Händelser på tolkfronten inom SFÖ-SAT
På gång just nu: Översyn av auktorisationsproven, eventuella förändringar vid tolkning på häktet med...
12 nov, 2025Nuförtiden ska patienten kunna läsa sin egen journal, via 1177.se. Detta ställer nya krav på att texten ska vara något så när begriplig, även om det handlar om medicinskt komplicerade sammanhang. En f.d. läkarsekreterare lyssnar på en nyutbildad läkarsekreterares slutsatser.
Tolken och översättaren Urszula Pacanowska har under sin tid på utbildningen till läkarsekreterare tillsammans med kollegor gjort en undersökning om språket i medicinska journaler och patienternas uppfattning om det. (Jessica Pira, Louise Lindblom Dahlman, Emma Zejlon, Zofie Gröndal var Urszulas medförfattare).

För att bli medicinsk sekreterare går man 2 år på Yrkeshögskolan heltid med praktik (LIA) för att studera dokumentation, medicinsk terminologi, juridik inom hälso- och sjukvården etc.
Digital tillgänglighet för patienterna för att kunna läsa sin egen journal kommer högt upp på listan från patienterna själva. Detta medför dock stora språkliga utmaningar, då läkarna inte alltid kan hålla sig till ren svenska. Enligt Patientdatalagen från 2008 måste läkarna skriva på ett vårdat, enkelt och begripligt språk, detta för att stötta delaktigheten och förståelsen för patienterna. I stället tenderar fokus att ligga på vårdpersonalen internt snarare än på patienternas behov av att förstå. Dock har försvenskningen av de tidigare nästan enbart använda latinska termerna pågått länge. Många gånger ger dock den latinska termen ett mycket mer precist uttryckssätt och ofta är den också klart mer lätthanterlig (pankreas går t.ex. både snabbare att läsa och att skriva än bukspottkörtel).
Den enkätundersökning som Urszula och hennes kurskamrater gjort innehöll 12 frågor som 118 personer besvarade i sin helhet. Majoriteten var huvudsakligen yngre kvinnor som läst sin egen journal (86 %), och de ansåg att förbättringar av språket var önskvärt. Man instämde här bara delvis i att detta språk var begripligt. Av dessa personer hade de flesta en hel del förkunskaper, varför läsningen av journaltexten ändå var enklare än för de äldsta som deltog i undersökningen utan några förkunskaper alls. De äldre var dessutom inte lika datakunniga som de yngre.

Om man förenklar, försvenskar och förbättrar informationen i patientjournalen blir den mer lättillgänglig för patienterna. Vårdpersonalen har inte alltid någon tid över att förklara vad alla förkortningar står för. De medicinska sekreterarna är numera degraderade till att enbart rätta de värsta journalgrodorna, eftersom journalsystemen inte klarar av att rätta läkarnas syftningsfel osv.


Det säger sig självt att otydligt tal, felaktigt uttal och dåliga svenskkunskaper ställer till det när det inte längre är läkarsekreterarens arbete (faktiskt fullt jämförbart med översättarnas) att producera en bra text som är enkel, klar, korrekt uttryckt och med god meningsbyggnad. En doktor är en doktor, en sekreterare är en sekreterare och dessa två klarar sig inte utan varandra om man vill nå fram till patienterna och informera dem och allmänheten som i Fråga doktorn på TV. Detta såg jag (författaren) själv under min 30-åriga tid som medicinsk sekreterare.
Vad är ChatGPT och generativ AI? Är ChatGPT bara ytterligare ett verktyg i verktygslådan?
17 sep, 2023
Hur såg Hieronymus på översättande? Och var det egentligen ett äpple som Eva åt?
22 okt, 2023
Välbesökt minikonferens i SFÖ-SAT:s regi
13 dec, 2023
Brittisk whodunnit och svenskt höstrusk.
6 feb, 2023
Årets upplaga av Nordic Translation & Interpretation Forum (NTIF) i Malmö
8 dec, 2022
Lägesbeskrivning och framtidsspaning: ”Tolkning och AI – vilka frågor behöver vi ställa?”
28 okt, 2023
Bok om översättaryrket på 2020-talet fyller lucka
1 feb, 2024
Julpantomim, julmust - och nya krafter i SFÖ
22 dec, 2022
I många språkkombinationer saknas bra lexikon. Vilka konsekvenser får detta för översättaren och målt...
25 nov, 2022
Är framtidens tolk en talande avatar?
28 okt, 2023
Det var lokalisering som fick mig att lämna journalistiken för översättning.
16 aug, 2023
Den amerikanska föreningen för översättare och tolkar, ATA, höll i oktober 2022 sin årliga konfe...
19 jan, 2023
Lätt att hamna i limbo som kombinatör
21 nov, 2024
Danskt-norskt-finskt-svenskt-isländskt-grönländskt seminarium
18 jan, 2024
Birgitta Johansson har arbetat som medicinsk sekreterare i 30 års tid. Sedan 2006 är Birgitta medicinsk översättare i enskild firma, samt översättare av affärstexter, finans, juridik, turism, hemelektronik, husdjur, matlagning och oenologi med mera från engelska och tyska till svenska. Tidigare i livet har Birgitta varit affärssekreterare. Älskar att resa, läsa böcker och lära sig nya språk. Arbetar ideellt för hörselskadade och andra som behöver hjälp.
Språkmuseets popup invigs med bubbel, klang och jubel på Kulturhuset i Stockholm
13 nov, 2025
Vad har 1800-talets ludditer att säga 2000-talets facköversättare? Mer än du tror!
8 nov, 2025
► Översättare har blivit språkhandläggare
27 okt, 2025
Hur fungerar vårt mänskliga minne, och på vilket sätt avspeglar det sig i polisförhör som sker med hjälp av tolk?...
16 okt, 2025
Sök praktik som översättare hos EU:s ministerråd!
11 sep, 2025
Vad innebär den senare tidens utveckling på översättarområdet? Kan vi utnyttja den till vår fördel?
9 sep, 2025
Maria Lundahl var en aktiv föreningsmedlem och erfaren översättare
18 aug, 2025
Konferensgruppen 2025 summerar ett lyckat evenemang
19 jun, 2025
Språkvetaren Sofia hoppas att snart få förverkliga drömmen om ett språkmuseum
9 jun, 2025
Besök hos våra kollegor: Hur ser livet ut på den skönlitterära sidan?
8 jun, 2025
Översätts allt inom EU med AI nu för tiden?
6 jun, 2025
Engelskan har mer ”lösa relationer” mellan sina substantiv än svenskan
2 jun, 2025
Kan språkarbete standardiseras?
11 maj, 2025
Vilka yrken ligger i farozonen? Läs om Almegas nya rapport och om översättare och tolkars spådda yrkesframtid.
8 maj, 2025
Forskaren som ville öppna svarta lådan
5 maj, 2025