Översättning med hjälp av AI-tjänster – så kan det gå till

Här ska det handla om hur man i CAT-verktyg använder översättning med AI-tjänster. Då måste man ta till sådana AI-tjänster som finns i form av insticksprogram. Det ska jag nu visa exempel på. Då handlar det om Trados Studio, som numera är det enda CAT-verktyg som jag är bekant med. Det finns som bekant flera andra.

För Trados Studio finns såvitt jag vet tre insticksprogram som förmedlar AI-tjänster, nämligen Custom.MT Translation, Intento MT Hub och AI Professional. (Dessutom finns minst ett insticksprogram som erbjuder en egen AI-tjänst, TextShuttle AI Translation. Det är dock krångligt att använda om än inte särskilt dyrt.)

Custom.MT är rimligt prissatt ($20/mån) och erbjuder fyra OpenAI GPT-tjänster (plus 12 MT-tjänster) som kan programmeras med prompt (anvisningar till AT-tjänsten om hur måltexten bör vara beskaffad) och kombineras med ordlistor.

Intento är DYRT ($75/mån) och erbjuder många MT-tjänster samt ett halvdussin AI-tjänster (bl.a. de fyra GPT-tjänsterna) vilka dock har inbyggda, fördefinierade prompter som varken kan ändras eller visas.

Bästa lösningen för Trados-användaren är dock Trados eget insticksprogram, AI Professional, som dessutom är gratis. Men man måste betala för de AI-tjänster som man prenumererar på via programmet. (Detsamma gäller Custom.MT.)

När man skapar sitt projekt och väljer AI Professional som ”minnesleverantör” kan man välja AI-tjänst, prompt (bland sex fördefinierade som kan redigeras; dessutom kan man skapa egna), fyra funktionsalternativ; vidare kan man tillskriva AI-träffarna ett valfritt matchvärde 0–100 (så att man lätt kan sortera fram sådana träffar) samt välja att ange TM som källa i stället för NMT (maskinöversättning).

Funktionsalternativen är att ta med taggar i måltextförslagen, att rådfråga sin angivna termdatabas vid användningen av AI-tjänsten (måltextförslagen kommer då automatiskt att använda termer som finns där), att ta hänsyn till eventuella befintliga måltexter (ger alltså extra kontext) vid formuleringen av nya sådana, samt att ”återanvända” cachade slagningar i AI-tjänsten (i stället för att göra nya) vilket spar tid och även pengar.

Förutom tagg-funktionen ser jag inga skäl till att inte välja alla funktionerna även om man inte i sina prompter gör bruk av dem.

När det gäller AI-tjänst kan man välja mellan OpenAIs fyra olika GPT-tjänster (xx) samt Microsofts Azure. För bådadera gäller att man måste ha konfigurerat ett eget konto hos OpenAI resp. Azure. (Mina erfarenheter av Azure är att det inte lönar sig att göra sig besväret.) Och förutom att döpa de tjänster man konfigurerar är den enda inställning man kan göra att välja s.k. temperatur. Det är ett begrepp som förekommer allmänt vid AI-tjänster. En låg temperatur är en order till AI-tjänsten att hålla sig så snävt som möjligt till källtexten, medan ett högre värde tillåter högre ”kreativitet”, vilket kan ge en ledigare måltext men förstås också innebär större utrymme för stolligheter.

När det gäller användning av egen termdatabas (vilket är en stor fördel) kan man välja att låta Studio visa vilka byten som görs.

Det finns en utmärkt videopresentation av AI Professional (men inte av OpenAI provider for Trados). Det finns även en skriftlig presentation av den förra och av den senare.

Ett riktigt attraktivt insticksprogram är Smart Review, som innebär att programmet dels poängsätter varje AI-förslag (0–100), dels – och framför allt – motiverar betyget!

Tyvärr är detta program inte allmänt tillgängligt; man måste ingå nån sorts avtal med Trados för att kunna tillämpa det. Men kanske blir det ändring i och med den nya versionen.

Frilansöversättare får fortfarande vänta på att kunna använda Smart Review; tills vidare krävs prenumeration på Trados Enterprise för detta, vilket är dyrt (avsett för företag). Men man håller tydligen på att jobba med att göra programmet tillgänglig för oss andra.

Slutligen: Det här med prompter till AI-tjänsten är ingen bagatell; det kan vara skillnaden mellan värdelösa och utmärkta översättningsförslag. OpenAI har skapat en utmärkt guide, men det finns hur många som helst. Exempelvis den här verkar också läsvärd… men det är bara att söka på nätet.

Verkliga exempel

I artikeln AI-översättning i praktiken ger jag några exempel på användning av AI-tjänster i Trados Studio. Nedan visas översättningar av samma text men inte via CAT-verktyg utan direkt i ChatGPT respektive Gemini. Forfarande inte helt övertygande. (Jag har markerat några anmärkningsvärda formuleringar – dåliga eller bra.)

Men detta är ju snarast skönlitteratur. Här följer ett exempel på facktext, där jag i prompten angav att måltexten skulle vara som författad av en ”expert på EU-lagtexter”. Som synes går Gemini allvarligt bet på termen Anschauungsmaterial; dessutom fuskar den genom att tillfoga en radda förklaringar (vars korrekthet jag inte har kontrollerat) samt exempel på ”juridiska termer”; ett urval som dessutom ter sig högst diskutabelt. Jag gillar inte heller den avslutande brasklappen.

Jag tycker ändå att i synnerhet ChatGPT ger ett resultat som med lite knådning skulle kunna användas. Å andra sidan kräver ju en text av den här kalibern en så pass noggrann granskning att det inte är säkert att man i slutändan har vunnit någon tid. Det kan nog vara så att det i hög grad hänger på vilken sakkunskap översättaren har (alltså hur snabbt hen kan bedöma resultatets kvalitet) och inte minst hur hen trivs med att arbeta på detta sätt. Man bör också tänka på att om man granskar en översättning gjord av en människa så kan man räkna med att kvaliteten är ungefär densamma genom hela texten. Så är det ju inte med maskinöversättning och kanske i synnerhet inte med AI.

Än så länge kan man alltså inte utan vidare säga att AI-översättningen som regel är till nytta för facköversättaren. Men vi bör hålla ögonen öppna.

Här följer så Geminis

Förklaringar:

• ■ Transnational karaktär: Innebär att investerarskyddsfrågor ofta involverar aktörer och händelser i flera länder.

• ■ Flernivåsystem: Innebär att det finns olika typer av rättskällor som kan tillämpas på en viss situation, t.ex. internationell rätt, nationell rätt och EU-rätt.

• ■ Funktionell rättsmetodisk ansats: Innebär att man fokuserar på att hitta den mest lämpliga rättskällan för att lösa ett specifikt problem, oavsett vilken typ av rättskälla det är.

• ■ Transnationell handelsrätt: En gren av juridiken som behandlar gränsöverskridande handelsfrågor.

• ■ Intra-EU-BITs: Investeringsavtal mellan EU-medlemsstater.

Exempel på juridiska termer:

• ■ Investerarskydd: Skydd för utländska investeringar från statliga ingripanden.

• ■ Folkrätt: Rättssystemet som styr relationerna mellan stater.

• ■ Nationell rätt: Rättssystemet i ett enskilt land.

• ■ Unionsrätt: Rättssystemet i Europeiska unionen.

• ■ Rättskällor: De källor som juridiken hämtar sina regler från, t.ex. lagar, domstolsavgöranden och sedvänjor.

• ■ Metod: Den strategi som används för att lösa ett juridiskt problem.

• ■ Problem: En situation som kräver en juridisk lösning.

• ■ Tvist: En oenighet mellan två eller flera parter om en juridisk fråga.

• ■ Adekvat lösning: En lösning som är rättvis och skälig.

Notera:

• ■ Denna översättning är endast avsedd som en vägledning och bör inte betraktas som juridisk rådgivning.

• ■ Om du har juridiska frågor bör du kontakta en jurist.