Händelser på tolkfronten inom SFÖ-SAT

Sedan föreningens årsmöte i april har det hänt en del på tolkfronten. SFÖ-SAT har under det senaste halvåret fått möjlighet att delta i flera intressanta sammanhang och på möten med aktörer inom vår bransch. Det känns viktigt och ärofyllt att föra medlemmarnas talan i ”de finare rummen”.

Möte på Kammarkollegiet: eventuellt avskaffande av karenstiden för AT-prov

I maj deltog föreningens vice ordförande Eva-Lena Andersson, auktoriserad tolk och rättstolk i spanska, på ett möte med Kammarkollegiets rådgivande nämnd om tolk- och översättningsfrågor. Mötet hölls på plats i Kammarkollegiets fantastiska lokaler vid Slottsbacken i Stockholm och bland de andra inbjudna fanns Föreningen Auktoriserade Translatorer, Rättstolkarna, Sjukvårdstolkarna, Sveriges teckenspråkstolkars förening, Tolk- och översättningsinstitutet TÖI (vid Stockholms universitet), Domstolsverket, Migrationsverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen med flera.

”I dagsläget klarar ca 9 procent provet och blir auktoriserade tolkar.”

Kammarkollegiet inledde mötet med uppdateringar om sitt uppdrag och vad som hänt sen sist (nämnden träffas en eller två gånger per år).  De informerade bland annat om att i Kammarkollegiets regeringsuppdrag ingår för närvarande att:

◼ Öka kvaliteten för tolkar i offentlig sektor

◼ Öka automatiseringen

◼ Utveckla tolk- och översättarregistren – bland annat med nya funktioner

◼ Utveckla tillsynsverksamheten

Öka samverkan mellan tolkförmedlingar, utbildare, tolkföreningar med fleraKammarkollegiet berättade även att de arbetar med en översyn av auktorisationsproven, både för tolkar och översättare. Man kommer att se över både kunskapsdelen och själva provformatet. I dagsläget klarar ca 9 procent provet och blir auktoriserade tolkar. Av dessa är det en högre andel som har tidigare universitetsstudier. Proven är väldigt resurskrävande och varje prov kostar runt 35 000 kronor att anordna. Omkring 50 procent av provdeltagarna klarar inte den muntliga delen.

Kammarkollegiet berättade även att de arbetar med en översyn av auktorisationsproven, både för tolkar och översättare. Man kommer att se över både kunskapsdelen och själva provformatet. I dagsläget klarar ca 9 procent provet och blir auktoriserade tolkar. Av dessa är det en högre andel som har tidigare universitetsstudier. Proven är väldigt resurskrävande och varje prov kostar runt 35 000 kronor att anordna. Omkring 50 procent av provdeltagarna klarar inte den muntliga delen.

”Regeln infördes för att försöka få bukt med antalet icke-godkända prov”

Det kommer att ske en ändring av tolk- och translatorföreskrifterna och förslaget är att den så kallade ”karensregeln”, att man efter tre misslyckade försök hamnar i karens under tre år och inte får skriva provet på nytt under den tiden, avskaffas. Regeln infördes för att försöka få bukt med antalet icke-godkända prov och antalet provdeltagare som sökte till provet utan att förbereda sig på ett korrekt sätt. Efter en utvärdering har Kammarkollegiet kommit fram till att karensregeln inte har gett önskad effekt och dessutom innebär en stor administrativ börda. En remiss skickades senare ut med information om de föreslagna ändringarna och SFÖ-SAT var självklart en av remissinstanserna och fick möjlighet att lämna sin åsikt i frågan.

Efter Kammarkollegiets informationspunkt fick övriga deltagare be om ordet och berätta lite kort om sin verksamhet eller nyheter. TÖI berättade om nya kurser och program som kommer att lanseras under hösten och våren, till exempel ett nytt kandidatprogram titulerat Tolkning i talade språk. TÖI erbjuder även ett flertal kurser på distans, som exempelvis Tolktekniker – konsekutiv- och simultantolkning eller Tolkning inom sjukvården. Rättstolkarna pratade om ISO-standarden för rättstolkning som föreningen har varit med att ta fram och vikten av att känna till den.

Migrationsverket pratade om tolkning inom asylprocessen samt om de höga krav som ställs på tolkar inom detta område. MIG fick en fråga om hur Migrationsverket tänker kring säkerhetsfrågor, kring det faktum att tolkar kan hamna i samtal som ger tillgång till känslig information, som andra, tex. främmande makter, vill ha. Gruppen samtalade om säkerhetsklassificering av tolkar och vad det skulle innebära, både vilka möjligheter och svårigheter det skulle medföra.

Fortsatt NIA-samarbete och samverkan med rättsvårdande myndigheter

Under det gånga halvåret har SFÖ-SAT:s styrelse innehaft ”ordförandeskapet” i det nordiska tolknätverk som upprättades 2023 i Köpenhamn, NIA – Nordic Interpreter Associations. Vi har kallat till och protokollfört de digitala möten som hölls i maj och augusti. Under dessa möten samlades tolkföreningar från alla nordiska länder och samtalade om nyheter, utmaningar och andra frågor av intresse från varje respektive land. Nätverket har också pratat om möjligheten att göra gemensamma aktioner, som det gemensamma uttalandet som skickas till tolkanvändare i hela Norden förra året. Nätverket kommer att träffas fysiskt på plats i samband med Nordic Seminar on Interpreting som i år går av stapeln i Kautokeino i Nordnorge.

”… hur vi ställer oss till att ha förhandlingar via video då tolken befinner sig på häkte”

I september deltog vår kassör Katarina (Ninni) Bertilsson, som är auktoriserad tolk i spanska, på ett möte med hovrättspresidenterna från Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge för att prata om vår syn på videotolkning i vissa förhandlingar. Frågan hovrätterna ville ha vår åsikt om var hur vi ställer oss till att ha förhandlingar via video då tolken befinner sig på häkte eller anstalt tillsammans med den tilltalade. Bakgrunden till detta är både av samhällsekonomiska skäl då det blir betydligt enklare för kriminalvården att slippa transportera en person som ska infinna sig i rätten men det kan också finnas vissa säkerhetsaspekter såsom eventuella fritagningsförsök, hot och annat. SFÖ-SAT är av princip inte emot en sådan lösning givet att tolkarnas säkerhet kan garanteras på häkte/anstalt.

Katarina deltog även på ett möte om offentligt finansierad tolk som anordnades av Språkrådet i samarbete med TÖI. Med på mötet fanns även representanter från sjukvårdstolkarna, rättstolkarna, Domstolsverket, vården och forskare inom ämnet. Under mötet avhandlades flera aspekter av offentligt finansierad tolk samt olika tolkanvändares erfarenheter av tolk. Det var en väldigt givande och intressant dag.

I oktober deltog Eva-Lena i ett möte med Domstolsverkets tolksamordningsgrupp. Gruppen träffar tolkföreningar och andra relevanta aktörer en gång per år för ett dialogmöte för att diskutera olika frågeställningar. Rättstolkarna har deltagit i många år och de bad i år att Domstolsverket skulle bjuda in SFÖ-SAT, vilket vi är mycket tacksamma för. Mötet skedde i hybridformat och SFÖ-SAT deltog på distans via Zoom.

Domstolsverket (DV) inledde mötet med att berätta lite om samordningsgruppens utformning. Gruppen arbetar särskilt med tre frågor: teknik, ekonomi och lagstiftning. Inom gruppen finns många olika kompetenser. Domstolsverket berättade att tyvärr är inte tolkfrågor högst upp på prioriteringslistan för utvecklingsprojekt i nuläget.

DV ingår (i likhet med SFÖ-SAT) i en referensgrupp för Kammarkollegiets utredning inför nästa upphandling av tolkförmedlingstjänster. Ett förslag från DV är att återgå till tidigare resegränser för tolkar som i nuläget är 250 km eller 3 timmar enkel väg. Förslaget är att återgå till 100 eller 150 km eller 2 timmar eftersom det anses orimligt att skattemedel ska användas åt att uppdraget till största del sker på resande fot. För enklare förhör eller förhandlingar kan med fördel video- eller telefontolk användas, eller en lägre kompetensnivå än RT. Vid komplexa ärenden eller mål som gäller barn är alltid en platstolk med högsta kompetens önskvärd. Ett annat förslag är att alla tolkar ska fakturera domstolen direkt, inte via tolkförmedlingen. Detta sker redan vid ett antal domstolar och är DV:s interna rekommendation men förslaget är att det ska gälla överallt, för att undvika otydlighet och olika administrativa processer på olika domstolar.

”Det måste finnas bättre kunskap om de tekniska hjälpmedlen, från domstolens sida.”

Rättstolkarna hade skickat in flertalet frågor som de ville ta upp, bland annat om de tekniska förutsättningarna för tolkar ute på domstolarna. Det måste finnas bättre kunskap om de tekniska hjälpmedlen, från domstolens sida. Rättstolkarna har skickat ett dokument med olika scenarier och förslag på hjälpmedel som DV tyckte var mycket hjälpsamt. Rättstolkarna tog också upp frågan om det finns möjlighet för tolkar att få utbildning i det nya systemet Listen Technologies. DV svarade att det inte finns några utbildningar men däremot användarmanualer som går att ladda ner från webben. En annan fråga var tolktaxan och ett önskemål, precis som Advokatsamfundet också har uttryckt, om att höja timtaxan för att kompensera för rådande inflation.

DV har en checklista publicerad på sitt intranät för hantering av stora mål och några av punkterna avser beställning av tolk. Rättstolkarna vill gärna vara med och ta fram riktlinjer av detta slag och inkludera rekommendationer om att till exempel involvera tolkar i förväg, ha ett förberedande möte, boka tolkar i god tid osv.

Detta var en sammanfattning av några av de intressanta samtal och möten vi har varit med på den senaste tiden och vi ser fram emot att fortsätta representera SFÖ-SAT i liknande sammanhang och få kännedom om utvecklingen inom vår fantastiska bransch!