Med tolkar i nätet

Det nordiska tolknätverket NIA hittar sin form

Det nätverk av nordiska tolkföreningar som bildades för ett år sedan i Köpenhamn har nu fått ett officiellt namn: NIA (Nordic Interpreters’ Associations network). I nätverket ingår både yrkesorganisationer och fackföreningar. Hela Norden är representerat: nätverket samlar tolkar från Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island och Grönland. Vi har mycket gemensamt, men det finns också en del skillnader sett till tolkars situation i offentlig sektor.

Under året har vi haft ett par Zoom-möten och dryftat gemensamma problem samt planerat och utvärderat vårt gemensamma uttalande som släpptes den 30 september. Den 10 december var det dags att ses igen på plats, på Stockholms universitet. Vår dagordning innehöll punkter för diskussion och spridande av goda exempel från de olika nordiska länderna.

Medlemsrekrytering utan vare sig register, utbildning eller auktorisation

Först ut var Philip Tinggard från danska Tolkesamfundet. Philip ställde frågan hur andra tolkföreningar gör med medlemsansökningar. Vilka krav ställs för att bli medlem? I Danmark har saken komplicerats sedan man avskaffade såväl tolkauktorisation (vilket i Danmark var en translatørs-auktorisation, d v s man var både auktoriserad tolk och översättare) som tolkutbildning (ja, det är faktiskt sant). Hur säkerställer vi att tolkmedlemmarna håller en professionell standard?

Svaren varierade. För vår förening SFÖ-SAT är saken enkel, eftersom vi med ett klick på Kammarkollegiets webbplats kan kontrollera om tolken är auktoriserad. Norge har också ett officiellt register att tillgå, och Norsk Tolkeforening accepterar kvalificerade tolkar i kategori A-D, från det norska tolkregistret.

Svenska Vision Rikstolk är en fackförening och tar emot alla kategorier av tolkar, berättar föreningens representant Velina Adelblom. I Finland är medlemsavgiften för FÖTF/SKTL ganska hög, varför man inte brukar få ansökningar från icke-kvalificerade tolkar. Man kräver tolkerfarenhet motsvarande ett års heltidsarbete. Pia Leppälä från FÖTF/SKTL berättar att de flesta av deras medlemmar har examen från tolkutbildning.

Hur säkerställa goda arbetsvillkor för tolkar vid domstolsförhandlingar?

Carina Gravesen från danska  Translatørforeningen ville dryfta okunskapen kring tolkning och tolkars arbetsvillkor i Danmark, och få exempel på hur man kan arbeta för att förbättra situationen. Nästan alla tolkar i Danmark är numera outbildade och/eller ej auktoriserade, eftersom det inte längre finns någon tolkutbildning i Danmark (ja, du läste rätt även denna gång).

Lotta Hellstrand från Rättstolkarna, Sverige, berättade om föreningens regelbundna möten med Domstolsverket. I Sverige finns riktlinjer för god tolkanvändning i domstol. Sedan 2021 får all nyanställd administrativ personal vid svenska domstolar en timmes genomgång med Rättstolkarna. Lotta Hellstrand underströk vidare att man inte behöver ”uppfinna hjulet” eftersom det finns en ISO-standard för rättstolkning, och hon uppmuntrade Translatørforeningen att börja där.

Våra medlemmar från Norge och Finland berättade att även de har möten med domstolarna, med viss framgång. Norge har liksom Sverige riktlinjer för tolkanvändning, men domstolar tenderar att gå i försvarsställning när tolkorganisationer påpekar missförhållanden.

Direktbokning av rättstolk i Finland

Pia Leppälä från FÖTF/SKTL berättade om förändringsvindar i positiv riktning vid tolktillsättning i det finska domstolsväsendet. Ett nytt upphandlingssystem för tolktjänster vid domstolar har införts. Domstolar kan nu boka tolk direkt, utan att gå via någon förmedling. Domstolen bokar in tolk från ett register med auktoriserade tolkar. Tidigare var upphandlingarna offentliga och stora aktörer byggde upp en CV-bas med auktoriserade tolkar så att det skulle se snyggt ut när de lämnade anbud. Så snart en sådan förmedling vann upphandlingen övergavs de erfarna och auktoriserade tolkarna till förmån för icke utbildade (billigare) tolkar (ja, du läste rätt ännu en gång). Små aktörer och enskilda tolkar kunde inte konkurrera med dessa jättar.

De finska tolkarna protesterade bland annat genom att strejka i tre minuter. Myndigheter och beslutsfattare erkände att detta var problematiskt, inte minst för att medvetenheten om vikten av utbildade tolkar hade ökat efter flyktingkrisen 2015.

Det blev den finska polismyndigheten som tog ansvar för att samordna en ny sorts upphandling för alla statliga myndigheter. Nu finns ett incitament för duktiga tolkar att komma med i registret. Avtalen är rimliga (högsta ersättningsnivå är 84 euro per timme, restid och inställda uppdrag ersätts utan krångel).

De norska kollegorna berättade att Norge har rört sig i samma riktning. Den norska myndigheten UDI utreder om man kan införa ett liknande system inte bara för domstolar utan även för polisen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.

I Sverige har utvecklingen tyvärr gått i motsatt riktning. Domstolarna får inte längre direktrekrytera tolkar från Kammarkollegiets listor, och en enskild svensk tolk kan inte lämna in anbud till upphandlingar.

Utvärdering av vår gemensamma aktion

Den 30 september (Tolkdagen/Hieronymusdagen) publicerade vårt nätverk ett gemensamt uttalande om vikten av att anlita en auktoriserad, i vart fall utbildad, eller åtminstone seriöst arbetande tolk inom offentlig sektor. Nu ville vi höra vilka reaktioner som aktionen fått i våra respektive länder.

Våra norska kollegor gav ut en grundläggande informationsbroschyr om tolkyrket, som fick respons från två kommuner. Ett norskt fackförbund publicerade uttalandet på sin webbplats, och IMDI tog med det i sitt nyhetsbrev. Här i Sverige, samt i Danmark, skickade vi ut NIA:s gemensamma uttalande till offentliga aktörer, domstolar, förbund inom vård, rättsväsende, socialtjänst och även till media. Vi fick inget direkt gensvar.  De finska kollegorna publicerade uttalandet i en dagstidning, och kommer att fortsätta använda texten under 2025 för att öka medvetenheten kring vad kvalitet innebär för tolkning i offentlig sektor.

ISO/SIS: vikten av standarder för tolkning och översättning

Lotta Hellstrand från Rättstolkarna uppmuntrade oss att arbeta med professionella standarder med våra nationella standardiseringsorgan. Förr var det mycket dyrt att bli certifierad enligt dessa standarder, men nu är det betydligt billigare.

Genom att arbeta med standarder får man till exempel en god grund för att förbättra tolkarnas arbetsvillkor. Med all respekt för akademin, men hur många forskningsrapporter vi än visar om vikten av professionell tolkning kommer alltid standarder att väga tyngre, menar Lotta.

Avslutning med en god nyhet och en festlig namngivning

Äntligen fick vi en god nyhet från Danmark: för första gången har en grönländsk tolk varit närvarande och tolkat i Folketinget, vilket uppmärksammades i media.

Helena Bani-Shoraka på TÖI, som varit värd för vårt möte (vilket hölls i samband med ett nordiskt seminarium för tolkutbildare) var imponerad av vårt nätverksarbete, och var faktiskt den som uppmanade oss att hitta på ett namn. Efter lite diskussioner fastnade vi för namnet NIA. Vårt arbete för högre medvetenhet om vikten av professionell tolkning fortsätter oförtrutet i alla våra respektive länder.

Avslutningsvis: om du tycker att en professionell tolk är dyr – fråga dig vilken den totala kostnaden blir med en amatörtolk.