsklig tolk. Shahid inledde med påståendet att det råder en skandalös brist på aktuell litteratur om tolkning i Sverige, så om du känner dig som rätt person för att skriva en bok i ämnet är det kanske nu du ska passa på.

Shahid Jabbar Mabel AI, Maja Magnusson Care to Translate och Thomas Höglund Understandify

I övrigt rörde sig samtalet mycket kring de tre tjänsterna och hur och varför dessa såg dagens ljus, ofta som en följd av att någon såg ett problem och ville lösa det. Ett råd som gavs till oss som verkar inom språkbranschen var att ta vara på vår kompetens, se till att bli riktigt bra på det vi gör och automatisera det som går att automatisera.

Magnus Sahlgren AI Sweden, Leonora Vesterbacka Kungliga biblioteket och Torben Blach Alexandra Instituttet i Danmark

Har läst alla böcker i biblioteket

Onsdagen bjöd på ännu ett panelsamtal kring AI-teknik, denna gång ur ett perspektiv kring stora språkmodeller (LLM) och hur dessa byggs upp. Panelen bestod av Leonora Vesterbacka från Kungliga biblioteket, Magnus Sahlgren från AI Sweden och Torben Blach från Alexandra Instituttet i Danmark. De har allesammans varit involverade i projekt som gått ut på att samla in stora mängder data för att träna upp språkmodeller, och även här fanns en tanke om att hellre göra detta själva än att överlåta det till större kommersiella aktörer.

Ett mer utförligt referat av den här programpunkten kommer senare i eV, men sammanfattningsvis kan sägas att alla i panelen var överens om att tekniken med AI och språkmodeller har nått en mycket hög nivå och rent krasst kommer att kunna ersätta människor, inte bara när det gäller språktjänster utan även vissa juridiska tjänster, bland annat. Panelens råd till de närvarande var att ta kontroll över omställningen, vara nyfikna och försöka dra nytta av den nya tekniken – den kan i bästa fall bli ett nytt verktyg, men kräver kanske en annan affärsmodell.

Kundcase

Onsdagen bjöd vidare på två föredrag som skärskådade hur två olika organisationer på beställarsidan har byggt upp modeller för att hantera en kombination av maskinöversättning och mänsklig översättning på ett (kostnads)effektivt sätt inom ramen för den egna verksamheten. Det rörde sig dels om den offentliga sektorn i Estland, dels om företaget Vinted, som driver en app för handel med second hand-mode mellan privatpersoner. Det var intressant att se och höra lite om hur man jobbar och tänker på kundsidan, men även om alla betonar vikten av ”human in the loop” inom överskådlig framtid är det svårt att värja sig mot intrycket att utvecklingen och optimeringen av systemen till syvende och sist syftar till att den mänskliga leverantörens roll ska minimeras så mycket som möjligt.

Martina Pancot och Justina Dolgovičienė, Vinted: Foto: Björn Olofsson

Video killed the radio star

Under rubriken Pixels and People: Is Technology Killing Human Communication? höll Gaëtan Chrétiennot från Six continents och Ellinor Johansson från Comunica en intressant och underhållande föreläsning på temat digital kommunikation.

En lektion i vett och etikett kan man säga, och ett tappert försök att bygga broar av förståelse mellan oss som är födda före 1985 (”digital adapters”) respektive efter 1985 (”digital natives”). Det visade sig att det finns många kulturskillnader att hantera mellan dessa båda grupper, både vad gäller val av kommunikationskanal, svarsvanor, uttryckssätt och inte minst interpunktion. Här höjde Ellinor ett varningens finger för att det pågår en inflation av utropstecknet som skulle kunna gå helt överstyr om den inte kvävs i sin linda. Och det vill vi inte!!!

Gaëtan Chrétiennot Six continents och Ellinor Johansson Comunica. Foto: Björn Olofsson.

Vidare är emojis/emotikoner/humörsymboler eller vad man nu väljer att kalla dem ett minfält som man inte bör ge sig in i utan att veta vad man gör, i synnerhet om man kommunicerar med en person som står på andra sidan av 1985-strecket. Har du till exempel koll på om dödskallesymbolen uttrycker något positivt eller negativt?

Långt mer än så sades och gjordes under två intensiva dagar i Malmö – följ den spännande fortsättningen i kommande artiklar i e-versättaren!

SAMMA FÖRFATTARE +

SENASTE INSLAG +